Att ta bort skörderester minskar lustgasläckage

Att ta bort skörderester och tillföra nitrifikationshämmare skulle minska lustgasavgången betydligt från danskt lantbruk. Men de flesta danska lantbrukare är emot de båda åtgärderna, visas i en ny vetenskaplig studie.

I en ny studie beskriver danska mark- och klimatforskare att skörderester kan vara ett dilemma ur klimatsynpunkt. Om de brukas ner kan de bidra till kolinlagring. Men om de förs bort från fältet minskar lustgasavgång som de annars kan bidra till. Forskarna lägger särskild tonvikt vid odlingen av fånggrödor i Danmark som numera uppgår till cirka 500 000 hektar. Med antagandet om en genomsnittlig tillväxt på 1 ton torrsubstans per hektar av ovanjordisk biomassa bidrar fånggröda till en ökad lustgasavgång. Att föra bort skörderester skulle minska lustgasavgången och särskilt sådana som inte är nedvissnade som från fånggrödor eller grönsaker. Skörderester i form av halm från stråsäd är dock totalt sett en större lustgaskälla i Danmark eftersom det är en större areal. I studien tillfrågades lantbrukare om de kunde tänka sig att ta bort skörderester men de fick också frågan om de kan tänka sig att använda nitrifikationshämmare för att minska lustgasavgången.

Så tänker lantbrukarna

En del i studien utgjordes av en enkät bland danska lantbrukare och 594 personer svarade på frågorna. Den inledande frågan ”Är du bekymrad över hållbarheten i lantbruket?” syftade till att kartlägga attityder. Cirka 90 procent svarade att de vara oroliga över hållbarhetsfrågor i lantbruket. Utsläpp av klimatgaser var en källa till oro hos 74 procent av de ekologiska lantbrukarna och hos 53 procent av de konventionella. En skillnad med ålder visade sig och 70 procent av lantbrukarna under 30 år var oroliga och 54 procent av de över 70 år.

Stor potential men motstånd

Om skörderester från fånggrödor och grönsaker skulle föras bort minskar avgången av lustgas med 11 procent av landets avgång av lustgas från skörderester. Om nitrifikationshämmare skulle tillföras på all fånggröde- och vallareal i Danmark skulle avgången av lustgas minska med cirka 15 procent.

Mer än hälften av lantbrukarna kunde inte tänka sig att föra bort skörderester från fånggrödor eller grönsaker. De menar att det tillkommer ett arbetsmoment som de riskerar att inte få kostnadstäckning för. De menade också att det skulle riskera att försämra jordhälsan. För att börja föra bort skörderester, bland de som inte redan gör det, skulle den viktigaste moroten vara ”skräddarsydd praktisk rådgivning” och ”workshops och fältdemontrationer”. Att tillföra nitrifikationshämmare till marken är ett annat sätt att minska lustgasavgången och där svarade 39 procent av de konventionella lantbrukarna att de kunde tänka sig det. Lika många ville inte. Av de ekologiska ville 62 procent inte det.

Källa: Potential for the adoption of measures to reduce N2O emissions from crop residues in Denmark. Science of The Total Environment. Volume 835, 20 August 2022 Länk till annan webbplats.

Text: Markus Hoffmann