Kretslopp för växtnäring ska minska övergödning

Att minska inflödet av ny växtnäring till livsmedelssystemet och få växtnäring att cirkulera i ett kretslopp. Det är viktiga mål för att minska övergödningen och frågor som står i fokus för en ny rapport från Baltic Stewardship Initiative.

Hur det svenska lantbruket kan minska utsläppen av växtnäring och bli en del av en mer cirkulär livsmedelskedja ur växtnäringssynpunkt. Det är ett av syftena med den nya rapporten från Baltic Stewardship Initiative. Rapporten ger också rekommendationer till aktörer i branschen.

Prioriterade åtgärder

Många åtgärder har gjorts för att minska utsläppen av kväve och fosfor till Östersjön. De åtgärder som prioriterats av Sveriges vattenmyndigheter för att nå lantbrukets övergödningsmål är strukturkalkning, fosfordammar och våtmarker, kalkfilterdiken, skyddszoner, anpassade skyddszoner, tvåstegsdiken, fånggrödor och vårbearbetning. Dessa åtgärder beräknas leda till 80 procent av jordbrukets behov av åtgärder för fosfor och 50 procent för kväve. För att nå målen behövs ytterligare åtgärder.

Skapa cirkulär livsmedelskedja

Enligt Miljömålsberedningen behöver användningen av jungfrulig fosfor och nyproducerat kväve minska och mer återvunnen fosfor och kväve föras tillbaka till jordbruket. Det blir därför viktigt att kunna återföra växtnäring från de livsmedel vi konsumerar och från reningsverken för att få en mer cirkulär livsmedelskedja. Författarna poängterar att det är viktigt att materialet som återförs håller hög kvalitet med tanke på miljö- och hälsofarliga ämnen som tungmetaller från toalettavfall men lyfter att det råder delade meningar idag om vad som är en tillräckligt hög kvalitet. Importerat djurfoder är en annan källa till ny växtnäring till lantbruket. Ökad foderproduktion i Sverige är något som skulle kunna minska inflödet av ny växtnäring.

Gödsellyft kan få fart på teknikutvecklingen

Rekommendationer ur rapporten i korthet:

• Verka för ett "gödsellyft" genom att skapa resurser för att utveckla teknik och investera i framtidens hantering av gödsel, som att koncentrera och utvinna växtnäring, minska volymer och producera biogas av stallgödsel.
• Stärk och sprid Greppa Näringens arbete med växtnäringsbalanser
• Premiera återvunnen gödsel och god hantering av växtnäring
• Utveckla proaktivt förhållningssätt till användning av nya avloppsfraktioner
• Adressera avloppssystemets hantering av växtnäring som helhet
• Utveckla kommunernas planering och målarbete kring växtnäring.
• Lär av hur vi hanterar matavfallet där vi över tid styrt flödet till att bli mer cirkulärt.
  
  

Behövs mer kunskap

Rapportförfattarna konstaterar också att mer kunskap behövs inom:

• Växtnäringsflödena i livsmedelssektorn behöver kartläggas för att få en helhetsbild och utifrån det utveckla åtgärder. Det finns bristande kunskaper om växtnäringsflöden kopplade till foder, samt import och export av livsmedel.
• Nationella miljöräkenskaper för växtnäring
• Modeller för att beräkna och beskriva växtnäringsflöden för avrinningsområden
• Kunskap om hästgödsel och hästfoder kopplat till växtnäring och övergödning
  
  

Rapporten har tagits fram på uppdrag av Världsnaturfonden WWF och Baltic Stewardship Initiative av Mats Johansson och Simon Magnusson på Ecoloop i samarbete med Håkan Jönsson på SLU.

Källa: Ökad cirkularitet och minskad övergödning. Potentialen i svenskt lantbruk och livsmedelskedja. Baltic Stewardship Initiative, 2021 Länk till annan webbplats.

Text: Teresia Borgman