Det är viktigt att kunna återföra växtnäringen från de livsmedel vi konsumerar och från reningsverken för att uppnå en mer cirkulär livsmedelskedja. Foto: Piaxbay och Emelie Andersson
Kretslopp för växtnäring ska minska övergödning
Att minska inflödet av ny växtnäring till livsmedelssystemet och få växtnäring att cirkulera i ett kretslopp. Det är viktiga mål för att minska övergödningen och frågor som står i fokus för en ny rapport från Baltic Stewardship Initiative.
Hur det svenska lantbruket kan minska utsläppen av växtnäring och bli en del av en mer cirkulär livsmedelskedja ur växtnäringssynpunkt. Det är ett av syftena med den nya rapporten från Baltic Stewardship Initiative. Rapporten ger också rekommendationer till aktörer i branschen.
Prioriterade åtgärder
Många åtgärder har gjorts för att minska utsläppen av kväve och fosfor till Östersjön. De åtgärder som prioriterats av Sveriges vattenmyndigheter för att nå lantbrukets övergödningsmål är strukturkalkning, fosfordammar och våtmarker, kalkfilterdiken, skyddszoner, anpassade skyddszoner, tvåstegsdiken, fånggrödor och vårbearbetning. Dessa åtgärder beräknas leda till 80 procent av jordbrukets behov av åtgärder för fosfor och 50 procent för kväve. För att nå målen behövs ytterligare åtgärder.
Skapa cirkulär livsmedelskedja
Enligt Miljömålsberedningen behöver användningen av jungfrulig fosfor och nyproducerat kväve minska och mer återvunnen fosfor och kväve föras tillbaka till jordbruket. Det blir därför viktigt att kunna återföra växtnäring från de livsmedel vi konsumerar och från reningsverken för att få en mer cirkulär livsmedelskedja. Författarna poängterar att det är viktigt att materialet som återförs håller hög kvalitet med tanke på miljö- och hälsofarliga ämnen som tungmetaller från toalettavfall men lyfter att det råder delade meningar idag om vad som är en tillräckligt hög kvalitet. Importerat djurfoder är en annan källa till ny växtnäring till lantbruket. Ökad foderproduktion i Sverige är något som skulle kunna minska inflödet av ny växtnäring.
Gödsellyft kan få fart på teknikutvecklingen
Rekommendationer ur rapporten i korthet:
- Verka för ett "gödsellyft" genom att skapa resurser för att utveckla teknik och investera i framtidens hantering av gödsel, som att koncentrera och utvinna växtnäring, minska volymer och producera biogas av stallgödsel.
- Stärk och sprid Greppa Näringens arbete med växtnäringsbalanser
- Premiera återvunnen gödsel och god hantering av växtnäring
- Utveckla proaktivt förhållningssätt till användning av nya avloppsfraktioner
- Adressera avloppssystemets hantering av växtnäring som helhet
- Utveckla kommunernas planering och målarbete kring växtnäring.
- Lär av hur vi hanterar matavfallet där vi över tid styrt flödet till att bli mer cirkulärt.
Behövs mer kunskap
Rapportförfattarna konstaterar också att mer kunskap behövs inom:
- Växtnäringsflödena i livsmedelssektorn behöver kartläggas för att få en helhetsbild och utifrån det utveckla åtgärder. Det finns bristande kunskaper om växtnäringsflöden kopplade till foder, samt import och export av livsmedel.
- Nationella miljöräkenskaper för växtnäring
- Modeller för att beräkna och beskriva växtnäringsflöden för avrinningsområden
- Kunskap om hästgödsel och hästfoder kopplat till växtnäring och övergödning
Rapporten har tagits fram på uppdrag av Världsnaturfonden WWF och Baltic Stewardship Initiative av Mats Johansson och Simon Magnusson på Ecoloop i samarbete med Håkan Jönsson på SLU.
Text: Teresia Borgman
FAKTA Baltic Stewardship Intiative
Baltic Stewardship Initiative (BSI) drivs av Världsnaturfonden WWF i samarbete med LRF och Lantmännen och finansieras med stöd från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling via Jordbruksverkets landsbygdsprogram. Syftet är att minska näringsläckage till våra vattendrag, sjöar och hav samt öka cirkulation av växtnäring. Målsättningen är att framöver även engagera aktörer från andra länder runt Östersjön.
Kontakt
Dela
Prenumerera på nyhetsbrevet
Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?