Greppa logotyp, länk till startsidan.
Greppa logotyp, länk till startsidan.

Valet av växtföljd är viktigt för hur kolhalten i jorden utvecklar sig. Foto: Emelie Andersson

Baljväxter och fleråriga växter ökar kolinlagringen

Varierade växtföljder med baljväxter eller fleråriga växter ger en större mängd organiskt kol i jorden. Sambandet säkerställs i en ny systematisk forskningssammanställning av Formas.

Rapporten ger en systematisk sammanställning av forskningsresultat om hur växtföljder påverkar markens innehåll av organiskt kol. Syftet är att ta reda på om ändrade växtföljder kan vara ett lönsamt och kostnadseffektivt sätt för att nå miljömålet Begränsad klimatpåverkan. Ökad halt av organiskt kol i marken är positivt inte bara för att motverka klimatförändringarna, det kan också vara positivt för bördighet, vattenhållande förmåga, cirkulation av växtnäringsämnen och motståndskraft mot skadegörare och växtsjukdomar.

Enligt rapportförfattarna har någon liknande systematisk sammanställning av växtföljders påverkan på kolhalt inte gjorts tidigare och få studier har kunnat visa säkra skillnader när det gäller halten av organiskt kol i jorden mellan olika typer av växtföljder. Skillnaderna blir tydligare när många studier vägs samman, menar de.

I rapporten undersöks vilka grödor och växtföljder som minskar kolförlusterna från marken mest, enligt vetenskapliga studier. I analysen inkluderas 125 vetenskapliga artiklar av 7 500 unika sökträffar. De flesta studierna kommer från Nordamerika. USA och Kanada står för 65 procent av artiklarna. Endast fyra artiklar handlade om studier i Sverige, men många försökslokaler liknade svenskt klimat.

I rapporten framkommer att växtföljder som innehåller baljväxter eller fleråriga växter har en större mängd organiskt kol i jorden än andra varierade växtföljder. Några säkra slutsatser är att:

1) Varierade växtföljder med fleråriga växter har positiv effekt på halten organiskt kol i jorden. Det gäller oavsett om de fleråriga växterna ingår under en kortare eller längre period i växtföljden.

2) Varierade växtföljder med baljväxter har en positiv effekt på halten organiskt kol i jorden jämfört med utan baljväxter. Det gäller även när baljväxterna inte är fleråriga.

3) Vissa varierade växtföljder och brukningsmetoder har en positiv effekt på halten organiskt kol i jorden jämfört med en upprepad monokultur.

Andra faktorer som kan påverka mängden organiskt kol i jorden är typen av jordbearbetning, gödsling och hur skörderester omhändertas.

Rapporten avslutas med en analys som i korthet visar att det rent samhällsekonomiskt är lönsamt att använda växtföljder som främjar organiskt kol i jordbruksmarken, även om de på kort sikt ger lägre avkastning för lantbrukaren. Möjliga styrmedel i form av ekonomiska ersättningar diskuteras också.

Arbetet med sammanställningen påbörjades av Mistra EviEM (Mistras råd för evidensbaserad miljövård) och har färdigställts av Formas där Rådet för evidensbaserad miljöanalys har beslutat hur analysen ska genomföras och fastställt slutsatserna. Jordbruksverket har bistått med expertkunskaper.


Källa: Växtföljders påverkan på inlagring av organiskt kol i jordbruksmark. En systematisk översikt och samhällsekonomisk analys, forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Formas, Stockholm, april 2021. Länk till annan webbplats.


Text: Teresia Borgman


Dela

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Prenumerera på Greppas nyhetsbrev

Relaterade nyheter

  • Markus Hoffmann årets mottagare av Våtmarkspriset

    Markus är utbildad agronomie doktor och har under drygt 20 år arbetat på LRF med ansvar för vatten- och hållbarhetsfrågor. Priset som delas ut för tjugonde gången kommer att överlämnas vid våtma...

  • Lär dig mer om att odla mellangrödor

    SLU har på uppdrag av Jordbruksverket sammanställt fältförsök och resultat från odling av mellangrödor. Näst efter vall är mellangrödor jordbrukets viktigaste bidrag till att lagra in kol i mark. Grep...

  • Minskat dragkraftsbehov med strukturkalk

    I fältförsök på fyra lerjordar i Skåne minskade dragkraftsbehovet med i medeltal 7 procent när strukturkalk tillfördes jämfört med okalkad försöksruta. Av de tre kalkgivorna på 4, 8 och 16 ton per hek...