Greppa logotyp, länk till startsidan.
Greppa logotyp, länk till startsidan.

Om jordens vatteninnehåll ökar, till exempel vid ösregn, sker vattentransporten i större porer som sprickor, maskgångar och gamla rotkanaler, vilket ökar risken för att jordpartiklar transporteras till vattendrag. Foto: Alex Regnér

Ny kartläggning av riskområden för läckage av fosfor och växtskyddsmedel

Vattentransporten i jordens största porer, så kallade makroporer, har kartlagts av forskare vid Århus universitet i Danmark. Kartläggningen kan användas för att identifiera riskområden för läckage av fosfor och växtskyddsmedel.

Tidigare forskning har visat att makroporerna kan vara en viktig transportväg för läckage av fosfor och växtskyddsmedel. Även om fosfor binds hårt till jordpartiklar kan läckage ändå ske eftersom dessa transporteras med vatten genom makroporerna. Det är något som särskilt sker i jordar med hög lerhalt, enligt forskarna.

Stor skillnad mellan västra och östra Danmark

Århus universitet i Danmark har byggt upp en databas över jordens hydrauliska konduktivitet, det vill säga jordens förmåga att leda vatten, för ett stort antal punkter i landet.

Forskarna har försökt klassificera var risken för läckage via makroporerna är störst. I jordar med högt lerinnehåll filtreras jordpartiklarna effektivt så länge vattentransporten sker i små porer. Men om jordens vatteninnehåll ökar, till exempel vid ösregn, sker vattentransporten istället i större porer som sprickor, maskgångar och gamla rotkanaler, vilket ökar risken för att jordpartiklar transporteras till vattendrag.

Enligt kartläggningen är det stor skillnad när det gäller risk för läckage i makroporer mellan västra och östra Danmark. I de östra delarna är jorden mer lerig och risken för transport i makroporer större. Även i nordvästra Danmark finns ett område med högre risk. I de sandiga jordarna i västra Danmark är det lägre risk för för transporter via makroporer.

Lerhalt är en viktig faktor

Även i Sverige har studier gjorts av läckage av fosfor och växtskyddsmedel via makroporer som visar att jordens lerhalten är en viktig faktor. Enligt en studie från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) var fynd av bekämpningsmedel i vattendrag och dränering vanligast i det av de undersökta avrinningsområdena som hade högst andel lerjord, medan det gjordes få fynd av bekämpningsmedel i området med sandig jord.

Flödet genom makroporerna till dräneringen ansågs vara den mest troliga förlustvägen. Flera ämnen som upptäcktes i vattenproverna hade inte använts på flera år, vilket tyder på att de lagras djupare ner i jordarna längs transportvägen där nedbrytningen inte sker så snabbt, enligt artikelförfattarna.

I Sverige har verktyget MACRO utvecklats som tar hänsyn till flöden via makroporer. Det kan användas för att simulera vattenflöden och läckage av av bekämpningsmedel.

Text: Teresia Borgman

Källa: Water transport in soil macropores mapped av Camilla Brodam, nyhet från institutionen för agroekologi, Århus universitet, 2021-02-12. Länk till annan webbplats.

Fosforkortlægning af dyrkningsjord og vandområder i Danmark, Videnskabelig rapport fra DCE - Nationalt Center for Miljø og Energi nr. 397, Århus universitet, 2020. Länk till annan webbplats.

Danish soils using near-saturated hydraulic properties, av Ali Mehmandoost Kotlar, Quirijn de Jong van Lier, Hans Estrup Andersen, Trine Nørgaard, Bo V. Iversen, Geoderma, 2020. Länk till annan webbplats.

MACRO-DB Steg 1 v 2.0 Länk till annan webbplats.

Dela

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Prenumerera på Greppas nyhetsbrev

Relaterade nyheter

  • Förändrat klimat påverkar redan näringsläckaget

    Det är inte entydigt att kväve- och fosforhalter minskar i alla jordbruksbäckar trots att miljöåtgärder gjorts i olika omfattning under lång tid. Nu har SLU publicerat en studie där de gjort tidsserie...

  • Recept för lyckat skydd av dricksvatten

    Ett bra skydd för dricksvattnet byggs genom att skapa en acceptans i ett vattentäktsområde och att tidigt prata om utmaningar och lösningar med alla inblandade. Det skriver 24 forskare från sju länder...

  • Markus Hoffmann årets mottagare av Våtmarkspriset

    Markus är utbildad agronomie doktor och har under drygt 20 år arbetat på LRF med ansvar för vatten- och hållbarhetsfrågor. Priset som delas ut för tjugonde gången kommer att överlämnas vid våtma...