Greppa logotyp, länk till startsidan.
Greppa logotyp, länk till startsidan.

Många ekoteknologier handlar om energi och återcirkulering av kväve och fosfor genom tillförsel av material för jordförbättring, anaerob rötning och kompostering. Foto: Emma Hjelm

Kretslopp för växtnäring och kol kan göra nytta för jordbruket

Med hjälp av ny och befintlig teknik går det att skapa cirkulära system för näring och kol som samtidigt minskar förluster av växtnäring till vattendragen. Det framgår av slutrapporten från projektet BONUS RETURN som nyligen publicerades.

BONUS RETURN-projektet hade som syfte att undersöka hur man kan minska utsläppen till Östersjön från jordbruk och avloppsvatten genom att sluta kretsloppen för näringsämnen och främja cirkulära system som skapar flera olika nyttor. I projektet undersöktes olika så kallade ekoteknologier för ändamålet, både sådana som redan används men också innovationer.

Ekoteknologier som skapar kretslopp

Många ekoteknologier handlar om energi och återcirkulering av kväve och fosfor genom tillförsel av material för jordförbättring, anaerob rötning och kompostering. Stallgödsel är den huvudsakliga källan för återcirkulering av näringsämnen. För jordbrukets del identifierades 25 tekniker och tillämpningar som redan finns idag. Några av dessa var kontrollerad spridning av gödsel, att hålla marken bevuxen över vintern och att skapa zoner som minskar avrinning.

I ett delprojekt utvärderades hållbarheten hos några utvalda ekoteknologier. Kompostering, rötning och värmebehandling vid ån Vantaanjokis avrinningsområde i Finland analyserades. Fokus för utvärderingen var hästgödsel, outnyttjat gräs och källseparerat avloppsvatten. Resultaten tydde på att anaerob rötning och värmebehandling var de mer hållbara alternativen, enligt rapporten.

En innovativ ekoteknologi som ansågs särskilt lovande var återvinning av löst fosfor. Metoden som kallas BiOPhree har utvecklats av Aquacare och är en teknologi för att ta bort fosfor från vattendrag. Metoden bygger på fosforadsorption, det vill säga fastläggning av fosfor, och ska kunna användas både vid avloppsreningsverk och för att restaurera övergödda vattendrag och sjöar.

Rekommendationer för framtiden

I projektet konstaterades att det behövs en rad åtgärder som främjar cirkulära system och återcirkulering av näringsämnen. Något som behöver undersökas är var det finns hotspots för läckage och var åtgärder är som mest effektiva. Vissa mogna teknologier, som utfällning av struvit och produktion av ammoniumsulfat, kan skalas upp ytterligare medan nya och lovande teknologier för att fånga in näring och kol, bör främjas. Här nämns adsorption av löst fosfor, produktion av fosforsyra och biokol från slam.

Rapportförfattarna påpekar också att befintliga åtgärder i jordbruket även fortsättningsvis behöver utnyttjas. De ser behov av långtidsstudier om växters upptag av skadliga ämnen, ett område där mycket kunskap saknas idag, samt forskning som kan ge information om årlig gödselplanering och växtnäringsbalanser för kväve och fosfor på gårdsnivå. Det behövs också bättre data om kostnaderna för olika ekoteknologier.

BONUS RETURN-projektet pågick mellan 2017 och 2020 och involverade partners från Sverige, Finland, Polen och Danmark. Stockholm Environment Institute (SEI) koordinerade projektet med partners från Warsaw University of Life Sciences (WULS), Finnish Environment Institute (SYKE), University of Copenhagen (UCPH), Uppsala University (UU) och Research Institutes of Sweden (RISE).

Dela

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Prenumerera på Greppas nyhetsbrev

Relaterade nyheter

  • Lantbrukets osynliga miljöarbete

    Det görs fler miljöåtgärder på gårdarna än vad som syns i den officiella statistiken. Precisionsgödsling som minskar kväveutlakningen, egen bekostad strukturkalkning och våtmarker för egna pengar är e...

  • Lantbrukares drivkrafter i vattenfrågor

    Flaskhalsen för fler vattenvårdande åtgärder är inte lantbrukares motivation utan bristen på tillgängliga platser i landskapet. Det är en av slutsatserna från en vattendialog med lantbrukare i Kävling...

  • Så påverkas odling och djurhållning av klimatförändringarna

    EU:s miljömyndighet EEA (European Environment Agency) har kommit med en ny rapport där de bedömer hur matproduktionen och lantbruket kommer att påverkas av klimatförändringarna. En del av det som skri...