Greppa logotyp, länk till startsidan.
Greppa logotyp, länk till startsidan.

I norra Tyskland gjordes en studie om det sker ökad lustgasavgång när det organiska kvävet i rapshalmen bryts ner under vintern. Foto: Alex Regnér

Lustgasavgång från nedbrukad rapshalm

Tyska forskare undersökte om de stora mängder kväve som kan finnas i skörderester från rapshalm kan vara en källa till läckage av lustgas från marken under vintern efter rapsskörd. Det var det inte vilket är en bra nyhet.

Odlingen av höstraps i Tyskland ökar sakta men säkert bland annat för att efterfrågan på biodiesel ökar. Raps är en bra gröda om spannmål annars dominerar växtföljden på en gård. Men eftersom det bara är det lilla fröet som skördas lämnar rapsen efter sig mycket skörderester och inte sällan kan halm, stubb och rötter innehålla 100 kg kväve per hektar. På fältforskningsstationen Reinshof i Niedersachsen i norra Tyskland gjordes en studie om det sker ökad lustgasavgång när det organiska kvävet i rapshalmen bryts ner under vintern. Forskarna beskriver inledandande att andra studier visar sambandet med mer lustgasavgång vid högre marktemperaturer och att antalet dagar med frost har minskat i Tyskland från 97 till 83 från 1951-1960 till 2008 till 2018.

Tre gånger kol och tre gånger kväve

Försöket arrangerades i tre uppsättningar där inget kol tillfördes, där kol tillfördes jorden i form av rapshalm och där kol tillfördes i form av glukos. Dessutom provades att inte tillföra kväve, att tillföra 30 respektive 60 kg kväve per hektar i form av kaliumnitrat. Som jämförelse mättes koldioxid- och lustgasavgång från en permanent gräsmark intill. Gasmätningarna pågick under ungefär en månad i februari och just under det året var det ingen frost den månaden.

Ingen ökad avgång av lustgas

I försöksrutan där rapshalm tillfördes marken var det ingen säkerställd ökning av lustgasavgången när kväve tillfördes. Tillgången på kväve var alltså inte begränsande för lustgasavgången. Den ackumulerade gasavgången under mätperioden blev -3, 11 och 5 mg N per m2 för 0, 30 och 60 kg N per hektar. Inte heller där inget kol tillfördes var kvävegödslingen avgörande och gasavgången blev -4, -8 och 0 mg N per m2 i de tre kvävestegen. Däremot fick mikroorganismerna en rejäl skjuts när de fick glukos. Då ökade avgången av lustgas till 75 och 165 mg N per m2 med 30 och 60 kg N per hektar.

Forskarnas slutsats är att nedbrytningen av rapshalm, under de aktuella förhållandena på vintern i norra Tyskland, och därmed frigörelsen av kol är otillräcklig för att försörja mikroorganismerna med energi för att driva lustgasavgång. Förhållandena är inte olika de i Skåne. I slutet av uppsatsen gör de ändå ett förbehåll om att det för säkerhets skull kan vara bra att ta bort rapshalmen efter skörd eller att odla fånggröda.

Dela

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Prenumerera på Greppas nyhetsbrev

Relaterade nyheter