Utskriftikon
Greppa näringen

Rådgivning lantbruk
och miljö tjänar på

Mjölkkor som äter vallfoder

Kons totala foderkonsumtion och foderstatens smältbarhet har stor betydelse för proteintillskottets effekt. Foto: Janne Andersson

Räkna med vallen som proteingröda

Vallen odlas på cirka 45 procent av åkerarealen i Sverige och är det viktigaste fodermedlet i svensk mjölkproduktion. Ur växtodlingssynpunkt är vallen den enda grödan som kan odlas med både bra skörd och näringsvärde i hela landet.

Minska tillskottsproteinet genom tidig skörd

Ett bra vallfoder minskar kons behov av tillskottsprotein från kraftfoder. Ett tidigt skördat vallfoder innehåller mer protein och även AAT (aminosyror absorberade i tunntarmen) än ett senare skördat vallfoder.

Ett tidigt skördat vallfoder har även ett lågt fiberinnehåll (NDF) vilket gynnar kons konsumtion av fodret. Nedbrytningshastigheten för fiber ökar för tidigt skördad vall samtidigt som andelen icke smältbar fiber (iNDF) minskar. Smältbarheten är därmed högre i ett tidigt skördat vallfoder. Anledningen till att konsumtionen av ett sent skördad vallfoder är mindre är att tuggningstiden ökar när andelen osmältbara fibrer är hög. Tuggningstiden anger hur länge kon behöver idissla ett kilo torrsubstans foder (Tabell 1).  

Tabell 1. Tuggningstid relaterad till andelen icke smältbar fiber (Mehlqvist, 2007).

Tabell 1. Tuggningstid relaterad till andelen icke smältbar fiber (Mehlqvist, 2007).
 Tidigt skördat ensilageSent skördat ensilage
Fiber (NDF), g/kg ts438571
Osmält fiber, g/kg NDF137311
Tuggningstid, minuter/kg ts5885

Mer vallfoder – mer mikrobiell protein

En kort tuggningstid innebär att kon kan äta mer av ett tidigare skördat vallfoder. En ökad foderkonsumtion av ett tidigt skördat vallfoder kommer också påverka våmmikrobernas arbete på ett positivt sätt. Kons ökade foderintag ökar passagehastigheten genom våmmen vilket kommer att effektivisera proteinsyntesen.

I foderanalysen uttrycks detta som ett högre AAT-värde (aminosyror absoberade i tunntarmen) vilket består av både protein bildat av mikrober och protein som har passerat våmmen utan att brytas ned. Som framgår av tabell 2 är det relativt stora skillnader i AAT-innehåll mellan tidigt och sent skördat vallfoder.

Tabell 2. Innehåll av energi, råprotein och AAT i tidigt och sent skördat vallfoder (NorFor fodertabell, www.norfor.nu).

Tabell 1. Tuggningstid relaterad till andelen icke smältbar fiber (Mehlqvist, 2007).
 Nettoenergi, MJ/kg tsRåprotein, gram/kg tsAAT, gram/kg ts
Tidig skördat klövergräsvall, första skörd 6,6315988
Sent skördad klövergräsvall, första skörd5,6713380

Ekonomisk vinst

Som visas i tabell 2 är AATinnehållet tio procent högre i det tidigare skördade ensilaget jämfört med det sent skördade ensilaget. Ett tidigt skördat vallfoder innebär en win-win situation, både högre innehåll av protein och AAT i vallfodret och större konsumtion av vallfodret.

En ko som får fri tillgång på tidigt skördat ensilage kan konsumera 14-15 kilo torrsubstans av ett sådant vallfoder. Det är minst 2–3 kilo torrsubstans mer än vad hon orkar av ett senare skördat ensilage. Det 2,5 kilo torrsubstans tidigare skördade vallfoder motsvarar i AAT-innehåll cirka ett kilo sojamjöl. I dagsläget kostar ett kilo sojamjöl över fyra kronor per kilo vilket innebär att kon kan betala minst 1,60 kronor per kilo torrsubstans vallfoder.

  1. Med högre smältbarhet på grovfodret kan du öka andelen grovfoder i foderstaten och därmed minska kraftfodergivan. I vårt exempel har det inneburit en besparing på 57 000 kronor per år.
  2. Genom att analysera stallgödseln kan man upptäcka att gödseln innehåller mer lättillgängligt kväve än schablonvärdet. I och med det kan kompletteringsgödslingen minskas till ett värde av 9 000 kronor.
  3. Gör som tusentals svenska lantbrukare – anlägg en våtmark. Den renar kväve, fosfor och den är bra för fåglar, växter och djur. Dessutom är det trevligt att få en vattenspegel på gården, om det inte redan finns.
  4. Ska du rensa ett dike, själv eller tillsammans med grannarna? Behövs det igen fast det inte var så länge sedan det gjordes? Fundera då över om ni inte ska göra om det till ett tvåstegsdike. Det blir färre framtida rensningar samtidigt som det är bra för miljön.
  5. Att bryta vallar tidigt på hösten ger ofta stor kväveutlakning som leder till övergödning. Om det inte finns andra alternativ till vall som förfrukt till höstsäd finns andra knep att minska utlakningen
  6. Överutfodring med tio procent på en mjölkgård med 80 kor som mjölkar 9 500 kilo under 305 dagar kostar 48 800 kronor. I utsläpp av klimatgaser motsvarar det extra fodret de årliga utsläppen från en person i Sverige.
  7. Överutfodring av protein är inte bara olönsamt, det kan också bidra till både sämre miljö i och utanför stallet. Överskottsproteinet bidrar bland annat till en ökad ammoniakavgång från gödseln.
  8. Det har sagts förut. Fördela djurens gödsel på alla gårdens åkrar. Dessutom minskar risken för att fosfor ska läcka från jordar som blivit uppgödslade med tiden. Samtidigt får alla fält ta del av stallgödselns fördel för bördigheten.
  9. Ibland är det bästa för miljön att inte göra en aktiv åtgärd utan att låta bli. Som att vårbearbeta istället för att göra det på hösten. Kväveutlakningen minskar, risken för jorderosion blir lägre och det finns ett miljöstöd att söka.

Relaterade länkar

Proteintipset är en mötesplats där du kan köpa och sälja svenska proteingrödor.

Filmer

Få tips om hur du får en bra kvalitet på ditt grovfoder och minska andelen kraftfoder.

Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, LRFlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och länsstyrelsernalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverket
Lantbrukarnas riktförbund
Länsstyrelserna
EU

Greppa Näringen. Telefon växel: 0771-57 34 56. E-post: info@greppa.nu. Postadress: Box 12, 230 53 Alnarp