Greppa logotyp, länk till startsidan.
Greppa logotyp, länk till startsidan.
traktor med gödningsspridare i höstvetefält

Foto: Mårten Svensson

Välj gödslingsstrategi till höstsäden

I stora delar av landet har en del höstsäd legat under vatten vilket kan resultera i minskad skördepotential eller i värsta fall utvintring. En tidig giva kompenserar oftast inte hela skördebortfallet i ett svagt bestånd. Det finns snarare en risk att kvävet försvinner innan grödan hinner ta upp det. Det är därför viktigt att du anpassar gödslingen efter skördepotentialen och markens kväveleverans.

Planera för flera kvävegivor

Välj en gödslingsstrategi som gör det möjligt att anpassa kvävegivan efter årets förutsättningar och passar inriktningen och kvalitetskraven i din odling. Det är alltid en fördel att planera för flera kvävegivor, då kan du anpassa gödslingen till grödans utveckling och markens kväveleverans under säsongen. En sådan strategi ökar möjligheten att uppnå hög kväveeffektivitet och minskar dessutom risken för liggsäd och kväveförluster.

Kvävet på våren bör läggas så att en tillräckligt stor del är tillgänglig inför stråskjutningen, men inte onödigt tidigt. Om det inte finns tillräckligt med kväve för plantan inför stråskjutningen kan antalet skott reduceras. Grödan kan dock till viss del kompensera färre skott med fler och större kärnor.

Tänk också på att anpassa gödslingen beroende på vilken sort du har. Tidiga sorter har genetiskt en tidigare utveckling och tillväxt och behöver därför tillgång till kväve något tidigare än medelsena och sena sorter.

Anpassa tidpunkten för första givan utfrån beståndet

En tidig gödsling kan öka bestockningen i sent sått höstvete. Tänk på att en tidig giva oftast inte kompenserar hela skördebortfallet i ett svagt bestånd som haft en dålig etablering eller delvis utvintrat. Är vetet redan väl bestockat kan en tidig giva istället göra att det blir för många sidoskott och för mycket grönmassa. Det finns också en risk att kvävet försvinner innan grödan hinner ta upp det. I ett bra höstvetebestånd finns det normalt sett inget behov av tidig kvävegödsling på våren för att gynna bestockningen. Vänta istället till grödan börjat växa ordentligt och ge huvudgivan så att den är tillgänglig när stråskjutningen börjar.

I områden där det ofta är torrt på försommaren kan det vara en bra idé att lägga en första giva i god tid så att kvävet säkert hinner bli tillgängligt inför stråskjutningen.

Höstkorn och höstråg stråskjuter tidigt

Eftersom både höstråg och höstkorn stråskjuter tidigt bör dessa grödor gödslas med kväve tidigare än höstvete. Dela upp kvävegivan även till dessa grödor för att undvika liggsäd.

Följ grödans utveckling och markens kväveleverans

Anpassa gödslingsgivan efter markens kväveleverens, årsmån och uppskattad skördenivå. Variationerna mellan olika gårdar och fält är ofta stora beroende på jordart, odlingshistorik, tidigare tillförsel av stallgödsel med mera. För att få bättre koll på dina egna fält kan du lägga ut nollrutor, ogödslade rutor, i dina grödor. Flera rådgivare erbjuder tjänsten att mäta med handburen sensor och räkna på kvävebehovet.

Även om du inte har tillgång till en handburen N-sensor kan du ha nytta av en egen nollruta. Du kan bedöma skillnaden i färg, täthet och höjd på grödan i nollrutan jämfört med hur det ser ut i fältet runt omkring. På så sätt får du en uppfattning om hur mycket kväve marken levererar. En nollruta kan alltså vara en viktig del av beslutsunderlaget när du ska bedöma nivån på eventuella kompletteringsgivor.

Presenning i höstvetefält

En nollruta anlägger du med hjälp av en presenning och något som håller fast den i hörnen, t.ex. käppar eller tältpinnar. Foto: Katarina Börling

Greppa Näringen mäter nollrutor

Att ha egna nollrutor ger den bästa bilden av situationen på just dina fält. Du kan även få en god uppfattning om årsmånen och hur den påverkar mineralisering och kväveupptag under 2024 genom att följa våra mätningar.

Greppa Näringen kommer, liksom de senaste åren, att mäta kväveupptag i höstvete. Mätningarna gör vi på gårdar där intresserade lantbrukare har lämnat ogödslade rutor. Mätningarna görs i samarbete med Yara som lånar ut handburna kvävesensorer till oss i Greppa Näringen.

Vi startar mätningarna under april när höstvetet börjar växa och mäter normalt en gång i veckan fram till vetets axgång. Resultaten redovisar vi i våra Säsongsnytt här på webbplatsen.

Tänk på inomfältsvariationen

Vid ojämna bestånd eller där markförutsättningarna skiftar inom fältet är det ofta en god idé att anpassa kvävegivan utifrån fältvariationerna. Verktyg du kan använda är till exempel kvävesensor, CropSat eller Atfarm.

Kom ihåg svavlet!

Troligtvis har stora mängder svavel lakats ur jordprofilen i samband med de kraftiga regnen som drabbat delar av landet under den gångna hösten och vintern. Var därför noga med att tillföra svavel i samband med kvävegödslingen. Räkna med att du behöver tillföra 1 kg svavel för vart tionde kg kväve.

Kontakt

Gunilla Frostgård, Emma Hjelm, Landskrona
Tellie Karlsson, Kalmar
Maria Stenberg, Skara
Johan Malgeryd och Pernilla Kvarmo, Linköping
Emelie Andersson och Ulrika Listh, Uppsala

Dela

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Prenumerera på Greppas nyhetsbrev