Greppa logotyp, länk till startsidan.
Greppa logotyp, länk till startsidan.
Blommande rapsfält med gård i bakgrunden

Foto: Alex Regnér

Dags att planera första givan till höst­raps

Våren är i startgroparna även om det fortfarande är väldigt blött på sina håll. Om du har normala bestånd av höstraps är det dags att kvävegödsla när tillväxten är igång och fälten farbara. Kom ihåg att även tillföra svavel.

Gödsla rapsen när den börjar växa

Så snart rapsen börjar växa på våren så behöver den kväve och svavel. I mycket frodiga höstrapsbestånd är det inte lika bråttom med kvävegödslingen. Svaga till normala bestånd kan du gödsla som vanligt. Lägg ungefär halva kvävebehovet så fort marken är farbar. Den andra halvan lägger du när du är säker på att beståndet har överlevt vintern.

För att veta hur mycket kväve grödan totalt behöver under våren behöver du bedöma tre saker:

  • Kväveupptaget under hösten
    • Du kanske klippte och vägde eller scannade rapsen med en grödsensor i höstas? Använd i så fall det resultatet.
    • Om du inte klippte eller scannade i höstas kanske du ändå minns hur rapsen såg ut. Titta på bilderna nedan för att minnas och bedöm kväveupptaget.
  • Mineraliseringen under kommande vår eller försommar. Mineraliseringen uppskattar du utifrån tre nivåer - låg, medelhög eller hög mineralisering. Nivån på mineraliseringen beror på hur bördig jorden är. Den är till exempel oftast högre om du gödslar med stallgödsel eller andra organiska gödselmedel eller om jorden är mullrik.
  • Förväntad skörd på fältet. Utgå från din normalskörd och justera efter årsmånen och hur grödan ser ut.

När du har uppskattat dessa tre värden kan du bedöma hur mycket kväve som grödan behöver genom att:

Bild 1-4 visar upptaget av kväve under hösten i olika täta höstrapsbestånd. Foto: Lena Engström

Rapsplantor i träram

Bild 1: Höstupptag 16 kg N/ha

Rapsplantor i träram

Bild 2: Höstupptag 49 kg N/ha

Träram i tätt rapsfält

Bild 3: Höstupptag 77 kg N/ha

Träram i väldigt tätbevuxet rapsfält

Bild 4: Höstupptag 95 kg N/ha

Ta fram kvävegivan utifrån tabell

Om du inte använder Höstrapssnurran kan du använda tabell 1. Titta antingen i kolumnen "Kväveupptag höst" eller "Vikt bladmassa" för att hitta rätt rad. Följ sedan raden till din förväntade skörd för att få fram kvävebehovet.

Anpassa givan utifrån jorden mineralisering. Om du tror på

  • medelhög mineralisering. Då kan du använda rekommenderad kvävegiva direkt från tabell 1.
  • låg mineralisering. Då ökar du kvävegivan i tabellen med 15-20 kg per hektar.
  • hög mineralisering. Då minskar du kvävegivan med 15-20 kg kväve per hektar jämfört med tabellvärdena.
Tabell 1. Rekommenderade givor i kg N/ha, för kvävegödsling på våren till höstoljeväxter i fält med medelhög mineralisering



Förväntad skörd (kg/ha)

Kväveupptag höst (kgN/ha)

Vikt bladmassa (kg/m2)

2500

3000

3500

4000

4500

5000

20

0,4

155

165

180

190

200

210

40

0,7

135

145

155

165

180

185

60

1,1

115

125

135

145

155

165

80

1,4

90

100

110

120

135

145

90

1,6

80

90

100

110

120

130

100

1,8

70

80

90

100

110

120

120

2,1

45

55

70

80

90

100

140

2,5

25

35

45

55

65

75

160

2,8

5

15

25

35

45

55


Avvakta med gödsling om rapsen är storvuxen

I kraftiga bestånd kan den rekommenderade kvävegivan på våren bli väldigt låg. I fyra skånska försök våren 2019 undersökte man hur du bör resonera när ”Höstrapssnurrans” rekommenderade en vårgiva som närmar sig 0 kg kväve per hektar. Generellt visade resultaten från undersökningen att stor raps har ett lägre kvävebehov på våren och att metoden med ”Höstrapssnurran” är ett viktigt beslutsunderlag även då rapsen är mycket frodig.

Försöken visade också att det går bra att vänta med den första kvävegivan hos ett kraftigt bestånd just för att kväveupptaget under hösten varit högt på grund av rapsens djupa rotsystem. Är rapsen svag är det viktigare att komma ut med gödseln tidigare. Läs gärna mer om försöken i Sverigeförsökens försöksrapport 2019. Länk till annan webbplats.

Kom ihåg svavlet!

Oljeväxter har ett stort behov av svavel. Dessutom har troligtvis större mängder svavel lakats ur jordprofilen i samband med de kraftiga regnen vi haft på många håll i landet under den gångna hösten och vintern. Räkna med att du för vart tionde kg kväve behöver tillföra 2 kg svavel.

Tänk på variationen inom fältet

Vid ojämna bestånd eller där förutsättningarna skiftar i ett fält är det bra att anpassa kvävegivan utifrån variationerna i fältet. Verktyg du kan använda är till exempel kvävesensor, CropSat eller Atfarm.

När är det tillåtet att sprida gödsel?

Inom nitratkänsliga områden får du inte sprida gödsel under perioden 1 november–28 februari. Du får varken sprida mineralgödsel, stallgödsel eller andra organiska gödselmedel under denna period. Du får heller inte sprida gödsel om marken är frusen, snötäckt, vattenmättad eller översvämmad.

När du väl ska sprida gödsel får du inte sprida närmare än 2 meter från åkerkant som gränsar till sjö eller vattendrag eller på mark som lutar mer än 10 % mot sjö eller vattendrag.

Om du sprider stallgödsel och andra organiska gödselmedel under 1 december–28 februari utanför nitratkänsligt område ska du bruka ned gödseln inom 12 timmar. Du bör inte sprida gödsel på snötäckt mark eller där det finns risk för ytavrinning eller stående vatten i samband med snösmältning och nederbörd.

Mer information om vilka regler som gäller för spridning av gödsel finns på Jordbruksverkets webbplats. Länk till annan webbplats.

Grundvillkor gödselspridning

Grundvillkor är regler som du måste följa för att få full utbetalning av dina stöd. Grundvillkoren gäller oavsett om du har gården inom eller utanför nitratkänsligt område.

Du får inte sprida gödsel närmare än 3 meter från en sjö eller ett vattendrag. Minst 2 av dessa 3 meter ska vara på den jordbruksmark som gränsar till vattendraget eller till sjön. Detta villkor skiljer sig alltså lite från de föreskrifter som gäller inom nitratkänsliga områden, där det bara är avståndet från åkerkanten och in på åkern som regleras.

Mer information om grundvillkor finns på Jordbruksverkets webbplats. Länk till annan webbplats.

Kontakt

Gunilla Frostgård, Emma Hjelm, Landskrona
Tellie Karlsson, Kalmar
Johan Malgeryd och Pernilla Kvarmo, Linköping
Maria Stenberg, Skara
Emelie Andersson och Ulrika Listh, Uppsala

Dela

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Prenumerera på Greppas nyhetsbrev