Greppa logotyp, länk till startsidan.
Greppa logotyp, länk till startsidan.
kor som betar på äng

75 procent av mjölkgårdana i Nederländerna säljer sin mjölk till Friesland Campina som tillsammans med Rabobank och WWF samarbetar för att mäta och öka den biologiska mångfalden på mjölkgårdarna. Foto: Pixabay

Minskat klimatavtryck och lägre ränta för mjölkföretagare i Nederländerna

Klimatavtrycket per kg mjölk har minskat med 17 procent sedan 2015 på de gårdar som levererar till mejeriet Friesland Campina. Samtidigt får de gårdar som utför konkreta åtgärder för mer biologisk mångfald rabatt på räntan på gårdens lån.

75 procent av mjölkgårdana i Nederländerna säljer sin mjölk till Friesland Campina. Mejeriföretaget konstaterar att mjölkföretagarna kommer att ha och redan har en stor påverkan på den biologiska mångfalden. År 2019 startade Friesland Campina, banken Rabobank och WWF därför ett samarbete för att mäta och öka den biologiska mångfalden på mjölkgårdarna. De har tillsammans utvecklat en så kallad Biodiversity Monitor. Namnet antyder att det handlar om biologisk mångfald men nyckeltalen är bland andra klimatpåverkan, kvävebalans, ammoniakavgång och andel hemmaproducerat protein. Men där ingår också mått på biologisk mångfald som andel gräsmarker på gården, areal och antal av olika landskapselement och småbiotoper.

De lantbrukare som deltar och uppnår vissa poäng kopplat till de olika nyckeltalen kan få rabatt på räntan hos den stora jordbruksbanken Rabobank.

Klimatavtrycket minskar

Målet för Friesland Campina är att komma ner till netto-noll klimatpåverkan år 2050. På vägen dit finns ett delmål om att minska klimatavtrycket på gårdarna med 33 procent till år 2030 jämfört med 2015. Tidigare användes medeltal av klimatavtryck för nederländska mjölkgårdar, men sedan 2018 görs beräkningar på varje enskild gård och de summerade resultatet redovisas årligen. Klimatavtrycket per kg mjölk har minskat från cirka 1,3 till 1,1 kg CO2e (koldioxidekvivalenter). Förenklat går det säga att ungefär halva tiden från 2015 till målåret 2030 har gått och ungefär halva minskningen har nåtts. Under den första delen av perioden sedan 2015 har avtrycket både minskat och ökat enskilda år till följd av ökningar och minskningar av antalet mjölkkor och ungdjur. Att djurantalet varierat mellan år beror på anpassning till den lagstadgade fosforkvot som varje gård har för att minska miljöpåverkan.

De senare åren har klimatavtrycket från det koncentrat som korna får minskat betydligt. Foderföretag redovisar klimatavtryck för enskilda foderprodukter och de har tagit bort ingredienser som bidragit till avskogning. Mejeriet förväntar sig en fortsatt minskning av klimatavtrycket bland annat när fodertillsatsen Bovaer börjar användas.

Text: Markus Hoffmann

Källa: frieslandcampina.com/monitoring greenhouse gas emission at dairy farms Länk till annan webbplats.

Dela

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Prenumerera på Greppas nyhetsbrev