Klimatåtgärder på mjölkgårdar är lönsamma

För att ta reda på om åtgärder som är bra för klimatet också är bra för gårdens ekonomi, har Greppa Näringen tagit fram ett antal scenarier för mjölkgården. Genom att ändra på vissa insatser i produktionen kan det ekonomiska resultatet förbättras med upp till 72 öre per kg ECM mjölk samtidigt som klimateffekterna minskat.

Alla gårdars förutsättningar är olika. Det är därför svårt att säga med säkerhet att åtgärder som görs för att minska gårdarnas klimatpåverkan alltid är lönsamma.

Greppa Näringens arbetsgrupp valde att utgå från en gård där olika produktionsparametrar redovisas och därefter räkna på olika alternativ till grundalternativet. Beräkningarna av klimateffekter är gjorda i Greppa Näringens beräkningsverktyg Vera och den ekonomiska beräkningen har gjorts av Jordbruksverket. Beräkningarna gäller en mjölkgård, men även siffror för en grisgård och en växtodlingsgård kommer att presenteras under nästa år. Här visas olika scenarier för en mjölkgård i Halland med 200 kor och 240 hektar åkermark.

Variationer mellan de olika alternativen

Faktorer som varierar mellan de sju olika alternativen till grundalternativ (1) är:

2. Förändrat val av foder och foderstat med bibehållen mjölkavkastning

3. Skötsel av djuren som påverkar rekryteringsprocent, inkalvningsålder och kalvdödlighet

4. ”Management” i form av ökad andel ensilage i foderstaten och ökad mjölkavkastning

5. Minskade inköp av fodermedel till följd av minskat foderspill och överutfodring med HP-massa och grovfoder

6. Kombination av alternativ 2, 3, 4 och 5

7. Samma förutsättningar som i alternativ 3, men även slaktkvigorna behålls på gården.

8. Kombination av alternativ 2, 4, 5 och 7.

Beräkningar visar att gårdens totala utsläpp av ton koldioxidekvivalenter minskar i olika grad i de olika alternativen jämfört med grundalternativet. Störst minskad klimatpåverkan hade alternativen där flera olika åtgärder kombinerades och framförallt i alternativ 6 med minskat foderspill, förändrad foderstat med minskad råproteinhalt som gav ökad mjölkavkastning, samt förbättrad skötsel av ungdjuren och färre kadaver. Framförallt gäller det klimatavtrycket per kg mjölk som går från 0,98 ner till 0,78 som mest och per kg liv- och slaktdjur som går från 7,18 till 5,40 kg CO2e.

När det gäller ekonomiskt resultat så är det antingen oförändrat jämfört med grundalternativet eller så ökar det uttryckt som öre per kilo ECM mjölk och även totalt för gården. Bäst netto ger alternativ 8 följt av alternativ 6, de alternativ där flera olika åtgärder kombineras och därefter alternativ 4, där korna mjölkar mera.

Lis Eriksson och Caroline Sandberg, Greppa Näringens husdjursexperter har ansvarat för beräkningarna i samverkan med kollegor.

Hur kommer dessa beräkningar att användas?

- De ska användas i Greppa Näringens rådgivning om gårdens klimatberäkningar, den så kallade ”klimatkollen”, och vid rådgivning om utfodring av mjölkkor. Grundalternativet och de olika alternativen kommer att finnas som filer som kan användas i Vera. Underlaget kan användas vid diskussion mellan rådgivaren och lantbrukaren, säger Lis.

Vad är det största värdet av beräkningarna?

- Att vi fått fram siffror på lönsamhet i klimatåtgärder. Lantbrukare kan studera de olika alternativen och jämföra med sin gårds drift. Det ska ge inspiration till förändringar på den egna gården. Antingen med hjälp av denna skrift eller i samband med rådgivningen, säger Caroline.

Läs "Räkna på mjölkgårdens lönsamma klimatåtgärder" Pdf, 561.9 kB.

Text