Hållbarhet i svensk mjölkproduktion under 30 år
Arealen naturbetesmark per mjölkko har minskat och likaså klimatpåverkan per kg mjölk. Samtidigt har många lantbrukare haft svårt att ta ut en lön i nivå med annat lantbruk. Det är exempel på hållbarhetsindikatorer i en vetenskaplig uppsats. Med en trafikljuspedagogik visar fyra av åtta indikatorer rött och fyra visar grönt
Forskare på SLU och Chalmers har analyserat indikatorer för ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet på mjölkgårdar och hur dessa har förändrats under de trettio åren från 1990 till 2020. Som de flesta vet har mjölknäringen genomgått en stor förändring under perioden. Förutom den pågående strukturrationaliseringen har stora händelser som avregleringen av den svenska jordbrukspolitiken skett, medlemskap i EU, borttagning av mjölkkvoter med mera.
Vall och betesmark
Arealen naturbetesmark på mjölkgårdar har minskat med cirka 45 procent från 2003 till 2020 och den genomsnittliga andelen av mjölkgårdarna som upptogs av naturbetesmark minskade från 19 till 16 procent. Samtidigt har arealen mark som betas av dikor ökat under perioden varför den totala förlusten av betesmark inte är lika dramatisk. En intressant sak är att den genomsnittliga åkerstorleken ökade från 2,3 till 2,6 hektar under perioden 2005 till 2019. Det är fortfarande i medeltal små åkrar alltså.
Klimatavtryck
Metanavgången per mjölkko ökade med 22 procent från 1990 till 2020 på grund av att korna äter mer. Men metanavgången per kg mjölk ECM minskade med 21 procent. Eftersom mjölkgårdar inte bara producerar mjölk utan också kött genom tjurkalvar är en fråga hur fördelningen av klimatpåverkan mellan mjölk och kött ska beräknas. 1990 kom 85 procent av det svenska nötköttet från mjölkproduktion och nu är det cirka 55 procent. Samtidigt har skett en ökning av antalet dikor med cirka 175 procent och därmed har metanavgången från dem ökat varför det skett en förflyttning av metanavgången mellan djurslag.
Ekonomisk hållbarhet
Mjölkföretagare hade inte möjlighet att ta ut eller betala löner i nivå med den genomsnittliga lönenivån för övriga lantbruket under ungefär hälften av åren i den undersökta perioden. Forskarnas mått på ekonomisk hållbarhet visade också en stor skillnad mellan åren till stor del beroende på att de priser bonden får betalt varierar mellan åren.
Social hållbarhet
Indikatorer på social hållbarhet är lite mer svårfångade än för ekologisk hållbarhet men det går att visa viktig fakta. I takt med att gårdarna blivit större har fler lantbrukare fått råd att anställa personal. Det har ökat möjligheten att vara ledig ibland. Men en baksida med att en gård blivit större är att det ofta beror på att grannar som varit mjölkproducenter slutat. Det kan skapa en kollegial ensamhet med färre kollegor i bygden. Djurvälfärd räknas ibland som en social hållbarhet och fler kor kan röra sig fritt i lösdriftsstallar istället för att vara uppbundna.
Som sammanfattning har klimatutsläpp minskat och djurvälfärd ökat men mjölkproduktionens bidrag till den svenska köttproduktionen minskat och likaså bidraget till de så kallade stödjande ekosystemtjänsterna. Med en trafikljuspedagogik visar fyra av åtta indikatorer rött och fyra visar grönt.
Text: Markus Hoffmann
