Greppa logotyp, länk till startsidan.
Greppa logotyp, länk till startsidan.

Det är en gradient i kvävenedfall över Sverige från sydväst till norr som beror på rådande vindar, nederbörd och närhet till utsläpp av kväveoxider och ammoniak. Det är störst nedfall i Skåne och minst i norra Sverige. Foto: Alexander Regnér

Räkna med kvävenedfallet i växtnäringsbalansen

Kvävenedfall har sitt ursprung i kväveoxider från förbränning och transporter och ammoniak, som främst kommer från djurens gödsel i jordbruket. Det är viktigt att ha med kvävenedfallet när man räknar växtnäringsbalanser och att siffrorna är uppdaterade.

Nedfallet av svavel och kväve har minskat

Svavelnedfallet har minskat kraftigt under de senaste 20 åren, framför allt i södra Sverige. Även nedfallet av kväve har minskat, men i mindre grad. Nedfallet över åkermark består till största delen av så kallad våtdeposition då kväve följder med nederbörden. I skogen förekommer även torrdepositionen när partiklar och gaser deponeras direkt på träden. Därför är nedfallet oftast något större på skogsmark än på åkermark och andra öppna ytor i landskapet.

Hur påverkar nedfallet växterna?

Nedfallet på åkern kan tas upp av grödan, men det gäller att ta hänsyn till mängden kväve via nedfallet vid gödslingen och när man till exempel beräknar en växtnäringsbalans. Om det sker utanför växtsäsongen kan det bidra till kväveutlakning. I skogen och på andra näringsfattiga marker bidrar det till risken för floraförändringar, ökad risk för läckage av nitrat till ytvatten och även till försurning. Kväve som faller ner direkt i våra sjöar och hav bidrar till övergödning och är förstås också en nackdel för miljön.

Varför har Greppa Näringen beställt en rapport om kvävenedfall?

Inom Greppa Näringen har vi länge beräknat balanser för mängden kväve som förs in till gården och hur mycket som lämnar den med vegetabilier och animalier. Mineralgödsel, stallgödsel och foder är oftast de största införselposterna. Även fixerat kväve från grödor som klöver, ärter och åkerbönor bidrar och så tillkommer nedfallet från luften.

I beräkningsprogrammet Vera finns kommunvisa värden för kvävenedfall som automatiskt tas med i beräkningarna av gårdens överskott av kväve. Dessa har inte justerats på länge, men underlaget har nyligen uppdaterats av IVL, Svenska Miljöinstitutet, som sammanställt siffrorna i en rapport på uppdrag av Greppa Näringen. De ska föras in i programmet, men det är ännu inte gjort. Totalt oorganiskt kvävenedfall (nitrat och ammoniak) till öppen mark respektive all mark, har beräknats för alla kommuner. Nedfallet har beräknats som ett medelvärde för perioden 2017 till 2021 eftersom årsmånsvariationerna kan vara stora. Beräkningarna inkluderar både torr- och våtdeposition. Det största nedfallet till öppen mark fanns i Vellinge kommun i Skåne 9,6 kg per hektar, och det minsta i Kiruna kommun med 0,7 kg per hektar och år.

Beräkningsprogrammet Vera

Vera används främst av rådgivare inom Greppa Näringen men även av lantbrukare, kommuner, naturbruksgymnasier och miljökonsulter med flera. Det är viktigt att beräkningarna bygger på uppdaterade värden eftersom beräkningarna används så brett. De värden på kvävenedfall som används i Vera idag är troligen från 1990-talet eller äldre. Det är också oklart om de gäller ett eller flera år. De nya värdena är femårsmedelvärden för nedfall på öppna fält, vilket beror på variationen i kvävenedfall mellan år kan var betydande.

Störst nedfall i Skåne

Det är en gradient i kvävenedfall över Sverige från sydväst till norr. Det beror på rådande vindar, nederbörd och närhet till utsläpp av kväveoxider och ammoniak. Av Sveriges 290 kommuner var det totala kvävenedfallet till öppen mark högst i 26 skånska kommuner följt av två halländska. Lägst var nedfallet i fem kommuner i Norrbottens län.

Johan Malgeryd, du har beställt rapporten från IVL, vilken är det störst nyttan med genomgången?

-Siffrorna används i många sammanhang främst i beräkning av växtnäringsbalanser. Det är väldigt värdefull för oss att få uppdaterade siffror eftersom vi vet att nedfallet har förändrats över tid. Genomgången är utförd av IVL som under många år på uppdrag av Naturvårdsverket varit datavärd för luftkvalitet och håller ihop mätningarna i Sverige.

Vad kan ligga bakom förändrade värden?

-Nedfallet har generellt minskat, men såklart sker det kontinuerligt en förfining av modeller och mätningar som också leder till justering av värdet på nedfallet säger Johan.

Pernilla Kvarmo, du ansvarar för programmet Vera på Jordbruksverket och Greppa Näringen. Du har jämfört tidigare siffror med de uppdaterade. Kan du se några trender?

-Nedfallet har minskat i de flesta av kommunerna, med upp till 5 kg per hektar. I några betydligt färre kommuner har nedfallet ökat med upp till cirka 3 kg per hektar.

När värdena justeras i Vera, kan det försvåra tolkningen av balansberäkningarna över tid?

-Ja, det bör man förstås vara uppmärksam på. Med mindre införsel av kväve samtidigt med oförändrad utförsel, minskar överskotten i balanserna. Minskade överskott innebär att produktionen blir allt mer resurseffektiv vilket är positivt ur miljö- och klimatsynpunkt.

Källa: IVL:s sammanställning: Toalt kvävenedfall till kommuner i Sverige. Data till VERA-programmet, december 2022 Pdf, 1.7 MB.

Text: Stina Olofsson

En växtnäringsbalans görs i följande av Greppa Näringens rådgivningar:

Startbesök med växtnäringsbalans

Upprepad växtnäringsbalans

Uppföljning - rådgivning

Dela

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Prenumerera på Greppas nyhetsbrev

Relaterade nyheter