Greppa logotyp, länk till startsidan.
Greppa logotyp, länk till startsidan.
Nollruta i T1 Hidinge fält. Foto: Johan Malgeryd

Nollruta på fält T1 Hidinge, Fjugesta, förfrukt ärter. Här syns nollrutan tydligt. Kväveupptaget var 46 kg/ha i nollrutan och 95 kg/ha i det gödslade fältet när bilden togs den 2 juni. Foto: Sally Bondesson

Stort kväveupptag i region öst

Kväveupptaget har nu satt fart även i Östergötland och vetet tar fortfarande upp mycket kväve i Södermanland och Örebro län. Där var upptaget stort även tidigare under våren. Störst kväveleverans i nollrutorna uppvisar två fält i Örebro län där det tidigare odlats vitklöver, där var upptaget 92 respektive 105 kg/ha. Detta är troligen sista mätningen för säsongen.

Kväveupptaget har satt fart även i Östergötland

Senaste mätningen fredagen den 30 maj visar att det lilla regn som har kommit nu har satt fart på kväveupptaget även i Östergötland. Sedan förra mätningen en vecka tidigare har kväveupptaget i snitt ökat med 4 kg/ha i nollrutorna och 21 kg/ha i de gödslade fälten. I snitt var kväveupptaget 35 kg/ha i nollrutorna och 87 kg/ha i de gödslade fälten vid senaste mätningen, se diagram 1.

I Östergötland finns också ett försök i serie L3-2321: Kvävegödsling till höstvete utanför Klockrike. Där var kväveupptaget i nollrutan bara 28 kg/ha och i den gödslade rutan 52 kg/ha vid senaste mätningen den 2 juni.

  • Diagram
  • Tabell

Diagram 1. Kväveupptag i Östergötland den 30 maj. Höstvetet var då i DC 41 (flaggbladets slida utväxande) på alla fält utom E9 där det hade nått DC 51 (ett småax just synligt). På fält E1 förekom ganska stor inblandning av rågvete som var i DC 57 när mätningen gjordes, vilket gör att mätvärdena för detta fält ska tas med en nypa salt. En kontrollmätning på vändtegen där det enbart var höstvete visade dock på i stort sett samma kväveupptag, så värdena stämmer sannolikt ganska bra ändå.

Bild 1. E10 Åsmestad. Foto: Johan Malgeryd

Bild 1. Fält E10 Åsmestad, Österstad vid förra veckans mätning den 23 maj. Då syntes ingen skillnad mellan nollrutan och det gödslade fältet och mätningarna visade också att det inte var någon skillnad – när bilden togs var kväveupptaget 33 kg/ha i nollrutan och 34 kg/ha i det gödslade fältet. Foto: Johan Malgeryd

Bild 2. Nollruta E10 i Åsmestad

Bild 2. Fält E10 Åsmestad, Österstad vid senaste mätningen den 30 maj. Här ser man en tydlig kontrast mellan nollrutan och det gödslade fältet – när bilden togs var kväveupptaget 35 kg/ha i nollrutan och 55 kg/ha i det gödslade fältet. Foto: Johan Malgeryd

Fortsatt stort kväveupptag i Södermanland

I Södermanland var höstvetet också i DC 41 på samtliga fält vid senaste mätningen den 30 maj. Kväveupptaget var i medeltal 47 kg/ha i nollrutorna och 109 kg/ha i de gödslade fälten, se diagram 2. Den senaste veckan har upptaget i snitt ökat med 20 kg/ha i de gödslade fälten och 4 kg/ha i nollrutorna.

  • Diagram
  • Tabell

Diagram 2. Kväveupptag i Södermanland den 30 maj. Höstvetet var då i DC 41.

Bild 3. D1 St Lövhulta1 den 250523.

Bild 3. Fält D1 St Lövhulta, Eskilstuna vid förra veckans mätning den 23 maj. Kväveupptaget var då 39 kg/ha i nollrutan och 81 kg/ha i det gödslade fältet. Foto: Henrik Forsberg

Bild 4. Nollruta D1 St Lövhulta1 den 250530

Bild 4. Fält D1 St Lövhulta, Eskilstuna vid senaste mätningen den 30 maj. Kväveupptaget var då 41 kg/ha i nollrutan och 100 kg/ha i det gödslade fältet. Foto: Henrik Forsberg

Vitklöver ger stor kväveleverans på två fält i Örebro

I Örebro län mättes kväveupptaget måndagen den 2 juni. Höstvetet var då i DC 39-49 och kväveupptaget i snitt 63 kg/ha i nollrutorna och 126 kg/ha i de gödslade fälten, se diagram 3. Sedan förra veckan har upptaget ökat med 12 kg/ha i de gödslade fälten och 5 kg/ha i nollrutorna. I Örebro län återfinns också de två fält där marken har levererat mest kväve i hela vårt område:

  • T3 Nybble med förfrukt vitklöver: 92 kg/ha
  • T5 Nybble med förfrukt höstvete och förförfrukt vitklöver: 105 kg/ha.

I båda fallen är det alltså vitklöver som ligger bakom den stora kväveleveransen. Intressant är att nollrutan på fält T3 fortsätter att leverera kväve i snabb takt – den senaste veckan har kväveupptaget där ökat med hela 17 kg/ha!

Även i Örebro län finns ett försök serie L3-2321 Kvävegödsling till höstvete. Där var dock kväveleveransen betydligt lägre, bara 8 kg/ha i nollrutan och 79 kg/ha i den gödslade rutan vid senaste mätningen den 2 juni.

  • Diagram
  • Tabell

Diagram 3. Kväveupptag i Örebro län den 2 juni. Höstvetet var då i DC 39-49.

Jämförelse mellan år

Sedan förra veckan har höstvetet tagit upp en hel del kväve men samtidigt tagit ett skutt i utvecklingen från DC 37 till 41. Det genomsnittliga kväveupptaget för 2025 i diagram 4 har ökat den senaste veckan, men jämfört med tidigare år ligger kväveupptaget i de gödslade fälten ändå förhållandevis lågt i år. Kväveupptaget i nollrutorna låg till en början högt men har inte stigit så mycket under våren och ligger nu på en normal nivå. Som mätresultaten i detta och tidigare brev visar skiljer det dock en hel del mellan olika områden beroende på hur mycket regn man har fått.

I Östergötland har det varit förhållandevis torrt och svalt, vilket bromsar mineraliseringsprocesserna som är beroende av mikroorganismernas aktivitet i marken, men vi ser att den lite ostadigare period vi är inne i nu har gynnat kväveupptaget. Blir det lite varmare och kommer mer regn kan det sätta fart på mineraliseringen också där det finns potential för det.

  • Diagram
  • Tabell

Diagram 4. Genomsnittligt kväveupptag i nollrutor och gödslade höstvetefält vid olika utvecklingsstadier – jämförelse mellan år från 2018 och framåt. I underlaget till diagrammet ingår fält från Östergötland, Södermanland, Örebro och Kalmar län.

Troligen sista mätningen

Troligen är detta sista mätningen för säsongen i region öst. I samband med axgång när grödan skiftar färg blir mätvärdena mer osäkra.

Mätningarna görs av flera personer

Vi mäter i år kväveupptag i sammanlagt 19 ogödslade nollrutor och gödslade höstvetefält i Östergötlands, Södermanlands och Örebro län. På så sätt kan vi följa markens kväveleverans och hur mycket av det tillförda gödselkvävet grödan hittills har tagit upp. Lantbrukarna lägger ut nollrutorna i samband med gödsling. Mätningarna i Kalmar län redovisas i år i Säsongsnytt Syd Länk till annan webbplats..

Mätningarna i Östergötland utförs av oss som jobbar med Greppa Näringen i Linköping, dvs. Johan Malgeryd, Pernilla Kvarmo och Maria Källming, och i Södermanland och Örebro län av Henrik Forsberg och Sally Bondesson, HS Konsult AB. Mätningarna är ett samarbete med Yara som lånar ut handburna kvävesensorer.

Beskrivning av fälten

Nollrutefälten är vanliga höstvetefält med en variation av sorter, jordarter, jordbearbetning och gödsling. Bakgrundsdata och uppgifter om gödsling för fälten i området visas i tabell 1. Tabellen uppdateras efter hand som vi får in nya uppgifter från lantbrukarna.

Tabell 1. Fältnummer, plats, sort, jordart, förfrukt och kvävegödsling för höstvetefälten där vi mäter kväveupptag i region öst. I kolumnen Jordart betyder förkortningarna följande: mr=mullrik, mmh=måttligt mullhaltig, nmh=något mullhaltig, l=lerig, Sa=sand, LL=lättlera, ML=mellanlera och SL=styv lera.

Fält

Plats

Sort

Förfrukt

Jordart

Kvävegödsling höst, kg N/ha

Kvävegödsling vår totalt, kg N/ha

Stallgödsel i växtföljden

E1

Vårdsberg

Linus

höstvete

mmh SL

 

170

Slam ca 10 ton/ha vart 7:e år

E2

Vårdsberg

Linus

höstraps

mr SL

 

170

Slam ca 10 ton/ha vart 7:e år

E3

Helleberga

Kask

höstvete

mmh ML

12

135

 

E4

Helleberga

Kask

höstraps

mmh ML

18

152

 

E5

Högby

Saki

höstvete

Mo/Sand

 

150

 

E6

Högby

Saki

potatis

Mo/Sand

 

150

 

E7

Broby

Informer

höstvete

morän LL

 

179

Hönsgödsel, 10 ton/ha vart 4:e år

E8

Broby

Informer

höstvete

morän LL

 

171

Hönsgödsel, 10 ton/ha vart 4:e år

E9

Åsmestad

Ahoi

oljelin

SL

 

187

Kycklinggödsel, 6-7 ton/ha vart 5:e-6:e år

E10

Åsmestad

Kask

höstvete

SL

21

172

Kycklinggödsel, 6-7 ton/ha vart 5:e-6:e år

D1

St Lövhulta

Kask

höstraps

SL


121

Kycklinggödsel, 4 ton/ha vart 6:e år

D2

St Lövhulta

Linus

höstvete

SL

14

134

Kycklinggödsel, 4 ton/ha vart 6:e år

D3

Klahammar

Linus

höstraps

LL

 

180

Biogödsel 20 ton/ha vart 4:e år

D4

Klahammar

Chevignon

korn

ML

 

180

Biogödsel 20 ton/ha vart 4:e år

T1

Hidinge

Pondus

ärter

mmh ML

 

169

Grisflyt 35 ton/ha

T2

Hidinge

Sortblandning

vårkorn

mmh MoMj LL

 

183

Grisflyt 40 ton/ha

T3

Nybble

Ahoi

vitklöver

ML

 

190

Nej

T4

Nybble

Etana

havre

ML

 

190

Nej

T5

Nybble

Etana

höstvete

ML

 

190

Nej


Dela

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Prenumerera på Greppas nyhetsbrev