Insektsskador kan både öka och minska i ett varmare klimat

Nästan alla de studerade skadeinsekterna orsakade större skador när klimatet blev varmare. Men för drygt hälften av insekterna fann forskarna bevis för att skadorna minskade i delar av artens utbredningsområden medan de samtidigt ökade i andra områden. Det framgår av en ny studie där 31 av världens svåraste skadeinsekter studerats.

Det förväntas ofta att ett varmare klimat till följd av klimatförändringarna kommer leda till ökade angrepp av skadeinsekter. Men det går inte att göra den typen av generaliseringar, enligt en studie som nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften Frontiers in Ecology and the Environment. Bakom studien står en internationell forskargrupp, där forskare från bland annat Sveriges lantbruksuniversitet och Stockholms universitet ingår.

Mer än hälften gav blandad respons

Forskarna har studerat 31 av världens svåraste skadeinsekter och det visade sig som förväntat att nästan alla insekter orsakade värre skador i ett varmare klimat. Det gällde bland annat granbarkborren (Ips typographus) och havrebladlusen (Rhopalosiphum padi), som även är en skadegörare i Sverige.

Däremot kunde forskarna se bevis för att mer än hälften av arterna kunde ge både ökade och minskade skador i ett varmare klimat, men i olika delar av artens utbredningsområden. Till exempel kunde problemen med en insekt öka i nordliga regioner samtidigt som de minskade i sydliga regioner.

En orsak till minskade skador i vissa områden kan vara att vissa insekter inte mår bra av eller inte kan dra nytta av en ytterligare temperaturhöjning i de områden som redan är varma, tror forskarna. En annan kan vara att växter som skadeinsekterna äter och naturliga fiender också påverkas av ökade temperaturer. Till exempel kan en skadeinsekt minska om en av skadeinsekternas naturliga fiender gynnas ännu mer av värme.

Behövs detaljkunskap för att utveckla effektivt växtskydd

Forskarna menar därför att det inte går att generalisera när det gäller hur insekter svarar på klimatförändringar.

– Det är svårt att utifrån dessa resultat göra tydliga förutsägelser och dra generella slutsatser om skador på jordbruksgrödor och skog i framtiden, säger Christer Björkman, professor vid institutionen för ekologi på Sveriges lantbruksuniversitet i en SLU-nyhet om de nya forskningsresultaten.

Forskarna menar därför att man måste studera enskilda arter individuellt och få mer detaljerad kunskap om hur insekter svarar på den globala uppvärmningen för att kunna utveckla effektiva växtskyddsstrategier.

De skriver också att de flesta studier i huvudsak fokuserar på insekternas respons på temperaturförändringar under sommaren, men sällan undersöker vad som händer under vintern, något som de anser är förvånande eftersom det i många områden förväntas mer dramatiska förändringar under vintern än sommaren.