Twitter användbart för lantbrukare i frågor om markvård

Fungerar Twitter som en metod för lantbrukare för att lära och utbyta erfarenheter om markvård? Ja, utmärkt, enligt en ny brittisk forskningsrapport.

Världen förändras och även sättet för lantbrukare att inhämta kunskap om odling och djurhållning. En grupp brittiska forskare har undersökt hur användbart Twitter är för lantbrukare att lära sig om markvård och dela med sig av erfarenheter till andra. Studien gjordes med hjälp av ett stort EU-projekt om markvård som heter SoilCare. I projektet samarbetar forskare från 28 olika universitet och institutioner, däribland Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

Projektets Twitterkonto

Till SoilCare-projektet finns ett Twitterkonto (@SoilCare_eu Länk till annan webbplats.) som följs av 1 226 personer. När forskarna granskade vilka följarna var såg de att 24 procent var forskare, 15 procent var personer i företag som säljer varor till eller köper produkter av lantbrukarna, 10 procent var lantbrukare, 10 procent var media eller föreningar och 22 procent var övriga.

Så tycker fem lantbrukare

Fem brittiska lantbrukare valdes ut för att bli intervjuade. Tre av dem var växtodlare och de två andra hade också djur. Gårdarna var ganska stora från 330 till 1 250 hektar. Lantbrukarna använde Twitter i olika omfattning och en av var en supertwittrare. Han har skickat över 100 000 tweets och följs av 13 000 personer. En annan av dem hade skickat cirka 24 000 tweets och följs av 9 500 personer. Lantbrukarna beskrev sig själv som självlärda på Twitter. Intervjuerna innehöll flera citat av lantbrukarna som förklarar varför de tycker att Twitter är användbart för markvård.

Ett citat lyder:

"Du går inte till grannen längre för att fråga för det är inte där det händer, på Twitter kan jag få kontakt med lantbrukare i hela landet och även i Europa, USA och Australien som använder samma brukningsmetoder som jag."

Ett effektivt sätt att få snabb hjälp

Forskarna lyfter fram ett exempel på hur Twitter kan komma till användning. Under november 2017 till februari 2018 följde forskarna tweets under hashtaggarna #covercrops och #notill.

Det började med att en lantbrukare postade en bild på ett fält där körningen med en crimper i fånggröda lett till att fånggrödan tre veckor senare bara dött i traktorspåren men inte däremellan.

Under de två följande dygnen involverades 18 lantbrukare och en chef i ett företag och de utbytte bilder, filmer och förslag på alternativa idéer och lösningar. Forskarna beskriver det som hände som ett effektivt sätt att snabbt hjälpa varandra. Eftersom dialogen finns sparad kan den fortsätta vara till nytta för flera lantbrukare som hittar den. Att använda bilder är viktigt eftersom en bild ibland kan säga mer än tusen ord.

Två av de intervjuade lantbrukarna tycker att det är viktigt att både ge och ta även på Twitter. En av dem säger:

– Eftersom folk har delat med sig av information tidigare känner jag att jag vill återgälda det.

Förutom fakta och kunskapsutbyte tycker lantbrukarna att nätverkandet är värdefullt för dem. Eller som en av dem beskriver det:

– Jag använder inte det (Twitter) aktivt för att nätverka, det bara händer.

Forskarnas slutsats är att även om majoriteten av lantbrukare fortfarande föredrar det personliga mötet, finns det en potential i att medvetet öka användandet av Twitter som metod för kunskap och erfarenheter om markvård.

Text: Markus Hoffmann

Källa: The use of Twitter for knowledge exchange on sustainable soil management Länk till annan webbplats. av Jane Mills, Matthew Reed, Kamilla Skallsveen, Julie Ingram, Lisa Lobry Bruyn i Soil Use and Management, vol 35, mars, 2019.