Fina höstvetefält efter nederbörd

Under de senaste dagarna har vädret gynnat spannmålens utveckling och skördepotentialen ser nu riktigt bra ut. Utvecklingen har gått framåt och många fält i Skåne är redan i axgång.

Kväveupptag i södra och västra Sverige

I detta nyhetsbrev redovisar vi mätresultat och platsdata från Skåne, Västergötland och Kalmar. Vi redovisar även kväveupptag i gödslingsförsök i Ängelholm och Lund.

Nu har vi mätt kväveupptag i höstvete för sista gången denna säsong i Skåne och i Västgötland. I senare stadier blir mätningarna osäkra och efter begynnande axgång är det inte lönt att mäta längre. I Kalmarområdet har vetet inte kommit lika lång i sin utveckling, så där mäter vi även under nästa vecka.

Skåne

Nederbörd och lite svalare väder har gjort att höstvetefälten kunnat utvecklas och lagra in kväve. Skördepotentialen kan skruvas upp igen efter den torra perioden tidigare. Om kompletteringsgivan delats i 2 är det dags att köra ut resterande mängd kväve. Såväl skörd som kvalitet kan fortfarande påverkas av mer kväve om behovet finns. Gödsling kan göras ända fram till avslutad blomning. Ju senare gödsling, desto större påverka på proteinhalten. Utvecklingsstadierna i våra mätfält varierar nu mellan 37 och 57.

Diagram 1. I genomsnitt har inte kväveupptaget ökat nämnvärt sedan förra veckans mätningar. Men utvecklingen har gått fort och flertalet fält är nu i axgång. Veckans värden ska därför tas med en nypa salt. Osäkerheten i mätresultaten är större såhär sent på säsongen.

Fortsatt låg mineralisering i Kalmar

Det är fortsatt låg mineralisering av kväve i Kalmar området och upptaget i fält ökar sakta men säkert. Även denna veckas mätningar visar på ett lågt upptag av kväve i nollrutan sedan förra mätningen. I snitt är det halvt kilo kväve i skillnad mot förra veckan . Att vi fortfarande inte ser ett högre upptag i nollrutan kan bero på det kalla vädret som fortsatt håller tillbaka mineraliseringen. Enligt marktemperatur mätaren i Vassmolösa har temperaturen precis i dagarna gått över 10 grader på 10 cm djup men är fortfarande under 10 grader på 50 cm djup.

I fälten har det hänt något mer där har det i snitt ökat med 4 kilo sedan förra veckan. Och denna veckan är det fälten i Vassmolösa där ökningen varit störst.

Det totala upptaget i nollrutorna var i medel på 45 kilo kväve per hektar (23–110 kg N/ha). Fältupptaget låg i medel på 94 kilo kväve per hektar med en variation mellan 85–122 kg N/ha.

Det är stor variation i hur mycket av det tillförda gödselkvävet som har tagits upp mellan 12 -73 kg N. I procent är det mellan 15- 51 % av det tillförda kvävet upptaget.

Utvecklingsmässigt är nu fälten i Smedby i DC 39 medan de resterande är i DC 37. Skördepotentialen ser bra ut på de flesta platser och det finns tid att komplettera. Försök har visat att det går att få effekt av komplettering ändå fram till blomning. Sannolikt finns kvävet som inte är upptaget av växterna kvar i marken eftersom nederbörden på de allra flesta platser varit för låg för att kvävet ska lakas ur eller avgå i gasform.

Diagram 2. Mätresultat i Kalmarregionen. ff står för förfrukt. Se mer information om fälten i tabellen nedan (Bakgrundsinformation om fälten i Kalmarregionen).

Västra Sverige

Vetefälten är nu i DC37-49 och flera av fälten är nu i begynnande axgång. Mätvärdena blir osäkra när flaggbladet är på väg ut och under axgång. Därför redovisar vi inte några värden från västra Sverige denna vecka. Grödorna ser fina ut och skördepotentialen är god överlag. Tillfört kväve som ännu inte tagits upp finns med stor sannolikhet kvar i marken. Vädret som varit har troligen inte orsakat några kväveförluster vare sig i gasform eller som utlakning.

Samarbete med Yara

Precis som tidigare år samarbetar vi med Yara om mätningarna och lånar deras handburna N-Sensor. Vi redovisar också de platser som mätts av Yara och de får tillgång till våra värden.