Greppa logotyp, länk till startsidan.
Greppa logotyp, länk till startsidan.
Bild 1. På fält E1 Vårdsberg utanför Linköping syns nollrutan. Kväveupptaget ovan jord var 24 kg i nollrutan och 41 kg per hektar i fältet. Foto: Pernilla Kvarmo

Bild 1. På fält E1 Vårdsberg utanför Linköping syns nollrutan. Kväveupptaget ovan jord var 24 kg i nollrutan och 41 kg per hektar i fältet. Foto: Pernilla Kvarmo

Mätningar av kväveupptag är igång i hela region Öst, vecka 18

Våren har varit ovanligt torr och tidig även om nattkylan håller emot. Nu har vi börjat mäta kväveupptag i höstvete i Östergötlands, Södermanlands och Örebro län. Än så länge är skillnaden mellan nollrutor och gödslade fält liten i alla delar av området. Redovisningen av mätningar i Kalmar län har flyttat till utskicket Säsongsnytt Syd.

Vi mäter kväveupptag i 18 ogödslade nollrutor och gödslade höstvetefält i Östergötlands, Södermanlands och Örebro län i år. På detta sätt kan vi följa markens kväveleverans och även beräkna hur mycket av det tillförda kvävet grödan hittills har tagit upp. Lantbrukarna lägger ut nollrutorna i samband med gödsling.

Mätningarna från Kalmar län har flyttat till Säsongsnytt Syd Länk till annan webbplats..

Höstvetet är i begynnande stråskjutning i Östergötland

I Östergötland var vetet på åtta av tio fält i begynnande stråskjutning, DC 30. Ett fält var i DC 21 och ett i DC 31 när vi mätte den 25 april. Kväveupptaget var i medeltal 28 kg/ha i nollrutorna och 36 kg/ha i de gödslade fälten, se diagram 1. Skillnaden mellan nollruta och fält var inte direkt synlig för ögat. Största skillnaden i upptag var i fält E4, Helleberga på måttligt mullhaltig mellanlera och efter höstraps. Upptaget i nollrutan var 27 kg och i fältet 46 kg kväve per hektar.

  • Diagram
  • Tabell

Diagram 1. Kväveupptag i Östergötland den 25 april. Jordarterna varierar från något mullhaltig lerig sand till styv lera.

Bild 2 Fält E4 Helleberga utanför Klockrike. Bild 3: Fält E8 Broby gård utanför Vadstena. Foton: Pernilla Kvarmo

Bild 2: På fält E4 Helleberga utanför Klockrike var skillnaden mellan fält och nollruta 19 kg och störst av de fält vi mäter i. Upptaget i nollrutan var 27 kg och i fältet 46 kg kväve per hektar. Bild 3: På fält E8 Broby gård utanför Vadstena var kvävepptaget i nollrutan 22 kg och i fältet 28 per hektar. Foton: Pernilla Kvarmo


Höstvetet bestockar sig i Södermanland

I Södermanland var höstvetet på de fyra fälten i bestockningsfasen, DC 22, vid mätningen den 25 april. Kväveupptaget var i nollrutorna i medeltal 34 kg/ha och 38 kg/ha i de gödslade fälten, se diagram 2.

  • Diagram
  • Tabell

Diagram 2. Kväveupptag i Södermanland den 25 april. Höstvetet bestockar sig fortfarande och var i DC 22.

Bild 4: Fält D2 Stora Lövhulta utanför Eskilstuna. Bild 5. Fält D3 Klahammar i Södermanland. Foto: Henrik Forsberg

Bild 4: På fält D2 Stora Lövhulta utanför Eskilstuna var kväveupptaget i nollrutan 37 kg och i fältet 42 kg per hektar. Bild 5: På fält D3 Klahammar i Södermanland var kväveupptaget i nollrutan 34 kg och i fältet 35 kg per hektar så ingen skillnad. Foton: Henrik Forsberg

Högt upptag i Örebro län

I Örebro mättes fyra fält den 28 april. Höstvetet hade utvecklats längst på dessa fält och hade en nod, DC 31. Kväveupptaget var i medeltal 37 kg/ha i nollrutorna och 46 kg/ha i de gödslade fälten, se diagram 3. Det är bland de högre upptagen vid första mätningen i området.

  • Diagram
  • Tabell

Diagram 3. Kväveupptag i Örebro den 28 april. Höstvetet hade en nod och var i DC 31.

Mätningarna görs av flera personer

Mätningarna utförs av oss som jobbar med Greppa Näringen i Linköping och HS Konsult AB. Mätningarna är ett samarbete med Yara som lånar ut handburna kvävesensorer och även står för mätningarna i Örebro län. I Östergötland mäter vi med en aktiv handsensor som fungerar på samma sätt som den traktorburna kvävesensorn. I Södermanland och Örebro görs de med den äldre varianten av handburen sensor.

Nollrutefälten är vanliga höstvetefält med en variation av sorter, jordarter, jordbearbetning och gödsling. Bakgrundsdata och uppgifter om gödsling för fälten i området visas i tabell 1. Tabellen uppdateras med uppgifter efter hand.

Tabell 1. Fältnummer, plats, sort, jordart, förfrukt och gödsling visas i tabellen. I kolumnen Jordart betyder förkortningarna följande: mr= mullrik, mmh=måttligt mullhaltig, nmh=något mullhaltig, l=lerig, Sa= sand, LL=lättlera, ML=mellanlera och SL=styv lera.

Fält

Plats

Sort

Förfrukt

Jordart

Kvävegödsling höst, kg N/ha

Kvävegödsling vår tot., kg N/ha

Stallgödsel regelbundet

E1

Vårdsberg

Linus

höstvete

mmh SL

 

120

Slam ca 10 ton/ha vart 7:e år

E2

Vårdsberg

Linus

höstraps

mr SL

 

120

Slam ca 10 ton/ha vart 7:e år

E3

Helleberga

Kask

höstvete

mmh ML

12

135

 

E4

Helleberga

Kask

höstraps

mmh ML

18

152

 

E5

Högby

 

höstvete

Mo/Sand

   

E6

Högby

 

potatis

Mo/Sand

   

E7

Broby

Informer

höstvete

morän LL

 

82

Hönsgödsel, 10 ton vart 4:e år

E8

Broby

Informer

höstvete

morän LL

 

82

Hönsgödsel, 10 ton vart 4:e år

E9

Åsmestad

Ahoi

oljelin

SL

 

149

Kycklinggödsel, 6-7 ton/ha vart 5:e-6:e år

E10

Åsmestad

Kask

höstvete

SL

21

149

Kycklinggödsel, 6-7 ton/ha vart 5:e-6:e år

D1

St Lövhulta

Kask

höstraps

SL


121

Kycklinggödsel, 4 ton/ha vart 6:e år

D2

St Lövhulta

Linus

höstvete

SL

14

134

Kycklinggödsel, 4 ton/ha vart 6:e år

D3

Klahammar

Linus

höstraps

LL

 

180

Biogödsel 20 ton/ha vart 4:e år

D4

Klahammar

Chevignon

korn

ML

 

180

Biogödsel 20 ton/ha vart 4:e år

T1

Hidinge

Pondus

ärter

mmh ML

 

169

Grisflyt

T2

Hidinge

Sortblandning

vårkorn

mmh MoMj LL

 

183

Grisflyt

T3

Nybble

 

vitklöver

ML

  

Nej

T4

Nybble

 

havre

ML

  

Nej

T5

Nybble

 

höstvete

ML

  

Nej


Kontakt

Pernilla Kvarmo
Johan Malgeryd

Dela

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Prenumerera på Greppas nyhetsbrev