God markleverans av kväve trots lite regn

Utvecklingen i höstvetefälten är fortfarande tidig och kväveupptaget är i full gång. Kväveleveransen från marken är i genomsnitt hög i år, vilket främst beror på låga förluster under vintern. Fälten är ännu fina, men det krävs regn för att undvika skottreduktion och sänkt skördepotential när det stora kväveupptaget börjar i nu samband med stråskjutningen. Om möjligheten finns kan bevattning vara en god investering när nederbördsmängderna inte räckt till.

Kväveupptag i södra och västra Sverige

I detta nyhetsbrev redovisar vi mätresultat och platsdata från Skåne, Västergötland och Kalmarregionen. Vi redovisar även kväveupptag i gödslingsförsök i Ängelholm och Lund.

Utveckling sedan förra mätningen

Under de två veckor som gått sedan förra mätningen har kväveinnehållet i grönmassan ökat både i nollrutor och i gödslade fält. Totalt kväveinnehåll i grönmassan för de olika regionerna kan utläsas i stapeldiagrammen 1-3. Vid bedömning av totalt kväveupptag är det viktigt att tänka på att det finns ungefär lika mycket kväve i rotsystemet som i ovanjordiska delar.

Diagram 1. Mätresultat Skåne. Totalt kväveinnehåll i grönmassan varierar mellan 43 och 82 kg N/ha i gödslade fält och mellan 19 och 63 kg N/ha i ogödslade rutor. Kväveinnehållet i grönmassan har ökat under 14 dagar med mellan 15 och 45 Kg N/ha i gödslade fält och mellan 0 och ca 25 kg i nollrutorna. Se även tabell nedan (Bakgrundsinformation om fälten i Skåne). ff står för förfrukt.

Diagram 2. Mätresultat i Kalmarregionen. Se mer information om fälten i tabellen nedan (Bakgrundsinformation om fälten i Kalmarregionen).

Diagram 3. Mätresultat i region väst. ff står för förfrukt. Se mer information om fälten i tabellen nedan (Bakgrundsinformation om fälten i Väst).

Skåne

Samtliga nollrutefält är nu i stråskjutningen och kväveupptaget ökar. Sedan förra mättillfället för två veckor sedan har innehållet i grönmassan ökat med i genomsnitt 33 Kg N per ha i gödslade fält.

Markleveransen är högre än genomsnittsåret, vilket sannolikt beror på att förlusterna varit små under vintern. Vi ser också skillnader mellan förfrukter och som exempel kan nämnas att rödklövern som förfrukt i Kattarp har givit mer kväve till höstvetet än andra förfrukter på samma gård. I Fjelie finns 20 kg N mer N i grönmassan efter höstraps jämfört med efter höstvete.

Organisk gödsel under hösten syns tydligt eftersom förlusterna varit små sedan gödsling.

Kalmar och Öland

Det har varit ett högt kväveupptag sedan förra mätningen i fälten mellan 14 och 28 kilo kväve per hektar och merparten av fälten har haft ett upptag på över 20 kilo kväve per hektar. Upptagen i nollrutan har en större variation och upptaget varier mellan 0 och 27 kilo kväve per hektar sedan förra mätningen. De lägsta upptagen är på de Öländska fälten.

Det totala upptaget i nollrutorna var i medel på 43 kilo kväve per hektar (12–84 kg N/ha). Det totala upptaget i de gödslade delarna av fälten låg i medel på 54 kilo kväve per hektar med en variation mellan 33–84 kg N/ha. Det är stora skillnader mellan olika fält se diagram 2. I Vassmolösa och Eriksöre är det något högre upptaget i nollrutan efter bra förfrukt jämfört mot en sämre. I Smedby är det väldigt högt upptag generellt. Förra året vid denna tiden var upptaget i nollrutan i snitt 24 kg N/ha och 41 kg N/ha i de gödslade delarna. Tittar man bakåt är det inget annat år som har haft högre upptag än året i snitt. Det blir ett högre upptag än de tidigare åren även om man justerar värdet för fältet i Smedby.

Så sammanfattningsvis finns det med stor sannolikhet mycket av det tillförda kvävet kvar i marken eftersom förluster bör ha varit små under säsongen och det är ett högt upptag av markkväve.

Västra Sverige

Nu har vi mätt kväveupptaget vid två tillfällen med nära två veckors mellanrum. På många platser har kväveupptaget ökat i det omgivande gödslade fältet. I nollrutorna är nu kväveupptaget 23 kg N/ha (9-44 kg N/ha) och i den gödslade fältet 44 kg N/ha (16-87 kg N/ha).

De flesta fälten har fått två eller tre givor med kväve. På de flesta platserna lades första givan ut under andra halvan av mars och andra givan under första veckan i april. De 5 fält som odlas ekologiskt har hittills fått minst en kvävegiva. Saleby 1 har fått två givor.

Fortfarande finns outnyttjat kväve kvar i marken

Eftersom nederbörden varit låg under vinter och vår har också kväveförlusterna varit små. Marken bidrar därför med mer kväve än vanligt i många fält. Förlusterna av tillfört gödselkväve under våren har också varit låga. Beroende på hur mycket kväve som tillförts finns sannolikt outnyttjat kväve kvar i marken. När vi räknar på hur mycket outnyttjat gödselkväve som kan finnas kvar är det viktigt att ta hänsyn till att kväve också lagras in i rötterna. Våra mätningar visar kväveinnehållet i ovanjordisk grönmassa. Ungefär lika mycket kväve finns i rotmassan.

Utveckling och kväveupptag jämfört med tidigare år

Våra prognosfält har generellt kommit längre i utvecklingen jämfört med tidigare år. Även upptaget av kvävet är högre för årstiden jämfört vad det brukar vara i nollrutor och i fält. Om vi däremot jämför kväveupptaget med genomsnittet för utvecklingsstadiet är det normalt, i vissa fall lågt. Brist på nederbörd och låg markfukt är sannolikt anledningarna till detta.

Samarbete med Yara

Precis som tidigare år samarbetar vi med Yara om mätningarna och lånar deras handburna N-Sensor. Vi redovisar också de platser som mätts av Yara och de får tillgång till våra värden.