Klopyralid bryts ner långsammare än förväntat

Norska forskare har visat att det tar 342 till 532 dagar att bryta ner växtskyddsmedlen klopyralid till under 6 mikrogram per kg jord. Enligt beräkningen i EU-godkännanden skulle det ta 100 dagar. Det tar alltså längre tid under norska förhållanden, och på lerjordar med låg mullhalt tog det extra lång tid.

Gruppen av växtskyddsmedel som kallas pyralider har blivit omskrivna på senare år för att rester av dem hamnat i jord som sålts och skadat känsliga växter. Pyralider är viktiga växtskyddsmedel för att bekämpa ogräs för att de har en unik verkningsmekanism som motverkar uppkomsten av resistens. Men samtidigt gäller att jord, gödsel eller halm inte får komma i kontakt med växter och grödor som kan vara känsliga mot ämnet.

Nedbrytning i jord och halm

I Norge har klopyralid hittats på villovägar, bland annat i norsk honung. En grupp norska forskare på institutet Nibio gjorde en studie av hur klopyralid bryts ner under olika förhållanden. Till att börja med gjorde de en studie med jord i ett laboratorium med 20 graders temperatur. Matjord hämtades från tre olika försöksfält varav två bestod av lättlera och ett av sandjord. I nedbrytningsförsöket hade klopyralid en halveringstid på 26 till 51 dagar.

I nästa försök blandades hackad halm med samma matjord. Halmen hämtades i september från ett havrefält som behandlades med ogräsmedlet Ariane S (klopyralid) i juni. Mängden halm som blandades med jorden motsvarade cirka 5 ton per hektar för att efterlikna den realistiska mängden i fält. Här hade klopyralid nästan samma halveringstid som jorden utan halm, 23 till 51 dagar. Forskarna drar slutsatsen att plöjning av halmstubb är ett sätt att påskynda nedbrytningen. Nedbrukning av skörderester rekommenderas på förpackningar i Norge av exempelvis växtskyddsmedlet Matrigon. För att minska jorderosionen och fosforläckaget vintertid finns dock ett förbud mot höstplöjning i vissa spannmålsområden i Norge. Det försvårar alltså åtgärden för påskyndad nedbrytning av klopyralid. Forskarna skriver att om det ska odlas klopyralidkänsliga grödor året efter bör halmen i alla fall harvas ner.

Oftast inte 20 grader

Det är oftast kallare i fält i Norge än de 20 grader som provades i labmiljön och temperatur är avgörande för biologiska processer och därmed för nedbrytningshastigheten. Därför använde forskarna beräkningsmetoden PECSoil för att beräkna nedbrytningen i 0 till 5 cm jordskiktet under verkliga temperaturförhållanden på de tre jordarna som användes i labförsöket. PECSoil är ett beräkningsredskap som används i EU vid ansökan om godkännande av ett växtskyddsmedel. När klopyralid godkändes i EU beräknades att det skulle ta 100 dagar att bryta ner klopyralid till under 6 mikrogram per kg jord. Den norska studien visar att den beräkningen överskattar nedbrytningshastigheten för norska förhållanden och det tog istället 342 till 532 dagar. Långsammast gick nedbrytningen på lerjorden med låg mullhalt. Eftersom klopyralid finns kvar längre i jorden än tänkt betyder det i sin tur att mer kan hinna läcka ut till vattenmiljön.

Text: Markus Hoffmann

Källa: NIBIO_RAPPORT_2024_10_112.pdf Länk till annan webbplats.