Strategier för minskad sårbarhet vid extremväder
I sin avhandling har Hanna Sjulgård vid SLU undersökt bland annat skördarnas sårbarhet för extremväder som skyfall och torka. Betydelsen av förbättrad jordhälsa och högre vattenhållande förmåga i jordarna diskuteras också som ett sätt att mildra de negativa effekterna.
I Greppa Näringens nyhetsbrev 25-03-11 berättade vi om en ny rapport från SMHI som presenterar vad vi idag vet om Sveriges framtida klimat. Nyheten tog även upp en ny avhandling som behandlar hur jordbruket påverkas. I dagens nyhet fördjupar vi oss i avhandlingen.
Väderkänsliga grödor
I avhandlingen har Hanna Sjulgård bland annat undersökt vilka grödor som har odlats i Sverige från 1960-talet och framåt, och på hur stora arealer.
– Ett varmare klimat tillsammans med växtförädling har bidragit till att höstsådda grödor i dag kan odlas längre norrut än på 1960-talet. Även nya grödor har kunnat introduceras i Sverige som till exempel majs, säger hon och lyfter fram betydelsen av att beslutsfattare har kunskap om regionala skillnader när Sveriges självförsörjningsgrad i ett förändrat klimat behöver öka.
– För att kunna utveckla regionala jordbruksprogram och strategier för att minska sårbarheten vid extremväder är det viktigt att kunna identifiera väderkänsliga grödor i Sverige ur ett regionalt perspektiv, säger Hanna Sjulgård.
Ökande skördar i söder
Analyserna av spannmålsskördarna sedan 1960-talet visar att de har ökat i de flesta län i södra Sverige medan de i norr har legat på ungefär samma nivå i flertalet län. I avhandlingen diskuterar Hanna Sjulgård att fortsätter trenden likadant som nu finns det potential att skördarna fortsätter att öka i södra delen av landet, men även att få högre skördar i norr med ett varmare klimat.
– Mina resultat visar att klimatet är begränsande för högre skördar och för vilka grödor som odlas i norra Sverige, men att det finns potential med högre temperaturer och längre växtsäsong att öka detta, säger Hanna Sjulgård som dock betonar att extremväder samtidigt kan orsaka stora skördeförluster. Hon kunde se att skördarna i norr var mer känsliga för vattenöverskott medan de i söder var mer känsliga för torka och högre temperaturer.
– Jag såg även att vårsådda grödor var mer känsliga för extremväder än höstsådda grödor.
Mindre sårbarhet med större diversitet
Ytterligare en fråga som tas upp i avhandlingen handlar om att en ökad mångfald av grödor som odlas också bidrar till mindre sårbarhet gentemot klimatförändringarnas effekter.
– Odlingssystem med hög diversitet kan gynna viktiga ekosystemtjänster och att odla flera olika sorters grödor kan dessutom hjälpa till att sprida lantbrukares ekonomiska risker vid till exempel skördebortfall till följd av extremväder, säger Hanna Sjulgård.
Jordhälsa en viktig faktor
För att förstå jordhälsans betydelse för skördebortfall på grund av torka, värmeböljor och kraftiga regn undersöktes även tillväxthastigheten hos höstvete under 2018 när landet drabbades av extrem torka. Genom att studera satellitbilder på lantbrukares höstvetefält kunde tillväxthastigheten bestämmas. Det visade att en snabbare tillväxt var relaterat till en bättre vattenhållande förmåga i jordarna, vilken i sin tur kan gynnas av bland annat en bättre markstruktur.
Hanna Sjulgård tar också upp att de kunde se en relation mellan en ökad användning av fungicider och en lägre respiration från jorden.
– Respirationen är ett mått på mikroorganismernas aktivitet i marken. Det var intressant att vi kan se detta samband på lantbrukares fält. Det kan tyda på att fungicider även påverkar de mikroorganismer som inte är målet med bekämpningen, säger hon.
Viktiga slutsatser från avhandlingen är att en anpassning av valet av grödor och att använda brukningsmetoder som förbättrar jordhälsan är betydelsefullt för att minska skördeförlusterna vid extremväder på grund av klimatförändringarna.
Text: Nina Nordh
Källor:
Klimatförändringarnas effekter i Sverige, Naturvårdsverket
Länk till annan webbplats.
