Ökat bevattningsbehov tidigt på säsongen

Ett förändrat klimat kommer att ställa större krav på investeringar i bevattningsanläggningar och även i förbättrad dränering. För lite och för mycket vatten stör produktionen. Även risken för förluster av kväve, inklusive lustgas och fosfor ökar med stående vatten på fälten. Dålig etablering av grödorna vid vattenbrist, ger problem med upptag av näringsämnen. Tidigare start på grödornas tillväxt och ökad sannolikhet för försommartorka gör att behovet av bevattning tidigt på säsongen i maj till juni förväntas öka. Det framkommer i en ny studie av SLU.

I den vetenskapliga tidskriften Agricultural Water Management publicerar tre forskare från SLU en beräkning över behovet av bevattning vid ett förändrat klimat. Flera tidigare studier och rapporter konstaterar svenskt lantbruks sårbarhet vid torka men kvantifierar inte det ökade vattenbehovet för grödor under torrare förhållanden.

Klimatscenarier

Forskarna gjorde beräkningar för höst- och vårsäd, vall och potatis för tre olika jordarter och för sju landskap: Uppland, Östergötland, Västergötland, Gotland, Småland, Halland och Skåne. För varje landskap gjordes beräkningar både bakåt baserat på mätningar och framåt baserat på klimatscenarier för de båda perioderna 1989 - 2018 och 2021 – 2050. På varje plats bedömdes potentiell avdunstning och nederbördsunderskott. För varje plats användes nio olika klimatmodeller i en så kallad ensemble-modellering.

Ökat vattenbehov på försommaren

Beräkningarna visar två huvudsakliga resultat i tid och plats. För det sistnämnda visar beräkningarna att för Västergötland, Halland och Skåne uppstår troligen ett minskat bevattningsbehov. För andra landskap som Uppland, Gotland och Småland var bilden mer balanserad mellan både ökat och minskat bevattningsbehov.

Förändringen för framtiden visar att det kan ske en förskjutning i bevattningsbehovet i tid under växtodlingssäsongen. Behovet väntas öka under försommaren (maj och juni) och minska under juli och augusti. Det var särskilt tydligt för höst-och vårsäd men mindre tydligt för vall. Det minskade bevattningsbehovet i augusti förklaras av att grödan kommer att starta sin tillväxt tidigare på våren i perioden 2021-2050. Höstsäden beräknas starta 10-20 dagar tidigare och vårsäd 5-10 dagar tidigare jämfört med 1989 - 2018. Eftersom växtsäsongen startar tidigare blir grödan mogen tidigare och behovet av vatten sent på sommaren minskar. En annan viktig förklaring till de tidigare vattenbehovet på säsongen är att beräkningarna visar ökad sannolikhet för försommartorka.

Vid en andra modellkörning som gjordes för att fördjupat studera betydelsen av de torraste åren framträdde behovet av försommarbevattning även i landskapen Västergötland, Halland, Skåne och Östergötland.

Miljarder behöver investeras i vattnets infrastruktur

Att öka möjligheterna att bevattna är att klimatanpassa livsmedelsproduktionen till situationer med för lite vatten. På temat klimatanpassning har Jordbruksverket skrivit till regeringen att takten på täckdikning för att klara för mycket vatten behöver öka till en kostnad på cirka 1 miljard kronor om året i en generation, alltså 25 miljarder kronor. I analogi med det leder ökat behov av bevattning också till behov av investeringar på miljarder kronor i bevattningsdammar, tillstånd och utrustning men här finns inte motsvarande ekonomiska beräkning.

Källa: Impact of climate change on Swedish agriculture: Growing season rain deficit and irrigation need. Agricultural Water Management, Volume 251 Länk till annan webbplats.

https://pub.epsilon.slu.se/23722/1/grusson_y_et_al_210520.pdf Länk till annan webbplats.

Text: Markus Hoffmann