Högt kväveupptag i region öst, vecka 23
Kväveupptaget har den senaste veckan ökat snabbt i både nollrutor och gödslade fält, särskilt i Östergötland men även i Södermanland och Örebro län. I år verkar kväveupptaget i gödslade fält vara något högre jämfört med tidigare år. Variationen i markens kväveleverans är stor, så det är viktigt att du följer hur just dina fält ser ut.
Kväveupptaget ökar snabbt i Östergötland
I Östergötland var höstvetet i DC 41-51 (flaggbladets slida utväxande – ett småax just synligt) vid senaste mätningen den 31 maj. Kväveupptaget var i genomsnitt 42 kg/ha i nollrutorna och 132 kg/ha i de gödslade fälten, se diagram 1. Den senaste veckan har upptaget ökat med hela 32 kg/ha i de gödslade fälten och 10 kg/ha i nollrutorna. Variationerna är dock stora, 13‑70 kg/ha i nollrutorna och 94 - 177 kg/ha i de gödslade fälten.
Bild 1 och 2 visar två av nollrutorna i Östergötland, fält E4 Högby och E6 Broby.
- Diagram
- Tabell
Diagram 1. Kväveupptag i åtta höstvetefält i Östergötland den 31 maj.
Stort kväveupptag även i Södermanland
I Södermanland var vetet i DC 45-51 vid senaste mätningen, som gjordes den 3 juni. Kväveupptaget var i genomsnitt 38 kg/ha i nollrutorna och 151 kg/ha i de gödslade fälten, se diagram 2. På en vecka har alltså vetet i de gödslade fälten tagit upp 27 kg kväve/ha medan kväveupptaget i nollrutorna har ökat med 6 kg/ha.
Bild 3 och 4 visar två av nollrutorna i Södermanland, fält D2 Stora Lövhulta och D3 Klahammar.
- Diagram
- Tabell
Diagram 2. Kväveupptag i ovanjordisk grönmassa i fyra höstvetefält i Södermanland den 3 juni.
Kvarstående efterverkan av vitklöver 2022 på ett fält i Örebro län
I Örebro län var vetet i DC 45-53 vid senaste mätningen den 3 juni. Kväveupptaget var i genomsnitt 39 kg/ha i nollrutorna och 119 kg/ha i gödslade fält, se diagram 3. I nollrutorna har kväveupptaget ökat med 8 kg och i de gödslade fälten med 23 kg den senaste veckan.
I bild 5 och 6 visas fält T3 och T4 Nybble. Här var förfrukten höstvete i båda fallen, men på fält T4 odlades vitklöver 2022 vilket fortfarande märks i form av högre kväveleverans.
- Diagram
- Tabell
Diagram 3. Kväveupptag i fem höstvetefält i Örebro län den 27 maj 2024.
Mätningarna avslutade i Kalmar län
I Kalmar och på Öland var axen framme i alla fält, så här gjordes inga mätningar den här veckan.
Jämförelse mellan år
I diagram 5 visas kväveupptaget i nollrutor och gödslade fält vid olika utvecklingsstadier under åren 2018 - 2024. Hittills i år kan vi se att upptaget i nollrutorna ligger relativt lågt medan det i de gödslade fälten ligger högre än tidigare år. Eftersom det inte är exakt samma fält och gårdar med i mätningarna varje år bör jämförelsen tas med en nypa salt. Vid senaste mätningen ingår inte Kalmar i underlaget.
- Diagram
- Tabell
Diagram 5. Jämförelse av kväveupptag i ovanjordisk grönmassa i höstvete mellan år. Utvecklingsstadiet (DC) visas som median och kväveupptag i ovanjordisk grönmassa i medeltal för nollrutor och fält (kg kväve/ha) för alla fält i Region Öst för respektive år. Vid DC 41-45 ingår inte fälten i Kalmar län.
Sista mätningen för i år
Denna mätning var den sista för säsongen i region öst. Vi vill härmed passa på att tacka alla som på olika sätt bidragit till att mätningarna kunnat genomföras, inte minst de lantbrukare som anlagt nollrutor och låtit oss mäta i sina fält. Yara har lånat ut de handburna sensorerna och Alf Djurberg, Växtskyddscentralen och Henrik Forsberg, HS Konsult AB har genomfört mätningarna i Södermanland respektive Örebro län.
Information om mätningar och fält
Mätningar utförs av flera personer
Mätningarna utförs av oss som jobbar med Greppa Näringen i Linköping och Kalmar, i samarbete med Växtskyddscentralen i Linköping, HS Konsult AB och Yara. Yara lånar ut handburna kvävesensorer. I år görs mätningarna i Östergötland och Södermanland med en ny, aktiv handburen kvävesensor som fungerar på samma sätt som den traktorburna sensorn. I Kalmar och Örebro län görs mätningarna med den äldre varianten av handburen sensor.
Beskrivning av fälten
Nollrutefälten är vanliga höstvetefält med en variation av sorter, jordarter, jordbearbetning och gödsling. Bakgrundsdata och uppgifter om gödsling för fälten i Region Öst visas i tabell 1. Tabellen uppdateras med uppgifter efter hand.
I kolumnen Jordart betyder förkortningarna följande: mr= mullrik, mmh=måttligt mullhaltig, nmh=något mullhaltig, l=lerig, Sa= sand, LL=lättlera, ML=mellanlera och SL=styv lera.
Fält | Plats | Sort | Jordart | Förfrukt | N-gödsling höst, kg N/ha | N-gödsling vår totalt, kg N/ha | Stallgödsel |
---|---|---|---|---|---|---|---|
E1 | Vårdsberg | Pondus | mr SL | höstvete | 180 | Slam ca 4 ton ts/ha vart 7:e år, senast 2018 | |
E2 | Helleberga | Kask | mmh ML | höstvete | 28 | 167 | |
E3 | Helleberga | Kask | mmh ML | höstraps | 16 | 167 | |
E4 | Högby | Hallfreda | Mo/Sand | höstvete | 100 | ||
E5 | Broby | Ahoi | LL | höstvete | 167 | Hönsgödsel, 10 ton vart 3:e år | |
E6 | Broby | Informer | LL-ML | ärter | 159 | Hönsgödsel, 10 ton vart 3:e år | |
E7 | Åsmestad | Kask | ML | höstvete | 12 | 149 | Kycklinggödsel, 6-7 ton/ha vart 5:e-6:e år |
E8 | Åsmestad | Brons | ML | höstraps | 149 | Kycklinggödsel, 6-7 ton/ha vart 5:e-6:e år | |
D1 | St Lövhulta | Kask | SL | vårraps | 163 | ||
D2 | St Lövhulta | Kask | SL | höstvete | 181 | ||
D3 | Klahammar | Julius | LL-ML | raps | 190 | Biogödsel | |
D4 | Klahammar | Kask | ML | korn | 190 | Biogödsel 10-12 ton/ha 2020 | |
H1 | Vassmolösa | Informer | nmh lättlera | vete | 40 | 185 | Grisflyt 30 ton /ha |
H2 | Vassmolösa | Informer | nmh lättlera | ärtor | 195 | Grisflyt 30 ton /ha | |
H3 | Smedby | Ahoi | nmh lättlera | höstraps | 143 | Kycklinggödsel i växtföljden | |
H4 | Smedby | Ahoi | nmh lättlera | höstvete | 127 | Kycklinggödsel i växtföljden | |
H5 | Vickleby | Kerrin | nmh mo/mjäla | potatis | 158 | Grisflyt 17 ton /ha genomsnitt | |
H6 | Vickleby | Kerrin | nmh mo/mjäla | höstvete | 158 | Grisflyt 17 ton /ha genomsnitt | |
H7 | Eriksöre | Saki | LL | raps | 144 | Fastgödsel nöt 20 ton/ha vart fjärde år | |
H8 | Eriksöre | Saki | LL | höstkorn | 144 | Fastgödsel nöt 20 ton/ha vart fjärde år | |
H9 | Torslunda | Kask | LL | höstkorn | 210 | Grisflyt 25 ton /ha | |
H10 | Torslunda | LL | höstkorn | 113 | Grisflyt 25 ton /ha | ||
T1 | Hidinge | mmh ML | korn | 219 | Svinflyt 30 ton/ha | ||
T2 | Hidinge | mmh MoMj LL | oljelin | 194 | Svinflyt 30 ton/ha | ||
T3 | Nybble | Reform | höstvete | 50 | |||
T4 | Nybble | Ahoi | Mjäla, ML | höstvete | 50 | Slam i växtföljden | |
T5 | Nybble | Reform | ML | höstraps | 50 | Biogödsel i höstas |