Greppa logotyp, länk till startsidan.
Greppa logotyp, länk till startsidan.
Nollruta i höstvete

Bild 1. Fält E4 Högby. När bilden togs den 31 maj var kväveupptaget 13 kg/ha i nollrutan och 94 kg/ha i det gödslade fältet. Foto: Johan Malgeryd

Högt kväveupptag i region öst, vecka 23

Kväveupptaget har den senaste veckan ökat snabbt i både nollrutor och gödslade fält, särskilt i Östergötland men även i Södermanland och Örebro län. I år verkar kväveupptaget i gödslade fält vara något högre jämfört med tidigare år. Variationen i markens kväveleverans är stor, så det är viktigt att du följer hur just dina fält ser ut.

Kväveupptaget ökar snabbt i Östergötland

I Östergötland var höstvetet i DC 41-51 (flaggbladets slida utväxande – ett småax just synligt) vid senaste mätningen den 31 maj. Kväveupptaget var i genomsnitt 42 kg/ha i nollrutorna och 132 kg/ha i de gödslade fälten, se diagram 1. Den senaste veckan har upptaget ökat med hela 32 kg/ha i de gödslade fälten och 10 kg/ha i nollrutorna. Variationerna är dock stora, 13‑70 kg/ha i nollrutorna och 94 - 177 kg/ha i de gödslade fälten.

Bild 1 och 2 visar två av nollrutorna i Östergötland, fält E4 Högby och E6 Broby.

  • Diagram
  • Tabell

Diagram 1. Kväveupptag i åtta höstvetefält i Östergötland den 31 maj.

Ogödslad ruta i höstvete

Bild 2. Fält E6 Broby. När bilden togs den 31 maj var kväveupptaget 70 kg/ha i nollrutan och 130 kg/ha i det gödslade fältet. Foto: Johan Malgeryd

Stort kväveupptag även i Södermanland

I Södermanland var vetet i DC 45-51 vid senaste mätningen, som gjordes den 3 juni. Kväveupptaget var i genomsnitt 38 kg/ha i nollrutorna och 151 kg/ha i de gödslade fälten, se diagram 2. På en vecka har alltså vetet i de gödslade fälten tagit upp 27 kg kväve/ha medan kväveupptaget i nollrutorna har ökat med 6 kg/ha.

Bild 3 och 4 visar två av nollrutorna i Södermanland, fält D2 Stora Lövhulta och D3 Klahammar.

  • Diagram
  • Tabell

Diagram 2. Kväveupptag i ovanjordisk grönmassa i fyra höstvetefält i Södermanland den 3 juni.

Ogödslad ruta i fält med höstvete

Bild 3. Fält D2 Stora Lövhulta. När bilden togs den 3 juni var kväveupptaget 35 kg/ha i nollrutan och 105 kg/ha i det gödslade fältet. Foto: Alf Djurberg

Ogödslad ruta i fält med höstvete

Bild 4. Fält D3 Klahammar. När bilden togs den 3 juni var kväveupptaget 45 kg/ha i nollrutan och 175 kg/ha i det gödslade fältet. Foto: Alf Djurberg

Kvarstående efterverkan av vitklöver 2022 på ett fält i Örebro län

I Örebro län var vetet i DC 45-53 vid senaste mätningen den 3 juni. Kväveupptaget var i genomsnitt 39 kg/ha i nollrutorna och 119 kg/ha i gödslade fält, se diagram 3. I nollrutorna har kväveupptaget ökat med 8 kg och i de gödslade fälten med 23 kg den senaste veckan.

I bild 5 och 6 visas fält T3 och T4 Nybble. Här var förfrukten höstvete i båda fallen, men på fält T4 odlades vitklöver 2022 vilket fortfarande märks i form av högre kväveleverans.

  • Diagram
  • Tabell

Diagram 3. Kväveupptag i fem höstvetefält i Örebro län den 27 maj 2024.

Fält med ogödslad ruta i höstvete

Bild 5. Fält T3 Nybble där det odlas höstvete för tredje året i rad. Kväveupptaget var 14 kg/ha i nollrutan och 136 kg/ha i det gödslade fältet när bilden togs den 3 juni. Foto: Henrik Forsberg

Fält med ogödslad blek ruta i höstvete

Bild 6. Fält T4 Nybble där det odlades höstvete 2023 och vitklöver 2022. Kväveupptaget var 31 kg/ha i nollrutan och 126 kg/ha i det gödslade fältet när bilden togs den 3 juni. Foto: Henrik Forsberg

Mätningarna avslutade i Kalmar län

I Kalmar och på Öland var axen framme i alla fält, så här gjordes inga mätningar den här veckan.

Jämförelse mellan år

I diagram 5 visas kväveupptaget i nollrutor och gödslade fält vid olika utvecklingsstadier under åren 2018 - 2024. Hittills i år kan vi se att upptaget i nollrutorna ligger relativt lågt medan det i de gödslade fälten ligger högre än tidigare år. Eftersom det inte är exakt samma fält och gårdar med i mätningarna varje år bör jämförelsen tas med en nypa salt. Vid senaste mätningen ingår inte Kalmar i underlaget.

  • Diagram
  • Tabell

Diagram 5. Jämförelse av kväveupptag i ovanjordisk grönmassa i höstvete mellan år. Utvecklingsstadiet (DC) visas som median och kväveupptag i ovanjordisk grönmassa i medeltal för nollrutor och fält (kg kväve/ha) för alla fält i Region Öst för respektive år. Vid DC 41-45 ingår inte fälten i Kalmar län.

Sista mätningen för i år

Denna mätning var den sista för säsongen i region öst. Vi vill härmed passa på att tacka alla som på olika sätt bidragit till att mätningarna kunnat genomföras, inte minst de lantbrukare som anlagt nollrutor och låtit oss mäta i sina fält. Yara har lånat ut de handburna sensorerna och Alf Djurberg, Växtskyddscentralen och Henrik Forsberg, HS Konsult AB har genomfört mätningarna i Södermanland respektive Örebro län.

Mätningar utförs av flera personer

Mätningarna utförs av oss som jobbar med Greppa Näringen i Linköping och Kalmar, i samarbete med Växtskyddscentralen i Linköping, HS Konsult AB och Yara. Yara lånar ut handburna kvävesensorer. I år görs mätningarna i Östergötland och Södermanland med en ny, aktiv handburen kvävesensor som fungerar på samma sätt som den traktorburna sensorn. I Kalmar och Örebro län görs mätningarna med den äldre varianten av handburen sensor.

Beskrivning av fälten

Nollrutefälten är vanliga höstvetefält med en variation av sorter, jordarter, jordbearbetning och gödsling. Bakgrundsdata och uppgifter om gödsling för fälten i Region Öst visas i tabell 1. Tabellen uppdateras med uppgifter efter hand.

I kolumnen Jordart betyder förkortningarna följande: mr= mullrik, mmh=måttligt mullhaltig, nmh=något mullhaltig, l=lerig, Sa= sand, LL=lättlera, ML=mellanlera och SL=styv lera.

Fält

Plats

Sort

Jordart

Förfrukt

N-gödsling höst, kg N/ha

N-gödsling vår totalt, kg N/ha

Stallgödsel

E1

Vårdsberg

Pondus

mr SL

höstvete


180

Slam ca 4 ton ts/ha vart 7:e år, senast 2018

E2

Helleberga

Kask

mmh ML

höstvete

28

167


E3

Helleberga

Kask

mmh ML

höstraps

16

167


E4

Högby

Hallfreda

Mo/Sand

höstvete


100


E5

Broby

Ahoi

LL

höstvete


167

Hönsgödsel, 10 ton vart 3:e år

E6

Broby

Informer

LL-ML

ärter


159

Hönsgödsel, 10 ton vart 3:e år

E7

Åsmestad

Kask

ML

höstvete

12

149

Kycklinggödsel, 6-7 ton/ha vart 5:e-6:e år

E8

Åsmestad

Brons

ML

höstraps


149

Kycklinggödsel, 6-7 ton/ha vart 5:e-6:e år

D1

St Lövhulta

Kask

SL

vårraps


163


D2

St Lövhulta

Kask

SL

höstvete


181


D3

Klahammar

Julius

LL-ML

raps


190

Biogödsel

D4

Klahammar

Kask

ML

korn


190

Biogödsel 10-12 ton/ha 2020

H1

Vassmolösa

Informer

nmh lättlera

vete

40

185

Grisflyt 30 ton /ha

H2

Vassmolösa

Informer

nmh lättlera

ärtor


195

Grisflyt 30 ton /ha

H3

Smedby

Ahoi

nmh lättlera

höstraps


143

Kycklinggödsel i växtföljden

H4

Smedby

Ahoi

nmh lättlera

höstvete


127

Kycklinggödsel i växtföljden

H5

Vickleby

Kerrin

nmh mo/mjäla

potatis


158

Grisflyt 17 ton /ha genomsnitt

H6

Vickleby

Kerrin

nmh mo/mjäla

höstvete


158

Grisflyt 17 ton /ha genomsnitt

H7

Eriksöre

Saki

LL

raps


144

Fastgödsel nöt 20 ton/ha vart fjärde år

H8

Eriksöre

Saki

LL

höstkorn


144

Fastgödsel nöt 20 ton/ha vart fjärde år

H9

Torslunda

Kask

LL

höstkorn


210

Grisflyt 25 ton /ha

H10

Torslunda


LL

höstkorn


113

Grisflyt 25 ton /ha

T1

Hidinge


mmh ML

korn


219

Svinflyt 30 ton/ha

T2

Hidinge


mmh MoMj LL

oljelin


194

Svinflyt 30 ton/ha

T3

Nybble

Reform


höstvete


50


T4

Nybble

Ahoi

Mjäla, ML

höstvete


50

Slam i växtföljden

T5

Nybble

Reform

ML

höstraps


50

Biogödsel i höstas

Dela

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Prenumerera på Greppas nyhetsbrev