Mineralisering och kväveupptag fortsätter i region Öst vecka 19
Både mineralisering och kväveupptag i de gödslade fälten har fortsatt uppåt den senaste veckan, om än i måttlig takt. Den kalla och blöta våren har hittills hållit tillbaka grödans utveckling och mineraliseringen i marken i delar av området, främst Östergötland. I Kalmar län har vetet kommit längre och är nu inne i stråskjutningen.
Kall och blöt vår håller tillbaka utvecklingen i Östergötland
I Östergötland var höstvetet på alla fält utom två fortfarande kvar i bestockningsstadiet (DC 22-23) vid senaste mätningen den 3 maj. Kväveupptaget var i genomsnitt 23 kg/ha i nollrutorna och 35 kg/ha i de gödslade fälten. Den senaste veckan har det ökat med 14 kg i de gödslade fälten och 5 kg i nollrutorna. Jämfört med förra året ligger kväveupptaget i nollrutorna ungefär på samma nivå medan det är något högre i de gödslade fälten trots att den blöta våren har gjort att många gödslat förhållandevis sent. I diagram 1 visas kväveupptaget i de åtta fälten i Östergötland.
Bild 1 och 2 visar två av nollrutorna i Östergötland, fält E2 Helleberga, Klockrike och E8 utanför Österstad. På fält E2 hade vetet nått stråskjutningen (DC30).
- Diagram
- Tabell
Diagram 1. Kväveupptag i åtta höstvetefält i Östergötland den 3 maj 2023. När mätningen gjordes var vetet i DC 21-24.
Tre fält har nått stråskjutning i Södermanland
I Södermanland hade tre av fyra fält nått stråskjutningsfasen (DC 30) medan ett fortfarande var kvar i DC 23 när årets andra mätning gjordes den 6 maj. Kväveupptaget var i genomsnitt 19 kg/ha i nollrutorna och 43 kg/ha i de gödslade fälten. Diagram 2 visar kväveupptaget i de fyra fälten i Södermanland. Jämfört med förra året är det lika stort kväveupptag i nollrutorna men hela 13 kg högre i de gödslade fälten.
- Diagram
- Tabell
Diagram 2. Kväveupptag i fyra höstvetefält i Södermanland den 6 maj 2024. När mätningen gjordes var vetet i DC 23-30. I fält D4 på Klahammar var grödan i nollrutan betydligt mer nedbetad av vilt jämfört med det omgivande fältet.
Kväveupptaget ökade mest i Örebro län
I Örebro län var vetet fortfarande i DC 21-23 i alla fem fälten vid senaste mätningen den 6 maj. Kväveupptaget var i genomsnitt 21 kg/ha i nollrutorna och 46 kg/ha i gödslade fält. I de gödslade fälten ökade kväveupptaget med hela 21 kg/ha den senaste veckan och i nollrutorna med 9 kg/ha. Det innebär att Örebro står för den största ökningen av alla län i region öst den senaste veckan. Diagram 3 visar kväveupptaget i de fem fälten i Örebro län. Jämfört med samma tid förra året är kväveupptaget aningen högre i nollrutorna och dubbelt så stort i de gödslade fälten.
- Diagram
- Tabell
Diagram 3. Kväveupptag i fem höstvetefält i Örebro län den 6 maj 2024. När mätningen gjordes var vetet i DC 21-23.
Högt kväveupptag i fält runt Kalmar
Alla fält utom ett på Öland var i stråskjutningsfasen vid de senaste mätningarna som gjordes både måndag och tisdag den 6-7 maj på grund av regn. Denna veckan har kväveupptaget ökat mycket i tre av fälten runt Kalmar, se bild 4. I snitt är ökningen 19 kg N/ha med ett totalt kväveupptag på 30-90 kg N/ha, se diagram 4. Även i nollrutorna har kväveupptaget ökat, vilket tyder på att mineraliseringen har kommit igång. I snitt har upptaget i nollrutorna ökat med 10 kg N/ ha sedan förra veckan med en spridning mellan 21 och 55 kg N/ha i kväveleverans. Den högsta mineraliseringen har varit i fälten runt Kalmar och ett på Öland och bland de lägre återfinns ett annat fält på Öland.
Marktemperaturen vid mätstationen i Vassmolösa börjar närma sig 10 grader vilket gör att mineraliseringen går snabbare, länk till Lantmet SLU Länk till annan webbplats.. Regnet som har kommit de senaste dagarna bidrar till att hålla markfukten vilket är positivt för mineraliseringen.
- Diagram
- Tabell
Diagram 4. Kväveupptag i nio höstvetefält i Kalmar län den 6-7 maj 2024. När mätningen gjordes var vetet i DC 23–31. Variationen i upptag mellan fälten är stor.
Mätningar utförs av flera personer
Mätningarna utförs av oss som jobbar med Greppa Näringen i Linköping och Kalmar, i samarbete med Växtskyddscentralen i Linköping, HS Konsult AB och Yara. Yara lånar ut handburna kvävesensorer och kommer även att använda mätresultaten till Yara N-prognos. I år görs mätningarna i Östergötland och Södermanland med en ny, aktiv handsensor som fungerar på samma sätt som den traktorburna kvävesensorn.
Beskrivning av fälten
Nollrutefälten är vanliga höstvetefält med en variation av sorter, jordarter, jordbearbetning och gödsling. Bakgrundsdata och uppgifter om gödsling för fälten i Region Öst visas i tabell 1. Tabellen uppdateras med uppgifter efter hand.
I kolumnen Jordart betyder förkortningarna följande: mr= mullrik, mmh=måttligt mullhaltig, nmh=något mullhaltig, l=lerig, Sa= sand, LL=lättlera, ML=mellanlera och SL=styv lera.
Fält | Plats | Sort | Jordart | Förfrukt | N-gödsling höst, kg N/ha | N-gödsling vår totalt, kg N/ha | Stallgödsel regelbundet |
---|---|---|---|---|---|---|---|
E1 | Vårdsberg | Pondus | mr SL | höstvete | 140 | Slam ca 4 ton ts/ha vart 7:e år, senast 2018 | |
E2 | Helleberga | Kask | mmh ML | höstvete | 28 | 167 | |
E3 | Helleberga | Kask | mmh ML | höstraps | 16 | 167 | |
E4 | Högby | Hallfreda | Mo/Sand | höstvete | 100 | ||
E5 | Broby | Ahoi | LL | höstvete | 120 | Hönsgödsel, 10 ton vart 3:e år | |
E6 | Broby | Informer | LL-ML | ärter | 134 | Hönsgödsel, 10 ton vart 3:e år | |
E7 | Åsmestad | Kask | ML | höstvete | 12 | 149 | Kycklinggödsel, 6-7 ton/ha vart 5:e-6:e år |
E8 | Åsmestad | Brons | ML | höstraps | 89 | Kycklinggödsel, 6-7 ton/ha vart 5:e-6:e år | |
D1 | St Lövhulta | Kask | SL | vårraps | |||
D2 | St Lövhulta | Kask | SL | höstvete | |||
D3 | Klahammar | Kask | LL-ML | Raps | Biogödsel | ||
D4 | Klahammar | Kask | ML | korn | Biogödsel 10-12 ton/ha 2020 | ||
H1 | Vassmolösa | Informer | nmh lättlera | vete | 40 | 185 | Grisflyt 30 ton /ha |
H2 | Vassmolösa | Informer | nmh lättlera | ärtor | 195 | Grisflyt 30 ton /ha | |
H3 | Smedby | Ahoi | nmh lättlera | höstraps | Kycklinggödsel i växtföljden | ||
H4 | Smedby | Ahoi | nmh lättlera | höstvete | Kycklinggödsel i växtföljden | ||
H5 | Vickleby | Kerrin | nmh mo/mjäla | potatis | Grisflyt 17 ton /ha genomsnitt | ||
H6 | Vickleby | Kerrin | nmh mo/mjäla | höstvete | Grisflyt 17 ton /ha genomsnitt | ||
H7 | Eriksöre | Saki | LL | raps | 144 | Fastgödsel nöt 20 ton/ha vart fjärde år | |
H8 | Eriksöre | Saki | LL | höstkorn | 144 | Fastgödsel nöt 20 ton/ha vart fjärde år | |
H9 | Torslunda | 00 januari | LL | 00 januari | 113 | Grisflyt 25 ton /ha | |
H10 | Torslunda | 00 januari | LL | 00 januari | 113 | Grisflyt 25 ton /ha | |
T1 | Hidinge | 00 januari | mmh ML | korn | |||
T2 | Hidinge | 00 januari | mmh MoMj LL | oljelin | |||
T3 | Nybble | Reform | 0 | höstvete | |||
T4 | Nybble | Ahoi | Mjäla, ML | höstvete | Slam i växtföljden | ||
T5 | Nybble | Reform | ML | höstraps | Biogödsel i höstas |