Greppa logotyp, länk till startsidan.
Greppa logotyp, länk till startsidan.
Nollruta i höstvete

Bild 1. Fält E2, Helleberga, Klockrike Östergötland. Nollrutan syns tydligt. Kväveupptaget var 29 kg/ha i nollrutan och 70 kg/ha i det gödslade fältet när bilden togs den 3 maj. Foto: Johan Malgeryd

Mineralisering och kväveupptag fortsätter i region Öst vecka 19

Både mineralisering och kväveupptag i de gödslade fälten har fortsatt uppåt den senaste veckan, om än i måttlig takt. Den kalla och blöta våren har hittills hållit tillbaka grödans utveckling och mineraliseringen i marken i delar av området, främst Östergötland. I Kalmar län har vetet kommit längre och är nu inne i stråskjutningen.

Kall och blöt vår håller tillbaka utvecklingen i Östergötland

I Östergötland var höstvetet på alla fält utom två fortfarande kvar i bestockningsstadiet (DC 22-23) vid senaste mätningen den 3 maj. Kväveupptaget var i genomsnitt 23 kg/ha i nollrutorna och 35 kg/ha i de gödslade fälten. Den senaste veckan har det ökat med 14 kg i de gödslade fälten och 5 kg i nollrutorna. Jämfört med förra året ligger kväveupptaget i nollrutorna ungefär på samma nivå medan det är något högre i de gödslade fälten trots att den blöta våren har gjort att många gödslat förhållandevis sent. I diagram 1 visas kväveupptaget i de åtta fälten i Östergötland.

Bild 1 och 2 visar två av nollrutorna i Östergötland, fält E2 Helleberga, Klockrike och E8 utanför Österstad. På fält E2 hade vetet nått stråskjutningen (DC30).

  • Diagram
  • Tabell

Diagram 1. Kväveupptag i åtta höstvetefält i Östergötland den 3 maj 2023. När mätningen gjordes var vetet i DC 21-24.

Ogödslad ruta i höstvete

Bild 2. Fält E8, Åsmestad. Här kan man ännu inte se någon skillnad mellan nollruta och gödslat fält. Kväveupptaget var 27 kg/ha i nollrutan och 31 kg/ha i det gödslade fältet när bilden togs den 3 maj. Foto: Johan Malgeryd

Tre fält har nått stråskjutning i Södermanland

I Södermanland hade tre av fyra fält nått stråskjutningsfasen (DC 30) medan ett fortfarande var kvar i DC 23 när årets andra mätning gjordes den 6 maj. Kväveupptaget var i genomsnitt 19 kg/ha i nollrutorna och 43 kg/ha i de gödslade fälten. Diagram 2 visar kväveupptaget i de fyra fälten i Södermanland. Jämfört med förra året är det lika stort kväveupptag i nollrutorna men hela 13 kg högre i de gödslade fälten.

  • Diagram
  • Tabell

Diagram 2. Kväveupptag i fyra höstvetefält i Södermanland den 6 maj 2024. När mätningen gjordes var vetet i DC 23-30. I fält D4 på Klahammar var grödan i nollrutan betydligt mer nedbetad av vilt jämfört med det omgivande fältet.

Ogödslad ruta i höstvete

Bild 3. Viltbetad nollruta på fält D4, Klahammar, Södermanland. Kväveupptaget var 18 kg/ha i nollrutan och 38 kg/ha i det gödslade fältet när bilden togs den 6 maj. Foto: Alf Djurberg

Kväveupptaget ökade mest i Örebro län

I Örebro län var vetet fortfarande i DC 21-23 i alla fem fälten vid senaste mätningen den 6 maj. Kväveupptaget var i genomsnitt 21 kg/ha i nollrutorna och 46 kg/ha i gödslade fält. I de gödslade fälten ökade kväveupptaget med hela 21 kg/ha den senaste veckan och i nollrutorna med 9 kg/ha. Det innebär att Örebro står för den största ökningen av alla län i region öst den senaste veckan. Diagram 3 visar kväveupptaget i de fem fälten i Örebro län. Jämfört med samma tid förra året är kväveupptaget aningen högre i nollrutorna och dubbelt så stort i de gödslade fälten.

  • Diagram
  • Tabell

Diagram 3. Kväveupptag i fem höstvetefält i Örebro län den 6 maj 2024. När mätningen gjordes var vetet i DC 21-23.

Högt kväveupptag i fält runt Kalmar

Alla fält utom ett på Öland var i stråskjutningsfasen vid de senaste mätningarna som gjordes både måndag och tisdag den 6-7 maj på grund av regn. Denna veckan har kväveupptaget ökat mycket i tre av fälten runt Kalmar, se bild 4. I snitt är ökningen 19 kg N/ha med ett totalt kväveupptag på 30-90 kg N/ha, se diagram 4. Även i nollrutorna har kväveupptaget ökat, vilket tyder på att mineraliseringen har kommit igång. I snitt har upptaget i nollrutorna ökat med 10 kg N/ ha sedan förra veckan med en spridning mellan 21 och 55 kg N/ha i kväveleverans. Den högsta mineraliseringen har varit i fälten runt Kalmar och ett på Öland och bland de lägre återfinns ett annat fält på Öland.

Marktemperaturen vid mätstationen i Vassmolösa börjar närma sig 10 grader vilket gör att mineraliseringen går snabbare, länk till Lantmet SLU Länk till annan webbplats.. Regnet som har kommit de senaste dagarna bidrar till att hålla markfukten vilket är positivt för mineraliseringen.

  • Diagram
  • Tabell

Diagram 4. Kväveupptag i nio höstvetefält i Kalmar län den 6-7 maj 2024. När mätningen gjordes var vetet i DC 23–31. Variationen i upptag mellan fälten är stor.

Ogödslad ruta i höstvete på fält H1

Bild 4. H1 utanför Vassmolösa är det höstvetefält som har ökat sitt kväveupptag mest sedan förra veckan. Vid senaste mätningen var kväveupptaget 55 kg N/ha i nollrutan och det gödslade fältet 90 kg N/ha. Foto: Tellie Karlsson

Mätningar utförs av flera personer

Mätningarna utförs av oss som jobbar med Greppa Näringen i Linköping och Kalmar, i samarbete med Växtskyddscentralen i Linköping, HS Konsult AB och Yara. Yara lånar ut handburna kvävesensorer och kommer även att använda mätresultaten till Yara N-prognos. I år görs mätningarna i Östergötland och Södermanland med en ny, aktiv handsensor som fungerar på samma sätt som den traktorburna kvävesensorn.

Nollrutefälten är vanliga höstvetefält med en variation av sorter, jordarter, jordbearbetning och gödsling. Bakgrundsdata och uppgifter om gödsling för fälten i Region Öst visas i tabell 1. Tabellen uppdateras med uppgifter efter hand.

I kolumnen Jordart betyder förkortningarna följande: mr= mullrik, mmh=måttligt mullhaltig, nmh=något mullhaltig, l=lerig, Sa= sand, LL=lättlera, ML=mellanlera och SL=styv lera.

Fält

Plats

Sort

Jordart

Förfrukt

N-gödsling höst, kg N/ha

N-gödsling vår totalt, kg N/ha

Stallgödsel regelbundet

E1

Vårdsberg

Pondus

mr SL

höstvete


140

Slam ca 4 ton ts/ha vart 7:e år, senast 2018

E2

Helleberga

Kask

mmh ML

höstvete

28

167


E3

Helleberga

Kask

mmh ML

höstraps

16

167


E4

Högby

Hallfreda

Mo/Sand

höstvete


100


E5

Broby

Ahoi

LL

höstvete


120

Hönsgödsel, 10 ton vart 3:e år

E6

Broby

Informer

LL-ML

ärter


134

Hönsgödsel, 10 ton vart 3:e år

E7

Åsmestad

Kask

ML

höstvete

12

149

Kycklinggödsel, 6-7 ton/ha vart 5:e-6:e år

E8

Åsmestad

Brons

ML

höstraps


89

Kycklinggödsel, 6-7 ton/ha vart 5:e-6:e år

D1

St Lövhulta

Kask

SL

vårraps




D2

St Lövhulta

Kask

SL

höstvete




D3

Klahammar

Kask

LL-ML

Raps



Biogödsel

D4

Klahammar

Kask

ML

korn



Biogödsel 10-12 ton/ha 2020

H1

Vassmolösa

Informer

nmh lättlera

vete

40

185

Grisflyt 30 ton /ha

H2

Vassmolösa

Informer

nmh lättlera

ärtor


195

Grisflyt 30 ton /ha

H3

Smedby

Ahoi

nmh lättlera

höstraps



Kycklinggödsel i växtföljden

H4

Smedby

Ahoi

nmh lättlera

höstvete



Kycklinggödsel i växtföljden

H5

Vickleby

Kerrin

nmh mo/mjäla

potatis



Grisflyt 17 ton /ha genomsnitt

H6

Vickleby

Kerrin

nmh mo/mjäla

höstvete



Grisflyt 17 ton /ha genomsnitt

H7

Eriksöre

Saki

LL

raps


144

Fastgödsel nöt 20 ton/ha vart fjärde år

H8

Eriksöre

Saki

LL

höstkorn


144

Fastgödsel nöt 20 ton/ha vart fjärde år

H9

Torslunda

00 januari

LL

00 januari


113

Grisflyt 25 ton /ha

H10

Torslunda

00 januari

LL

00 januari


113

Grisflyt 25 ton /ha

T1

Hidinge

00 januari

mmh ML

korn




T2

Hidinge

00 januari

mmh MoMj LL

oljelin




T3

Nybble

Reform

0

höstvete




T4

Nybble

Ahoi

Mjäla, ML

höstvete



Slam i växtföljden

T5

Nybble

Reform

ML

höstraps



Biogödsel i höstas

Dela

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Prenumerera på Greppas nyhetsbrev