God tillväxt i höstvetet i region Mitt

Utvecklingen går framåt och flera vetefält är redan i början av stråskjutningen. Efter andra mätningen i höstvete kan vi konstatera att kväveupptaget tagit fart i både nollrutor och fält.

Andra mätningen av kväveupptag i nollrutor genomförde vi den 3:e och 6:e maj. Fälten i Veckholm och Grillby mätte vi den 3:e maj och resterande den 6:e maj. Flera av fälten har kommit i stråskjutningsfasen och på en vecka verkar höstvetet ha tagit upp en del kväve.

Medelvärdet för kväveupptaget i nollrutorna hamnar på 25 kg/ha, vilket är en ökning med 7 kg jämfört med föregående vecka. Medelvärdet för upptaget i de gödslade fälten är 40 kg N/ha, vilket är en ökning med 16 kg jämfört med föregående vecka. Jordtemperaturen på 10 cm djup låg på ca 10 grader. I och med att fälten passerar DC 30 blir mätresultaten mer säkra.

I figur 1 ser du skillnaden mellan nollruta och fält för varje fält vi mäter i, den mörkblå stapeln visar upptaget i nollrutan och den ljusblå stapeln visar hur mycket större upptaget är i det gödslade fältet jämfört med nollrutan.

Årets kväveupptag jämfört med tidigare år

Jämför vi upptaget av kväve i nollrutor och i fält med upptaget tidigare år vid motsvarande utvecklingsstadium så ligger vi precis på medelvärdet. I figur 2 ser du upptaget vid respektive utvecklingsstadium från 2017 och framåt. De streckade linjerna är upptag i fält och de heldragna i nollrutorna. Linjerna för 2024 ligger ungefär i mitten av sin kategori.

Kväve behövs under stråskjutningen

Flera fält är redan i stråskjutningsfasen. För att undvika skottreduktion bör huvuddelen av förväntat kvävebehov finnas på plats under stråskjutningen. Men det är viktigt att spara en del av kvävet till DC 37-39 när det är lättare att bedöma skördepotentialen och därmed totala kvävebehovet.

Markens egen kväveleverans är igång och ser inte ut att vara lägre än vanligt. Oron för lägre nivåer av kväve i marken på grund av utlakningsförluster under vinter och tidig vår verkar alltså vara obefogad. Om det regnat mycket efter första gödslingen kan dock en del av tidigt lagt kväve gått förlorat genom denitrifikation (lustgas bildas). Genom att lägga ut en maxruta, en ruta som gödslas med ca 50 kg N extra, kan du få en uppfattning om kväve gått förlorat eller inte.

Samarbete med Yara

Precis som tidigare år samarbetar vi med Yara om mätningarna och lånar deras handburna N-Sensor. Vi redovisar också de platser som mätts av Yara och de får tillgång till våra värden.

Nästa mätning

Vi planerar nästa mätning den 10 och 13 maj.