Kylig väderlek dämpar kväveupptaget

Utvecklingen går framåt i höstvetet och nu är de flesta nollrutefälten i stråskjutningsfasen. Däremot har kväveupptaget stannat av sedan förra veckan. Skillnaderna i kväveinnehåll är stora mellan platserna. Mest kväve har tagits upp i fälten i Fjälkinge och Kristianstad, där grönmassan innehåller över 60 kg N per ha. Dessa fält har också levererat mest kväve av alla och vi har uppmätt ca 45 kg N i nollrutorna. Stallgödsel i växtföljden påverkar kväveleveransen liksom förfrukt, markfukt och temperatur. Såtidpunkten har också stor betydelse för vetets utveckling.

Utvecklingen går framåt, men kväveupptaget har avstannat

Trots det kyliga vädret har höstvetet utvecklats på samtliga mätplatser och fälten ser mycket bra ut. Endast fälten på Sandby gård och försöksfältet i Simrishamn är ännu kvar i bestockningsfas. Övriga fält är i stadierna 30 och 31. Däremot har kväveupptaget avstannat på grund av temperaturen. Eftersom det regnade i fredags kunde vi inte mäta då, vi saknar därför värden för fälten i Skegrie, Trelleborg, Ystad och Löderup. Under gårdagens mätning (22/4) har vi fått en del låga mätvärden, sannolikt beroende på frost och kyla. Stapeldiagrammet (diagram 1) får därför tolkas med viss försiktighet denna veckan.

Diagram 1. Kväveinnehåll i grönmassan i ogödslade rutor och i omgivande fält. Kväveupptaget skiljer mellan platserna såväl i nollrutor som i fält. Sådatum, förfrukt och jordart spelar stor roll för hur mycket kväve som tagits upp av grödan. Denna veckans värden har i vissa fall sjunkit något jämfört med förra veckans mätning. Detta kan bero på olika saker, bland annat kan kylan spela roll.

Kväve behövs under stråskjutningen

De flesta vetefälten är stråskjutningsfasen. Under kommande 3-4 veckor ska mycket kväve tas upp. Saknas kväve under denna period ökar risken för skottreduktion.

När du tolkar nollrutemätningar och jämför med hur mycket du gödslat är det viktigt att också ta hänsyn till kväve i rötterna. En uppskattning under stråskjutningen brukar vara att ca hälften av totala kväveinnehållet finns i grönmassan och hälften i rotsystemet. Om nollrutemätningen visar 60 kg innebär det alltså att totala kväveinnehållet i grödan är det dubbla, ca 120 kg.

 Viktigt följa utvecklingen och reflektera över eventuella kväveförluster

Det är ingen tvekan om att eventuellt restkväve efter förra årets skörd förlorats under vinter och tidig vår. Men hur stor är egentligen risken för att det tidigt lagda kvävet nu under våren har gått förlorat genom denitrifikation? Många faktorer påverkar processerna i marken och hur stora förlusterna varit i just dina fält är svårt att säga. Det enda vi vet är att det finns en risk för att en del av gödslat kväve gått förlorat. När markfuktigheten överstiger fältkapacitet ökar risken för att nitratkväve omvandlas till lustgas (N2O) och kvävgas. Se diagram 2. Ju blötare det är, desto mer blir kvävgas under denitrifikationen. Om fältet är helt vattenmättat är lustgasavgången liten, men kväveförluster blir det ändå i form av kvävgas. Processen är temperaturberoende, så den går långsammare när det är kallt. Men hur mycket långsammare vet vi inte och det är omöjligt att kvantifiera förlusterna.

För att få bästa möjliga beslutsunderlag vad gäller kommande gödslingar är det viktigt att ta hjälp av de redskap och de metoder som finns för att bedöma såväl totala kvävebehovet som resterande gödslingsbehovet. Ännu återstår några veckor innan det är dags att kompletteringsgödsla. När grödan nått DC 37-39 går det lättare att bedöma skördepotentialen och därmed totala kvävebehovet. Har du både noll- och maxruta kan du få en uppfattning om totala kvävebehovet och om eventuella förluster. En N-Tester ger besked om klorofyllkoncentrationen och därmed om det behövs mer N. Inomfältsvariationen kan förväntas bli ännu större än vanligt och precisionsspridning av kompletteringsgivan med hjälp av satellitmätningar eller en N-Sensor rekommenderas.

Samarbete med Yara

Precis som tidigare år samarbetar vi med Yara om mätningarna och lånar deras handburna N-Sensor. Vi redovisar också de platser som mätts av Yara och de får tillgång till våra värden.