Greppa logotyp, länk till startsidan.
Greppa logotyp, länk till startsidan.
Hand som håller höstveteplanta

Bild 1. Väl bestockat höstvete i Häljarp. I nollrutan uppmättes 31 kg kväve och i fältet 42 kg kväve i ovanjordiska grönmassan.

Nollrutemätningar i fina höstvetefält, v 15

Vetet har redan börjat växa och ta upp kväve. Utvecklingen är något tidigare än 2023 och kväveupptaget är lite högre jämfört med motsvarande tidpunkt och stadier de senaste åren. Nollrutorna syns redan, vilket innebär att tillfört gödselkväve börjar komma grödan tillgodo. Som vanligt påverkar förfrukt, såtidpunkt, markfukt och temperatur markens kväveleverans och grödans utveckling.

Vi redovisar kväveupptag från olika fält i stora delar av Skåne

Denna vecka har vi börjat våra mätningar i liten skala och redovisar bara några av de platser som kommer att ingå i Säsongsnytt framöver. Nästa vecka kommer mätresultat och platsdata från samtliga fält att redovisas mer noggrant. På kartan (bild 2) ser du var i länet vi mäter nollrutor. Det kommer också att mätas kväveupptag i kvävegödslingsförsök i höstvete. Även resultaten från försöken kommer att redovisas här i Säsongsnytt.

Karta över Skåne med utmärkta mätplatser

Bild 2. Nollrutemätningar 2024 sker på som vanligt på flera olika platser runt om i Skåne. I år kommer även mätningar från 2 försök med kvävestegar att redovisas.

Något tidigare utveckling och något högre kväveupptag i nollrutorna än genomsnittsåret

Ännu är fälten i bestockningsstadium, men utvecklingen går fort framåt. Kväveupptaget i ogödslade rutor är något högre än normalt, trots att en del utlakning skett under den regniga vintern. Mineraliseringen verkar vara igång tack vare värme och markfukt.

  • Diagram
  • Tabell

Huvudgivan på plats inför stråskjutningen

Stråskjutningen ligger bara ett par veckor framför oss och det börjar bli dags att bestämma huvudgivans storlek. Totala gödslingsbehovet bestäms av skördens storlek, önskad kvalitet och markens egen kväveleverans. Skördens storlek kan uppskattas när stråskjutningen går mot sitt slut, i DC 37. Då är det också lämpligt att bedöma kompletteringsgivans storlek. Spara 20 – 30% av uppskattat behov till kompletteringstillfället. Om kvävebehovet är stort kan huvudgivan delas i två, för att minska riskerna för förluster.

Många fält är frodiga och fina, men det finns också en del sent sådda fält som är ojämna. Det är en god idé att titta på satellitkartor även inför huvudgivan och dra ner på kvävegödslingen där beståndet är glest.

Samarbete med Yara

Precis som tidigare år samarbetar vi med Yara om mätningarna och lånar deras handburna N-Sensor. Vi redovisar också de platser som mätts av Yara och de får tillgång till våra värden.

Kontakt

Gunilla Frostgård,
Johanna Lassvik,
Emma Hjelm

Dela

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Prenumerera på Greppas nyhetsbrev