Nederbörden som kommit gör nytta

Merparten av prognosfälten har haft en god utveckling trots att det har saknats regn på många platser. Senaste nederbörden som kommit i delar av området var dock välbehövlig. Alla fält är nu i stråskjutningsfasen och sannolikt kommer kväveupptaget att öka under kommande vecka efter regn. Markens kväveleverans är fortsatt högre än genomsnittsåret och i flertalet fält finns ännu gödselkväve kvar i marken.

Kväveupptag i södra och västra Sverige

I detta nyhetsbrev redovisar vi mätresultat och platsdata från Skåne, Västergötland och Kalmar. Vi redovisar även kväveupptag i gödslingsförsök i Ängelholm och Lund.

I de områden som fått regn är markfukten nu god

Nederbörden som kommit har varit ganska lokal, men på många håll har det kommit tillräckligt mycket regn för att tillfört kväve ska kunna transporteras ner i profilen och bli upptagbart av grödan.

God tillväxt i Skåne

Utvecklingen i de sydsvenska höstvetefälten är fortfarande ganska tidig, huvudsakligen DC 32. Men det kyligare vädret kan bromsa utvecklingstakten under denna veckan.

Kväveinnehållet i grönmassan varierar mellan 37 och 105 kg N / ha i fälten och mellan 17 och 95 kg N/ha i ogödslade rutor. Om vi jämför med genomsnittet för tidigare år är fältleveransen relativt hög, medan det totala kväveupptaget i gödslade fält är något under medeltalet för stadium 32. Efter den nederbörd som kommit ökar sannolikt upptagstakten. Sedan förra veckan har innehållet av kväve i ovanjordiska delar ökat med mellan 0 och 40 kg N i gödslade fält och mellan 0 och 32 kg N i nollrutorna. Skillnaderna är stora och vi kan se att faktorer som förfrukt (se bild 6 nedan) bevattning och stallgödsel i växtföljden har stor betydelse i år. Även gödslingstidpunkt och om det kommit nederbörd efter gödsling har haft betydelse för grödornas kväveinnehåll.

Diagram 1. Mätresultat Skåne. Totalt kväveinnehåll i grönmassan varierar mellan 37och 105 kg N/ha i gödslade fält och mellan 17 och 95 kg N/ha i ogödslade rutor. Se även tabell nedan (Bakgrundsinformation om fälten i Skåne). ff står för förfrukt.

Kalmar och Öland

På grund av problem med Handburna N-sensorn i början av veckan presenteras endast 5 av fälten, alla på fastlandet och ett från Öland. Vid veckans mätning hade alla fält kommit in i stråskjutningsfasen.

Upptaget i nollrutorna låg i medel på 47 kg N/ha (15–106 kg N/ha). Upptaget i de gödslade delarna av fälten låg i medel på 61 kg N/ha med en variation mellan 55–109 kg N/ha.

Det har inte hänt så mycket med kväveupptaget sedan förra veckan. Upptaget har ökat med några enstaka kilon på alla fastlandsfält utom i Smedby. I Smedby har kväveinnehållet i grönmassan varit högt hela tiden och denna veckan har det ökat med ca 20 kg. Även i Eriksöre på Öland har upptaget av gödselkväve tagit fart med 20 kg N/ha sedan förra veckan. Sannolikt är det det kalla vädret som håller tillbaka upptaget och det är för tidigt för att se effekterna av regnet som kom i helgen. Vid nästa veckas mätning borde regnet ha gett effekt i upptaget och vi närmar oss stadium där det börjar bli dags att fundera över kompletteringsgivor.

Fortfarande är det är inte så stor andel av det tillförda gödselkvävet som har tagits upp, en stor del av kväveeffekten kommer fortfarande från markens leverans.

Diagram 2. Mätresultat i Kalmarregionen. Se mer information om fälten i tabellen nedan (Bakgrundsinformation om fälten i Kalmarregionen).

Västra Sverige

I området har vädret fortsatt att vara torrt och kyligt med endast små nederbördsmängder.

Upptaget i nollrutorna var i medel 23 kg N/ha (7 - 48 kg N/ha) med mycket små skillnader jämför med tidigare veckor. Kväveupptaget i nollrutor i fält med spannmål som förfrukt var mindre, 20 kg N/ha i medel än i fält med förfrukter med förväntad förfruktseffekt, 28 kg N/ha. Upptaget i de gödslade delarna av fälten var nu i medel 57 kg N/ha med en variation mellan 18 - 111 kg N/ha. Upptaget av gödselkväve fortsätter alltså, i medel en ökning med 14 kg N/ha (0 -36 kg N/ha)

Diagram 3. Mätresultat i region väst. ff står för förfrukt. Se mer information om fälten i tabellen nedan (Bakgrundsinformation om fälten i Väst).

Samarbete med Yara

Precis som tidigare år samarbetar vi med Yara om mätningarna och lånar deras handburna N-Sensor. Vi redovisar också de platser som mätts av Yara och de får tillgång till våra värden.