God tillväxt och upptag av kväve i region Väst

Höstvetet utvecklas väl och mätningarna i nollrutor och fält visar på fortsatt upptag av kväve. Nollrutor är ett bra sätt att följa hur leveransen av kväve från marken utvecklar sig inför beslut om kommande kompletterande gödslingar.

Alla fält är nu inne i stråskjutningsfasen men inget fält har något synligt flaggblad än. Markleveransen varierar stort mellan olika fält och även inom fält. Upptaget av kväve i nollrutorna den här veckan varierade mellan 9 kg och 50 kg per hektar. Förfrukt, såtidpunkt, markfukt och temperatur påverkar markens leverans av kväve och grödans utveckling. I genomsnitt var 25 kg kväve per hektar upptaget i grönmassan i nollrutorna. I medel en ökning med 3 kg kväve men det varierade mellan 0-17 kg ökat kväveupptag. Platserna med störst upptag av kväve i nollrutorna har i regel höstraps och andra icke spannmålsgrödor som förfrukt. I de omgivande gödslade fälten var upptaget i medel 70 kg kväve, i medel en ökning med 18 kg kväve. Här varierade ökningen mellan 5-34 kg kväve.

Bild 1-4 visar exempel på några av nollrutorna och de omgivande fält där vi mäter. Fälten i Hasslösa och Norra Vånga med sorten Ahoi, fick en första kvävegiva i slutet av mars och har spannmål som förfrukt. Fältet i Skallmeja odlas ekologiskt och gödslades med Vinass 24 april, sorten är Stava och förfrukt åkerböna. Fälten i Järpås fick en första kvävegiva i mitten av april. Järpås 2 har konservärt som förfrukt och ett relativt stort upptag av kväve i nollrutan vilket visar på god kväveleverans från marken.

Diagram 1. Kväveupptag i ovanjordisk grönmassa fördelat på markens leverans av kväve och upptaget gödselkväve 13 maj.

Viktigt att följa utvecklingen och bedöma grödans kvävebehov

För att få bästa möjliga beslutsunderlag inför kommande kompletteringsgödslingar är det viktigt att ta hjälp av de redskap och de metoder som finns för att bedöma såväl totala kvävebehovet som resterande gödslingsbehovet. När grödan nått DC37-39 går det lättare att bedöma skördepotentialen och därmed det totala kvävebehovet. Finns det både en noll- och maxruta kan du få en uppfattning om det totala kvävebehovet och om eventuella förluster.

Kväveupptaget anges som SN-värde och mäts med handburen Yara N-sensor. På så sätt kan vi följa markens kväveleverans och beräkna hur mycket av tillfört kväve som tagits upp av grödan. Mätningarna gör vi i samarbete med Yara, som lånar ut handburna N-sensorer till oss på Greppa Näringen.

Vår ambition är att mäta en gång per vecka fram till vetets axgång och publicera Säsongsnytt med resultat från mätningarna varje vecka. Vi kommenterar kväveupptaget vid Växtskyddscentralens möten för rådgivare på onsdagar.

Text: Maria Stenberg