Greppa logotyp, länk till startsidan.
Greppa logotyp, länk till startsidan.
nollruta i höstvetefält

Nollruta Grästorp 2 13 maj. Foto: Charlotta Norén

God tillväxt och upptag av kväve i region Väst

Höstvetet utvecklas väl och mätningarna i nollrutor och fält visar på fortsatt upptag av kväve. Nollrutor är ett bra sätt att följa hur leveransen av kväve från marken utvecklar sig inför beslut om kommande kompletterande gödslingar.

Alla fält är nu inne i stråskjutningsfasen men inget fält har något synligt flaggblad än. Markleveransen varierar stort mellan olika fält och även inom fält. Upptaget av kväve i nollrutorna den här veckan varierade mellan 9 kg och 50 kg per hektar. Förfrukt, såtidpunkt, markfukt och temperatur påverkar markens leverans av kväve och grödans utveckling. I genomsnitt var 25 kg kväve per hektar upptaget i grönmassan i nollrutorna. I medel en ökning med 3 kg kväve men det varierade mellan 0-17 kg ökat kväveupptag. Platserna med störst upptag av kväve i nollrutorna har i regel höstraps och andra icke spannmålsgrödor som förfrukt. I de omgivande gödslade fälten var upptaget i medel 70 kg kväve, i medel en ökning med 18 kg kväve. Här varierade ökningen mellan 5-34 kg kväve.

Bild 1-4 visar exempel på några av nollrutorna och de omgivande fält där vi mäter. Fälten i Hasslösa och Norra Vånga med sorten Ahoi, fick en första kvävegiva i slutet av mars och har spannmål som förfrukt. Fältet i Skallmeja odlas ekologiskt och gödslades med Vinass 24 april, sorten är Stava och förfrukt åkerböna. Fälten i Järpås fick en första kvävegiva i mitten av april. Järpås 2 har konservärt som förfrukt och ett relativt stort upptag av kväve i nollrutan vilket visar på god kväveleverans från marken.

Nollruta i höstvetefält

Bild 1. Nollruta Hasslösa 2 med 22 kg kväve per ha upptaget i nollrutan och 81 kg i det gödslade fältet (13 maj) Foto: Maria Stenberg

  • Diagram
  • Tabell

Diagram 1. Kväveupptag i ovanjordisk grönmassa fördelat på markens leverans av kväve och upptaget gödselkväve 13 maj.

Nollruta i höstvetefält

Bild 2. Nollruta Skallmeja med 11 kg kväve per ha upptaget i nollrutan och 41 kg i det gödslade fältet (13 maj) . Platsen brukas ekologiskt och gödslades med Vinass (120 kg kväve) 24 april. Foto: Maria Stenberg

Höstvetets upptag av kväve (SN-värde kg/ha) 7 maj 2024 i region väst.

Plats

Sort

Förfrukt

Utvecklings-stadium (DC)

Upptag i nollruta kg N/ha

Upptag i fält kg N/ha

Grästorp 1

Etana

Havre

32

32

65

Grästorp 2

Etana

Höstraps

32

24

72

Grästorp 3

Etana

Höstvete

32

44

66

Jung 1

Etana

Höstvete

32

28

96

Jung 2

Etana

Åkerböna

32

35

90

Järpås 1

Etana

Höstvete

32

18

51

Järpås 2

Etana

Konservärt

32

43

95

Järpås 3

Etana

Höstraps

32

30

91

Vara 1

Etana

Höstvete

32

31

65

Vara 2

Kask

Höstraps

32

50

89

Vara 3

Ahoi

Åkerböna

32

34

98

Norra Vånga

Ahoi

Höstvete

32

11

84

Skara

Etana

Höstraps

32

16

45

Lundsbrunn 1

Brons

Höstraps

31

17

66

Lundsbrunn 2

Brons

Höstvete

31

9

44

Hasslösa 1

Ahoi

Vårkorn

32

20

90

Hasslösa 2

Ahoi

Höstvete

32

22

81

Ardala 1

Reform

Vårkorn

32

16

48

Ardala 2

Reform

Höstraps

32

16

48

Skallmeja, eko

Stava

Åkerböna

30

11

41

Saleby, eko

Stava

Vall

31

14

33

Nollruta i höstvetefält

Bild 3. Nollruta Järpås 2 med 43 kg kväve per ha upptaget i nollrutan och 95 kg i det gödslade fältet (13 maj) Foto: Charlotta Norén

Viktigt att följa utvecklingen och bedöma grödans kvävebehov

För att få bästa möjliga beslutsunderlag inför kommande kompletteringsgödslingar är det viktigt att ta hjälp av de redskap och de metoder som finns för att bedöma såväl totala kvävebehovet som resterande gödslingsbehovet. När grödan nått DC37-39 går det lättare att bedöma skördepotentialen och därmed det totala kvävebehovet. Finns det både en noll- och maxruta kan du få en uppfattning om det totala kvävebehovet och om eventuella förluster.

Nollruta i höstvetefält

Bild 4. Nollruta Norra Vånga med 11 kg kväve per ha upptaget i nollrutan och 84 kg i det gödslade fältet (13 maj) Foto: Maria Stenberg

Kväveupptaget anges som SN-värde och mäts med handburen Yara N-sensor. På så sätt kan vi följa markens kväveleverans och beräkna hur mycket av tillfört kväve som tagits upp av grödan. Mätningarna gör vi i samarbete med Yara, som lånar ut handburna N-sensorer till oss på Greppa Näringen.

Vår ambition är att mäta en gång per vecka fram till vetets axgång och publicera Säsongsnytt med resultat från mätningarna varje vecka. Vi kommenterar kväveupptaget vid Växtskyddscentralens möten för rådgivare på onsdagar.

Text: Maria Stenberg

Dela

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Prenumerera på Greppas nyhetsbrev