Skiftande kväveleverans från nollrutorna i region mitt

Efter en tredje mätning i region mitt ser vi skillnader i hur mycket kväve marken levererar beroende på förfrukt. I de gödslade fälten är upptaget fortfarande högt och då oavsett förfrukt.

Upptaget av tillfört kväve fortsätter. Medelvärdet för upptaget i de gödslade fälten är 54 kg N/ha vilket är en ökning på 14 kg jämfört med föregående vecka. Spridningen är dock stor, ett par fält ligger på samma nivå som förra veckan medan det som tagit upp mest har tagit upp 30 kg N/ha på en vecka. Medelvärdet för kväveupptaget i nollrutorna hamnar på 29 kg/ha, vilket är en ökning med 4 kg jämfört med föregående vecka. Även i nollrutorna är spridningen i hur mycket kväve som tagits upp senaste veckan stor, från 0 till 14 kg N/ha. Vi ser också en skillnad i upptag i nollrutorna beroende på förfrukt. Fälten med spannmål som förfrukt har inte levererat något kväve den senaste veckan medan fält med ärter eller höstraps som förfrukt har levererat i genomsnitt 6 kg N/ha. I tabell 1 ser du medelvärdet för det totala upptaget i alla fält respektiver uppdelat per förfrukt. Inom parentes ser du ökningen sedan förra mätningen.

Veckans mätning av kväveupptag i nollrutor genomförde vi den 10:e och 13:e maj. Fälten i Veckholm och Grillby mättes den 10:e maj, resterande mättes den 13:e maj. Jordtemperaturen på 10 cm djup låg på ca 13 grader och i snitt har det kommit 5 mm nederbörd sedan förra mätningen. Alla fält är nu inne i stråskjutningsfasen (DC 30-31).

I figur 1 ser du skillnaden mellan nollruta och fält för varje fält vi mäter i, den mörkblå stapeln visar upptaget i nollrutan och den ljusblå stapeln visar hur mycket större upptaget är i det gödslade fältet jämfört med nollrutan.

Årets kväveupptag jämfört med tidigare år

Jämför vi upptaget av kväve i nollrutor och i fält med upptaget tidigare år vid motsvarande utvecklingsstadium så ligger vi precis på medelvärdet. I figur 2 ser du upptaget vid respektive utvecklingsstadium från 2017 och framåt. De streckade linjerna är upptag i fält och de heldragna i nollrutorna. Linjerna för 2024 ligger ungefär i mitten av sin kategori.

Kväve behövs under stråskjutningen

Samtliga fält är i stråskjutningsfasen. Brist på kväve nu och under slutet av stråskjutningen innebär risk för skott- och blomreduktion och därmed sänkt skörd.

Det är fortfarande svårt att få en tillräckligt god uppfattning om hur mycket mer kväve som behöver tillföras fälten. Genom att dela kompletteringsgivan i två, en tidig i DC 37 och en senare när beslutsunderlaget är tydligare, ökar chanserna att hitta gödslingsoptimum. Förutsatt att markfukten är tillräcklig kan du påverka såväl skördens storlek som kvaliteten ända till avslutad blomning.

För att få bästa möjliga beslutsunderlag vad gäller kommande gödslingar är det viktigt att ta hjälp av de redskap och de metoder som finns för att bedöma såväl totala behovet av kväve som det resterande gödslingsbehovet. Precisionsspridning av kompletteringsgivan med hjälp av satellitmätningar eller en N-Sensor rekommenderas.

Har du både noll- och maxruta kan du få en uppfattning om totala kvävebehovet och om eventuella förluster. En N-Tester ger besked om klorofyllkoncentrationen och därmed om det behövs mer kväve, den ser förbi problemet med kväveförlusterna.

Samarbete med Yara

Precis som tidigare år samarbetar vi med Yara om mätningarna och lånar deras handburna N-Sensor. Vi redovisar också de platser som mätts av Yara och de får tillgång till våra värden.

Nästa mätning

Vi planerar nästa mätning den 10 och 13 maj.