Greppa logotyp, länk till startsidan.
Greppa logotyp, länk till startsidan.
Höstvete i Häljarp vecka 19.

Bild 1. Höstvetefält i Häljarp vecka 19. Foto: Johanna Lassvik

Ökad markleverans och god tillväxt

Med ökad marktemperatur har nu kvävemineraliseringen kommit igång i höstvetefälten. På flertalet platser har kväveinnehållet i ogödslade led ökat med ca 10 kg. Tillväxten i gödslade fält är god och bestånden är jämna och frodiga.

Nollruta i Kattarp, utanför Helsingborg.

Bild 2. I Kattarp har fältet börjat leverera kväve och ogödslad nollruta innehåller nu 37 kg kväve, vilket innebär en ökning med 10 kg sedan förra veckan. Grönmassan i gödslat fält innehåller 79 kg N. (Kask efter höstraps, sått 16 sept) Foto: Johanna Lassvik

Alla fält i stråskjutning, kväveupptaget ökar

Utvecklingen går snabbt nu liksom kväveupptaget. Kvävemängden i ovanjordiska växtdelar framgår av Diagram 1. I Tabell 1, som finns längst ned på sidan, visas utvecklingsstadium samt hur mycket kväve grödorna tagit upp sedan förra veckan.

  • Diagram
  • Tabell

Diagram 1. Kväveinnehåll i grönmassan i ogödslade rutor och i omgivande fält.

Snart dags att bedöma om det behövs mer kväve

Samtliga fält är i stråskjutningsfasen, flertalet i DC 32. Under kommande 2 veckor ska mycket kväve tas upp. Brist på kväve nu och under slutet av stråskjutningen innebär risk för skott- och blomreduktion och därmed sänkt skörd.

När du tolkar nollrutemätningar och jämför med hur mycket du gödslat är det viktigt att också ta hänsyn till kväve i rötterna. En uppskattning under stråskjutningen brukar vara att ca hälften av totala kväveinnehållet finns i grönmassan och hälften i rotsystemet.

Höstvete i Charlottenlund.

Bild 3. Högst kväveupptag den senaste veckan var i Charlottenlund. Kväveinnehållet i gödslat fält har ökat med 39 kg N. Praktik, ff Höstvete, sått 17 sept. Foto: Johanna Lassvik

Inför kompletteringsgödslingen

Det är fortfarande svårt att få en tillräckligt god uppfattning om hur mycket mer kväve som behöver tillföras fälten. Genom att dela kompletteringsgivan i två, en tidig i DC 37 och en senare när beslutsunderlaget är tydligare, ökar chanserna att hitta gödslingsoptimum. Förutsatt att markfukten är tillräcklig kan du påverka såväl skördens storlek som kvaliteten ända till avslutad blomning.

Viktigt att beakta i år:

  • Markens egen kväveleverans har kommit igång. Med god markfukt och ökande marktemperaturer kommer kan detta kvävebidrag sannolikt öka.
  • Många höstvetefält är frodiga och fina. Sidoskotten har utvecklats under den svala perioden för ett par veckor sedan. Skördepotentialen kan vara hög.
  • Det är ännu svårt att bedöma om (och i så fall hur mycket) kväve gått förlorat genom denitrifikation på av hög nederbörd.
  • Vissa fält är ojämnare än vanligt. Precisionsspridning av kompletteringsgivan med hjälp av satellitmätningar eller en N-Sensor rekommenderas

För att få bästa möjliga beslutsunderlag vad gäller kommande gödslingar är det viktigt att ta hjälp av de redskap och de metoder som finns för att bedöma såväl totala kvävebehovet som resterande gödslingsbehovet.

Har du både noll- och maxruta kan du få en uppfattning om totala kvävebehovet och om eventuella förluster. En N-Tester ger besked om klorofyllkoncentrationen och därmed om det behövs mer N. Den ser förbi problemet med kväveförlusterna.

Kvävestege i Vallkärra, vecka 19.

Bild 3. Högst totalt kväveupptag i omgivande gödslat fält har Vallkärra, Lund. Ovanjordisk grönmassa innehåller nu hela 107 kg N. En ökning med 27 kg sedan förra veckan. På platsen har ogödslade rutor lagrat in 29 kg N i grödan, en ökning med 5 kg N. Foto: Nelly Carlsson

Tabell 1. Bakgrundsdata

Plats

Sort

DC

Förfrukt

Såtidpunkt

Ökning nollruta

Ökning fält

Västraby A

Etana

32

Raps

14 sep

5

21

Västraby B

Etana

32

Åkerböna

16 sep

9

26

Kattarp A

Kask

32

Höstraps

16 sep

10

30

Kattarp B

Kask

32

Rödklöver

18 sep

12

37

Kattarp C

Saki

32

Havre

28 sep

5

33

Häljarp

Ahoi

32

Höstraps

20 sep

12

30

Fjelie A

Etana

32

Vårkorn

18 sep

1

29

FjelieB

Etana

32

Höstraps

18 sep


19

Lund Valkärra

Bright

32

Vårkorn


5

27

Löberöd A

Informer

32

Höstraps


1

22

Löberöd B

Informer

32

Vårkorn




Löberöd C

Informer

32

Vårkorn


11

32

Löberöd D

Informer

31

Höstvete


8

31

Skegrie A


31

Lök


10

22

Skegrie B


31

Höstraps


9

37

Trelleborg A

Kask

31

Sockerbetor

17 okt

3

31

Trelleborg B

Kask

32

Höstraps

22 sep

7

30

Trelleborg C

Etana

31

Höstraps

22 sep

8

26

Charlottenlund A

Etana

32

Höstraps

15 sep

10

30

Charlottenlund B

Praktik

31

Höstvete

17 sep

9

39

Löderup A

Pondus

31

Höstraps

25 sep

6

16

Löderup B

Pondus

31

Höstraps

25 sep

1

20

Sandby Gård A

Terence

31

Höstraps

23 sep

13

20

Sandby Gård B

Pondus

31

Vårkorn

24 sep

6

30

Sandby Gård C

Pondus

31

Åkerböna

24 sep

7

26

Simrishamn

Etana

30

Vårkorn

26 sep

2

24

Fjälkinge A

Bright

32

Höstvete

26 sep

8

26

Fjälkinge B

Bright

32

Potatis

27 sep

8

19

Kristianstad

Envis

32

Höstraps

24 sep

-6

33

Samarbete med Yara

Precis som tidigare år samarbetar vi med Yara om mätningarna och lånar deras handburna N-Sensor. Vi redovisar också de platser som mätts av Yara och de får tillgång till våra värden.

Kontakt

Gunilla Frostgård,
Johanna Lassvik,
Emma Hjelm

Dela

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Prenumerera på Greppas nyhetsbrev