God tillväxt i skånskt höstvete

Utvecklingen går framåt och flera vetefält är redan i början av stråskjutningen. Kväveinnehållet i ovanjordisk grönmassa är lite högre än genomsnittsåret om vi jämför samma tidpunkt och utvecklingsstadium. På samtliga mätplatser syns nollrutorna, vilket innebär att tillfört gödselkväve kommit grödan tillgodo. Som vanligt påverkar förfrukt, såtidpunkt, markfukt och temperatur markens kväveleverans och grödans utveckling.

Vi redovisar kväveupptag från olika fält i stora delar av Skåne

Vi började våra mätningar förra veckan i mindre skala och denna veckan har vi utökat med fler fält och nollrutor. I tabell 1 redovisas mätplatser, data och mätresultat. Totalt ingår 29 nollrutor och fält i sammanställningen. Vissa grunddata saknas fortfarande, men nästa vecka blir tabellen mer komplett. Kväveinnehållet i ovanjordisk grönmassa i ogödslade rutor och omgivande fält framgår av diagram 1.

Något tidigare utveckling och något högre kväveupptag i nollrutorna än genomsnittsåret

Flera fält är redan i stråskjutningsfasen, medan resterande är i sent bestockningsstadium. Kväveupptaget i nollrutorna varierar mellan 15 och 48 kg N/ha. Markens temperatur och fuktighet avgör hur mycket kväve som mineraliseras från markens organiska pool.

Kväveupptaget i fälten varierar också stort mellan 24 och 64 kg N/ha. Såtidpunkt, förfrukt och jordart har som vanligt stor betydelse för hur mycket kväve som hunnit lagras in i ovanjordisk grönmassa. Bild 3 visar tydliga skillnader mellan förfrukterna vårkorn och höstraps i Fjelie. Såväl beståndstäthet som kväveupptag är lägre efter förfrukt vårkorn. Sent sått höstvetefält efter sockerbetor i Trelleborg (bild 4) illustrerar väl såtidpunktens betydelse för utvecklingen.

Diagram 1. Kväveinnehållet i grönmassan skiljer mellan platserna såväl i nollrutor som i fält. Sådatum, förfrukt och jordart spelar stor roll för hur mycket kväve som tagits upp av grödan.

Kväve behövs under stråskjutningen

Flera fält är redan i stråskjutningsfasen. För att undvika skottreduktion bör huvuddelen av förväntat kvävebehov finnas på plats under stråskjutningen. Men det är viktigt att spara en del av kvävet till DC 37-39 när det är lättare att bedöma skördepotentialen och därmed totala kvävebehovet.

Markens egen kväveleverans är i full gång och inte lägre än vanligt, så du behöver inte kompensera för utlakningsförluster under vinter och tidig vår. Men om det regnat mycket efter första gödslingen kan en del av tidigt lagt kväve gått förlorat genom denitrifikation (lustgas bildas). Genom att lägga ut en maxruta (en ruta som gödslas med ca 50 kg N extra) kan du få en uppfattning om huruvida fältet förlorat kväve.

Samarbete med Yara

Precis som tidigare år samarbetar vi med Yara om mätningarna och lånar deras handburna N-Sensor. Vi redovisar också de platser som mätts av Yara och de får tillgång till våra värden.