Kritik mot hur övergödningsarbetet bedrivs runt Östersjön

Det pågående arbetet med att minska övergödningen av Östersjön är alltför kostsamt och flera länder gör inte vad de ska. Det konstaterar forskarna på AgriFood i en ny rapport och ger råd för framtiden och berömmer samtidigt Greppa Näringens arbete.

AgriFood är ett samarbete mellan Lunds universitet och SLU. Som namnet antyder gör de analyser av hur miljö- och jordbrukspolitiken fungerar. I sin senaste rapport har de fördjupat sig i varför arbetet med att rädda Östersjön från övergödning går så långsamt.

Brister i genomförande

I rapporten studeras vilka av de överenskomna åtgärderna, som de nio länderna runt Östersjön infört i sin nationella lagstiftning. Flera länder brister i det men Sverige beskrivs som det land som genomfört flest åtgärder.

Studien påpekar dock att Sverige inte infört regler om begränsning av djurtäthet i förhållande till spridningsareal. Detta stämmer inte riktigt enligt uppgift från Stina Olofsson, projektledare på Greppa Näringen. Sverige reglerar djurtätheten genom att organiska gödselmedel får tillföras marken med maximalt 22 kg fosfor per hektar och år som ett medeltal för fem år. Sverige och Estland är de enda länder som har den typen av maxtak för fosfor, där Estland har 25 kg fosfor per hektar.

Mer utbytbarhet mellan länder önskas

Den nuvarande versionen av räddningsplanen för Östersjön, Baltic Sea Action Plan, uppfattas av vissa länder som orättvis och onödigt dyr. Övergödningsåtgärderna skulle gå att göra cirka 5 miljarder billigare om åtgärderna omfördelas mellan länder till områden med lägst kostnad för att genomföra åtgärden. Med den logiken kunde det exempelvis vara kostnadseffektivare att använda svenska pengar för att odla fånggrödor i Polen än i Sverige.

- Det är viktigt att tänka på att den övergödning av havet som de flesta medborgare märker, eller drabbas av i länderna runt Östersjön, är den som sker längs kusterna. Det är där människor semestrar, fiskar eller uppehåller sig. Kusternas vattenkvalitet och övergödning påverkas till stor del av det egna landets utsläpp. Ur den aspekten är inte övergödningsåtgärder helt utbytbara mellan länder. Det gäller att hålla isär kustzonen från utsjön när havets hälsa diskuteras, menar Stina Olofsson.

Resultatbaserade miljöersättningar vore också bra

Ytterligare en slutsats från rapporten är att de nordiska länderna har fler miljöersättningar för minskat näringsläckage än övriga länder. Men dessa ersättningar är inte alltid så effektiva eftersom de inte säkert styr rätt åtgärd till rätt plats eftersom de betalas per hektar. Det skulle bli mer miljönytta om betalningen istället var för faktiskt minskat näringsläckage på platsen. Det är dock inte så lätt att få siffror på det eftersom det kräver modellberäkningar. Den typen av modellberäkningar görs på försök i internationella utvecklingsprojekt där SLU, Jordbruksverket och Vattenmyndigheterna deltar.

Källa: Fungerar politiken för ett renare Östersjön? AgriFood Policy Brief Nummer 2022:2 Länk till annan webbplats.

Text: Markus Hoffmann