Ökat fiske och stigande fosforhalter pressar Bottenhavets ekosystem
Samspelet mellan växter och djur rubbas allt mer i Bottenhavet och en av orsakerna är stigande fosforhalter. Ett ökat fiske av strömming och höjda vattentemperaturer är andra orsaker. I en ny studie från SLU har 42 års data analyserats för att få en helhetsbild av förändringarna.
Fosfor spelar en nyckelroll i övergödningen av Östersjön, och forskarna visar i sin studie att halterna har fortsatt att öka i Bottenhavet de senaste 15 åren trots insatser att minska näringsläckaget från land. De drar slutsatsen att de ökade fosforhalterna i kombination med ett allt hårdare fiske och ökande vattentemperaturer håller på att rubba balansen allt mer i den så kallade näringsväven – samspelet mellan växter och djur.
Krävs snabba insatser
Carolyn Faithfull, en av forskarna som har genomfört studien, säger att det nu krävs snabba insatser för att minska fisketrycket och sänka fosfornivåerna för att förhindra att näringsväven i Bottenhavet försämras ytterligare. Hon berättar också att det fortfarande oklart vad ökningen av mängden fosfor i Bottenhavet beror på.
– Vi kan se att tillförseln av fosfor från land minskar, men samtidigt är det oroande att fosforhalten i Bottenhavet fortsätter att öka. En av orsakerna kan vara att fosfor transporteras dit från Egentligen Östersjön, söder om Bottenhavet, som har en mycket högre fosforhalt. Men vi vet inte exakt hur mycket och varför det skulle ha ökat de senaste femton åren. I den här studien har vi framför allt fokuserat på att förstå vilken status näringsväven har i Bottenhavet, säger Carolyn Faithfull.
Näringsvävens status försämrats
Forskarna konstaterar att klimatförändringarna redan nu har lett till mildare vintrar med mindre havsis och varmare vårar i norra Sverige. Dessutom har temperaturen i Bottenhavets ytvatten ökat på senare år. Det här är något som får konsekvenser för ekosystemen i Bottenhavet.
I Bottenhavets näringsväv är strömmingen central, och den reglerar bland annat planktonförekomsten och är en viktig föda för fåglar, andra fiskar och marina däggdjur. Det som kan påverka mängden strömming, utöver ett alltför kraftigt fiske, är förändringar i vattnets salthalt, temperatur och innehåll av näringsämnen. Bland annat får strömmingen mindre att äta när vitmärlan, en märlkräfta som är en av strömmingens viktigaste födokällor, minskar på grund av ökande vattentemperatur och högre mängd fosfor i vattnet.
Följa hur ekosystemen mår
Målet med studien var att visa på en kombination av faktorer som kan vara lämpliga att övervaka i miljön för att få en bild av hur ekosystemen i exempelvis Östersjön mår. I Bottenhavet är salthalten mycket låg, något som gör ekosystemen extra känsliga för förändringar. Avrinningsområdet för Bottenhavet är också stort och landavrinningen hög.
I studien har en rad olika arter i Bottenhavets näringsväv studerats – från växtplankton och djurplankton till små kräftdjur, fiskar och säl. Den data som har analyserats kommer från den miljöövervakning som har skett i Östersjön mellan 1979 och 2021.
Text: Nina Nordh
Källor:
Temporal changes in the Bothnian Sea food web reveal a deterioration linked to fishing pressure and recent eutrophication,
Länk till annan webbplats. av Carolyn Faithfull & Lena Bergström, ICES Journal of Marine Science, Vol. 82(3), mars 2025, fsaf025
.jpg)
