Olika åsikter om kväveåtgärder bland forskare och lantbrukare

Åsikterna går isär mellan forskare och lantbrukare i Danmark kring vilka åtgärder som behövs för att minska utsläpp av kväve. Det framgår av en vetenskaplig artikel som publicerats i Journal of Environmental Management.

Det var sällan som forskarnas perspektiv stämde överens med lantbrukarnas, enligt studien som leddes av forskare vid Århus universitet i Danmark. Forskarna ansåg att de mest effektiva åtgärderna på lång sikt och som har stöd i forskningen, är de som utförs på landskapsnivå och görs med ökad reglering. Den här synen krockade rejält med några av lantbrukarnas åsikter om att det borde finnas en större personlig frihet och flexibilitet i valet av skötselåtgärder på den enskilda gården.

Samsyn om grödor med stort nitratupptag

Det rådde samsyn kring att grödor med stort nitratupptag var en bra åtgärd, men det fanns stora åsiktsskillnader när det gällde nyttan av reducerad bearbetning, skogsplantering, precisionsgödsling och att etablera våtmarker. Forskarna ansåg inte att reducerad jordbearbetning var effektivt eller värdefullt som kväveåtgärd, medan lantbrukarna tyckte tvärtom.

Brist på samsyn motverkar effektiva åtgärder

Artikelförfattarna ser bristen på samsyn som ett hinder för att lantbrukare ska tillämpa de åtgärder som är mest effektiva och hållbara. Studien visade även på motstridiga åsikter inom de båda grupperna forskare och lantbrukare.

I Danmark dokumenterar forskare åtgärder för att minska kväveutsläpp i science-policy-råd som levereras till beslutsfattare för att därefter utvecklas till policyer, regleringar och åtgärder som lantbrukare kan ansöka om att införa på gårds- och landskapsnivå.

Liten fallstudie som kan ge värdefull information

Studien baseras på åsikter från 11 lantbrukare och 14 forskare som arbetar med rådgivning om åtgärder för att minska kväveutsläpp. Resultatet har rapporterats till danska regeringen. Forskarna påpekar att studien är en liten fallstudie, men att den ändå kan ge en värdefull inblick i hur forskare och lantbrukare, två av de viktigaste aktörerna, resonerar kring möjlighet att minska kväveläckaget. Studieområdet ligger på Salling i Skive kommun i nordvästra Danmark i ett område som dräneras till Limfjorden. Området är känt för sin höga koncentration av boskap, inklusive storskaliga gris- och mjölkgårdar.

Greppa Näringen erfar att det i Sverige finns en betydligt större samsyn om åtgärder som görs frivillig till skillnad mot Danmark där det är en mer tvingande styrning från staten och forskares resultat snabbt införs som regleringar. Skillnaden innebär troligtvis att resultaten i den danska studien inte går att överföra till svenska förhållanden i sin helhet.

Text: Teresia Borgman Länk till annan webbplats.

Källa: Discordance between farmers and scientists - Perspectives on nitrogen reduction measures in Denmark av Sara V. Iversen, Tommy Dalgaard och Morten Graversgaard, Journal of Environmental Management, Vol 352, 14 februari, 2024. Länk till annan webbplats.