Dags att bevattna med kommunalt avloppsvatten?

EU vill att mer vatten återanvänds i Europa och nu har Naturvårdsverket fått i uppdrag av regeringen att undersöka hur lantbrukare ska kunna få tillgång till avloppsvatten. Potentialen är stor men bland annat är halten zink som tillförs marken med vattnet något att hålla ett öga på.

I EU pågår sedan ett antal år ett arbete med att öka återanvändningen av vatten, som exempelvis kommunalt avloppsvatten. Konkurrensen om vatten är mycket högre i flera EU länder än i Sverige, men även här ökar konkurrensen både mellan lantbrukare och mellan lantbruk och kommuner. EU beslutade år 2020 om en förordning med minimikrav för återanvändning av vatten. Nu är det upp till medlemsländerna att anpassa denna förordning till sina förhållanden.

Växtnäringsvärde

Enligt SCB var den genomsnittliga halten av totalkväve i utgående vatten från kommunala reningsverk för år 2018 13,6 mg per liter. Motsvarande för totalfosfor var 0,24 mg per liter. En bevattningsgiva på 30 mm motsvarar 300 m3 vatten per hektar. Den tillförda mängden kväve och fosfor med avloppsvatten skulle då bli cirka 4 kg respektive 0, 07 kg. Det är inte ovanligt med tre eller fler bevattningsgivor per sommar och då blir det större mängd N och P som motsvarar de ytterligare bevattningstillfällena.

Svensk utredning startar nu

Naturvårdsverket har fått i uppdrag av regeringen att till 1 juni 2022 utreda vad som krävs för att kunna använda avloppsvatten för bevattning. Arbetet ska göras i samarbete med flera myndigheter, däribland Jordbruksverket. Utredningen kan behöva föreslå ändringar i befintlig lagstiftning och bland annat ska myndigheten:

• Föreslå ett kostnadseffektivt sätt för kommunerna att tillståndspröva produktion av återvunnet avloppsvatten och hur det kan användas i jordbruket.
• Utreda om det behöver vara anmälningspliktigt för en bonde att vattna med avloppsvatten.

Exempel finns redan

På Gotland finns exempel på när avloppsvatten används till bevattning av grödor sedan 1980. År 2004 ändrades minimikravet för lagringstid av avloppsvattnet före användning från 3 månader till 5 månader. På Lunds universitet gjordes en studie där lämpligheten för bevattning med utgående vatten från 27 skånska avloppsreningsverk undersöktes. Svaret blev att i 19 verk kunde vattnet användas för bevattning i jordbruket om EU:s gränsvärde för tillåtet innehåll av olika ämnen användes. Dock ingår inte tungmetaller i listan över ämnen. Om tungmetaller beaktas är det halten zink som avgör om vattnet går att vattna med. Enligt den skånska studien skulle mängden avloppsvatten för bevattning kunna öka med drygt sju gånger om reningsgraden av zink ökades.

Om det går att bevattna med avloppsvatten handlar förstås inte alltid om kvaliteten på vattnet utan ofta är det för långt avstånd till åkermarken och det är dyrt att flytta vatten.

Källor: https://eur-lex.europa.eu/Minimikrav för återanvändning av vatten Länk till annan webbplats.

https://www.naturvardsverket.se/om-oss/regeringsuppdrag/pagaende-regeringsuppdrag/atgarder-for-ateranvandning-av-vatten/ Länk till annan webbplats.

https://lup.lub.lu.se/luur/Renat avloppsvatten för bevattning i jordbruk
Vilka ämnen begränsar användningen av Skånes avloppsvatten i
jordbruket? Länk till annan webbplats.

Text: Markus Hoffmann