Skyddszoner gynnar mängd och artrikedom bland insekter
Forskning från Tyskland visar på 15 procent fler insektsarter och 31 procent mer insektsbiomassa vid en fältkant med skyddszon än en fältkant utan. I en ny studie visas tydligt hur skyddszoner ofta innehåller en stor mängd insekter som kan vara till nytta för pollinering av jordbruksgrödor.
Den ekonomiska betydelsen av pollinerade insekter för livsmedelsproduktion är stor globalt. I USA beräknas ekosystemtjänstvärdet av insekter vara motsvarande cirka 600 miljarder kronor och i EU är värdet av pollinering av insekter motsvarande 150 miljarder kronor. Samtidigt finns studier och rapporter som visar sviktande mängder insekter i en del områden och länder.
Potpurri av skyddszoner
Tyska forskare undersökte hur skyddszoner längs vattendrag påverkar insekter. Studien gjordes i fyra jordbruksområden i Bayern i södra Tyskland på fält med och utan skyddszoner. 25 skyddszoner undersöktes och de varierade stort i skick och ålder från nysådda till 30 år gamla och från 4 till 20 meter breda och en del slogs inte alls medan en del slogs tre gånger per år och en del skördades och andra inte. Alla utom två av de 25 zonerna ingick i det tyska programmet för miljöersättningar. Växtligheten varierade från i huvudsak gräs till gräs/klöverblandningar och blomfröblandningar. En insektsfälla sattes ut inom fem meter från vattendraget och en till 80 meter ut i åkern. Sammanlagt provtogs 25 fält med skyddszoner och 15 utan.
Mer insekter med skyddszoner
Under en vecka vid tre tillfällen under sommarmånaderna registrerades insekter, mängd och antal i fällorna. Sammanlagt i hela studien fångades 429 809 insekter. Fångsten av insekter i enskilda prov varierade stort från 0,4 gram till 8,25 gram per dag. I fällan nära vattendraget fångades i medeltal 2,5 gram per dag utan skyddszon och 3,5 gram med skyddszon. Molekylärbiologisk analys (DNA) på totalprovet, kombinerades med morfologisk artbestämning. Analysen visade på 31 procent mer insektsbiomassa och 15 procent större artrikedom i fällan som var placerad fem meter från vattendraget i en skyddszon jämfört med i ett fält utan skyddszon. I fällan 80 meter ut i fältet var det ingen skillnad i fångst med eller utan skyddszon.
Skyddszonerna ökade antalet arter av fjärilar
Antalet insektsarter, alltså artrikedom, var inte oväntat större nära vattendraget än inne i fältet i alla de fyra undersökta jordbruksområdena. De fångade arterna var i fallande ordning: tvåvingar (t ex flugor, myggor, harkrankar), steklar, skalbaggar, fjärilar och halvvingar (t ex skinnbaggar, stritar, löss). Inne i fälten fångades i medeltal 177 arter med och utan skyddszon. I fällan nära vatten fångades 228 arter där det inte fanns skyddszon och 265 där det fanns skyddszon. Skyddszonerna ökade antalet arter av fjärilar tydligt. Även utan skyddszon var det en större artrikedom i fältkanten vid vattendraget än inne på åkern men inte för halvvingar och skalbaggar.
Det finns tidigare studier som visar att skyddszoner är viktiga för insekter. Men många tidigare studier har undersökt blommande skyddszoner, medan i denna studie var många skyddszonerna gräsbevuxna och kan sägas spegla en vanligt förekommande sammansättning av skyddszoner i det sydtyska jordbrukslandskapet. Insektsarterna som hittades är främst generalister och utbredda arter, som är viktiga för många ekosystemtjänster, såsom pollinering och skadegörarreglering, när de förekommer i stort antal.
Text: Markus Hoffmann
