Nytt perspektiv på sura sulfatjordar
Sura sulfatjordar behöver inte bara vara ett problem för naturen i form av att läcka metaller och bidra till försurning utan kan även vara kolsänka. Det framkommer i nya mätningar som en internationell forskargrupp gjort i Finland.
Sura sulfatjordar beskrivs ibland som problematiska för naturen. Genom sitt låga pH-värde kan de tidvis läcka metaller till vattenmiljön och försura vattendrag. Potentiellt sura och aktivt sura sulfatjordar finns mest längs Norrlandskusten men förekommer även längre söderut, till exempel vissa områden i Mälardalen och Skåne. Bara i Norr- och Västerbotten uppskattas det finnas minst 60 000 hektar sådana jordar. I Österbotten i Finland finns betydande arealer av sura sulfatjordar och läckage från dem har tidvis skapat fiskdöd längs kusten. Det är när diken grävs för bebyggelse eller odling och grundvattennivån sänks som syre kommer in i markprofilen och sulfid omvandlas till sulfat och jorden blir sur.
Risöfladan
Nu kommer forskare på Linneuniversitetet med ett nytt perspektiv på de sura sulfatjordarna och belyser jordarnas roll för kolcykeln. De har i samarbete med forskare från Umeå, Finland, Kanada och Kina undersökt en sur sulfatjord vid Risöfladan nära Vasa i Österbotten. Jorden täckdikades för cirka 70 år sedan, på 1950-talet. Alven under matjorden har ett pH på 3,5 till 4,0 och en struktur med omfattande sprickbildning och aggregat. Längre ner i alven finns grundvattenytan och under den är jorden svart av sediment bildade i Littorinahavet. På elva platser på fältet grävde forskarna 1,4 till 1,7 meter djupa gropar. Där samlade de in jord från tre nivåer.
Stabilt kolförråd
Analyserna visade att alven ovanför grundvattenytan innehöll större mängder organiskt kol och kväve än alven i andra odlingsjordar som inte är sura sulfatjordar. Det framkom också att förrådet av kol och dess sammansättning inte ändrats nämnvärt under de 70 år sedan grundvattenytan sänktes, men att järnhydroxider på makroporernas yta fångat in kol och näringsämnen från markytan. Forskarna avslutar med att konstatera att det globalt finns 17 till 24 miljoner hektar sura sulfatjordar och att av allt att döma har de en stor potential som kolsänka.
En annan egenskap hos den sura sulfatjorden som kan vara bra för miljön och som forskarna visade var att överskott av fosfor, exempelvis på odlingsjordar fastläggs effektivt med den höga halten av järnhydroxid i alven. Fosforn läcker alltså ut i mindre omfattning då.
Text: Markus Hoffmann
Om en potentiell sur sulfatjord (ofta svart eller gråsvart) kommer i kontakt med syre och oxiderar kan pH sjunka drastiskt och den kallas då för aktiv sur sulfatjord. Läs mer om sur sulfatjord här Länk till annan webbplats.
Artikeln har finansierat av projektet Jordbruksverket Vattenhushållning - information och demonstrationer (journalnummer 2015-773)