Tänk till inför beslut om komplettering!

Många höstvetefält är fortfarande fina med höga skördepotentialer. Men vi börjar se effekter av torkan och de fält som inte fått tillräckligt mycket regn efter utlagd huvudgiva halkar efter. Även områden med lättare jordar och vissa sent sådda fält visar lägre kväveupptag. Detta innebär att skillnaderna i upptagen mängd kväve mellan fält och områden ökar. Inför kompletteringsbeslut är det viktigt att fundera på om det kan finnas outnyttjat kväve kvar i marken och att göra en realistisk bedömning av skördepotentialen.

Ökande skillnader i kväveupptag mellan våra nollrutefält

De flesta höstvetefälten är i stadium 32, men några har kommit in i DC 37.
Variationen i kväveinnehåll i grönmassan är stor, både vad gäller nollrutor och fält:

• Kväveinnehåll i nollrutor: 10-56 kg N/ha i grönmassan
• Upptagen mängd gödselkväve: 10-70 kg N/ha i grönmassan
• Totalt kväveinnehåll i gödslat fält: 20-95 kg N/ha i grönmassan
  
  I tabell 1 redovisas upptag och ökning av kväveinnehåll för samtliga platser.
  

Tabell 1 Fält med nollrutemätningar i Skåne 2023 vecka 20.

Fortsatt låg markleverans, men den ökar

Årets kvävemineralisering är relativt låg. Men under den senaste veckan har kväveupptaget i några av nollrutorna faktiskt ökat. För mineralisering krävs dels markfukt och dels att marktemperaturen inte är för låg. I de fält som ännu inte lider av torkan verkar markleveransen har kommit igång.

Diagram 1. Kväveinnehållet i grönmassan skiljer alltmer mellan platserna såväl i nollrutor som i fält.

Viktigt att tänka på inför kompletteringsgödsling

Många höstvetefält är fina och har ännu en hög skördepotential. Några fält har nått stadium 37 och de flesta andra är snart där. Det innebär att det är dags att överväga kompletteringsgödsling. Nedan några punkter att beakta när besluten om gödselgivans storlek ska fattas:

• Fundera på hur mycket av tillfört gödselkväve som tagits upp. N-Sensormätningarna visar hur mycket kväve som lagrats in i grönmassan, men lika mycket kväve finns sannolikt i rötterna vid aktuella stadier. (Totalt upptagen mängd N = N i grönmassan + N i rötter)
• Kan det finnas outnyttjat kväve kvar i marken? Under torra förhållanden transporteras kvävet inte lika effektivt ner till rötterna. Om du lagt stallgödsel, mycket ammoniumkväve eller urea finns också risk att dessa kväveformer inte hunnit omvandlas till lättlösligt nitrat.
• Är skördeuppskattningen realistisk? Kanske blir skörden lägre på grund av skottreduktion?
• Ta hjälp av de redskap som står till buds (nollrutemätningar, N-Tester, CropSat mfl) för att bedöma resterande kvävebehov. Satelitkartorna kan också vara en hjälp att få överblick över eventuella torkskador. Tänk på att N-Testern bara ser koncentrationen av kväve i växten och inte vet hur mycket N som finns kvar i marken.
• Följ väderprognosen, bäst effekt av utlagt kväve får du om du gödslar strax före nederbörd.
• Det är fortfarande god tid att bestämma slutlig kvävegiva. En bra idé kan vara att dela upp kompletteringen i två delar om läget är osäkert. Om förhållandena blir bättre och markfukten ökar, gör det inget om du lägger sista givan lite senare. Gödsling fram till avslutad blomning kan öka såväl skörd som kvalitet.
• Ju senare gödsling och ju torrare förhållanden, desto viktigare är det för kväveeffektiviteten att använda nitratkväve (Kalksalpeter).
• Markens egen kväveleverans är relativt låg i år, vilket gör att behovet av gödselkväve för samma skörd ökar.
  

Exempel på råd inför komplettering enligt ”nollrutemodellen”

Många lantbrukare lägger ut egna nollrutor och några anlitar sin rådgivare för att mäta kväveupptaget i dessa. Utifrån mätresultaten kan totala kvävebehovet räknas fram för bedömd skörd. Bakom rekommendationerna ligger en formel framtagen av Yara, baserad på många års officiella försök med mätningar i kvävestegar i höstvete, där ekonomiskt optimal kvävegiva beräknas. Förutom nollruteupptaget av kväve används utvecklingsstadium och bedömd skörd vid beräkningarna.

Nedan ges några exempel på bedömt kvävebehov enligt modellen:

Nollruteupptag: 34 kg N i grönmassan
Rekommenderad totalgiva för 8 ton: 170 kg N
Rekommenderad totalgiva för 10 ton: 210 kg N

Nollruteupptag: 20 kg N i grönmassan
Rekommenderad totalgiva för 8 ton: 205 kg N
Rekommenderad totalgiva för 10 ton: 246 kg N

Nollruteupptag: 22 kg N i grönmassan
Rekommenderad totalgiva för 8 ton: 201 kg N
Rekommenderad totalgiva för 10 ton: 241 kg N

Samarbete

Precis som tidigare år samarbetar vi med Yara om mätningarna och lånar deras handburna N-Sensor. Vi redovisar också de platser som mätts av Yara och de får tillgång till våra värden.

Gunilla Frostgård, Emma Hjelm och Stina Olofsson, Landskrona