Greppa logotyp, länk till startsidan.
Greppa logotyp, länk till startsidan.

Fortsatt tillväxt, men det behövs nederbörd

Många höstvetefält är fortfarande fina med höga skördepotentialer. Lokala regn förekom under förra veckan, framförallt i de västra delarna av Skåne, men också i sydost. Där det finns markfukt kan vi se en ökning av kväveinnehållet i grönmassan. Men där det regnat mindre, där jordarna inte är vattenhållande samt där bestånden från början varit svagare ser vi nu effekter av torkan. Tydlig skottreduktion har sannolikt dragit ner skördepotentialen i flera av våra nollrutefält. Utvecklingen går fort och fälten är i stadium 41 till 49

Bild 1 Trelleborg flygfoto

Bild 1. På de vattenhållande lättlerorna i sydvästra delen av Skåne fortsätter kväveupptaget och skördepotentialen är ännu god. Det frodiga fältet utanför Trelleborg är i DC 47och har tagit upp hela 133 kg kväve. Nollrutan är svag och kväveinnehållet har till och med minskat sedan förra veckan. (Foto: Sofie Logardt)

Bild 2 Krageholm

Bild 2. På detta lite bleka fält på Krageholm har kväveinnehållet per ha inte ökat sedan förra veckan, utan ligger kvar på 71 kg N/ha. DC 43.(Foto: Lisbeth Hansson)

Ökande skillnader i kväveupptag mellan våra nollrutefält

Utvecklingen har gått fort och fälten är i stadierna 41 – 49, utom ett av fälten i Löberöd, som fortfarande är i DC 37.

Variationen i kväveinnehåll i grönmassan har ökat ytterligare sedan förra veckan, både vad gäller nollrutor och fält:

  • Kväveinnehåll i nollrutor: 9 - 60 kg N/ha i grönmassan
  • Upptagen mängd gödselkväve: 20 - 103 kg N/ha i grönmassan
  • Totalt kväveinnehåll i gödslat fält: 30 - 144 kg N/ha i grönmassan

Räkna med att ungefär lika mycket kväve finns i rötterna som i grönmassan.

I tabell 1 redovisas totalt kväveupptag och ökning av kväveinnehåll i grönmassan för samtliga mätplatser

Tabell 1. Upptagen mängd kväve i grönmassan (kg/ha) i de skånska nollrutefälten v 22

Plats

sort

Förfrukt

DC

Kväve från markens leverans

totalupptag

Ökning fält från förra veckan

Västraby A

Etana

Höstraps

45

39

118

17

Västraby B

Etana

Havre

45

27

110

14

Västraby C

Etana

Slåttervall

49

51

115

14

Kattarp A

Linus

Vitklöver

43

39

100

9

Kattarp B

Kask

Höstraps

45

24

117


Påarp A

_

_

43

31

125

9

Påarp B

Kask

Höstvete

41

17

105

14

Svalöv A

Kask

Höstvete

45
(37-51)

9

69

27

Svalöv B

Norin

Höstraps

49

20

79

9

Svalöv C

Kask

Höstraps

41

13

67

18

Svalöv D

Kerrin

Höstraps

41

13

45

15

Svalöv E

Brons

Höstvete

45

11

30

10

Fjelie norr

Etana

Höstraps

47

39

109

3

Fjelie söder

Etana

Höstvete

45

32

95

3

Löberöd B

Etana

Höstraps

43

21

104

23

Löberöd A

Brons

Potatis

37

16

93

24

Skegrie A

Brons

Lök

45

72

120

21

Skegrie B

Kask

Höstraps

45

41

144

21

Trelleborg A

Etana

höstraps

49

13

115

14

Trelleborg B

Kask

sockerbetor

47

19

133

20

Krageholm A

Praktik

höstvete

41

23

89

14

Krageholm B

Praktik

oljelin

41

46

85

15

Krageholm C

Praktik

konservärt

43

47

96

25

Krageholm D

Praktik

Höstvete

43

24

71

0

Charlottenlund A

Praktik

Höstvete

43

21

116

29

Charlottenlund B

Etana

Höstraps

43

48

119

25

Sandby gård A

Terrence

Höstraps

41

28

78

30

Sandby gård B

Terrence

Höstvete

41

18

96

45

Dalby A

Hallfreda

Rödklöver

45

28

98

21

Dalby B

Hallfreda

Höstraps

45

38

102

19

Fjälkinge

Praktik

maltkorn

41

31

70

13

Kristianstad

Kask

Höstraps

41

24

71

13

Medel

_

_


29

96

17

Diagram 1. Det är ovanligt stora skillnader mellan platserna vad gäller hur mycket kväve som lagrats in i grönmassan. Där grödan haft jämn tillgång till markfukt är den välutvecklad och fin. Men några av fälten lider av torkan.

Hög tid för komplettering, men inte mycket regn i prognosen just nu

För alla som ännu inte kompletterat eller som delat kompletteringsgivan i två delar finns ännu tid att gödsla. Invänta nederbörd och var noga med att revidera skördeuppskattningen efter torrperioden. Vid komplettering kan totala kvävegivan dras ner med ca 20 kg N för varje ton du uppskattar att skördepotentialen minskat.

Just nu finns inte tillräckliga regnmängder i väderprognosen för att det ska vara lämpligt att lägga mer kväve, men prognosen har varit osäker under en period och läget kan ändras snabbt. Komplettering med mer kväve kan göras fram till avslutad blomning. Vi sen gödsling är Kalksalpeter, rent nitratkväve, det bästa alternativet.

Skottreduktion och blomreduktion kan minska skördepotentialen

Beståndstätheten varierade redan från början i våra fält. Nu riskerar skottreduktion att ytterligare minska antalet ax som går fram. Bild 3 visar en planta från Kattarp, där de flesta skotten fortfarande är kraftiga. I dessa plantor är axanlagen också jämnstora (bild 4). Men där sidoskotten börjat tillbakabildas, som i ett av fälten i Dalby, ser man tydligt hur axanlagen stannar i sin utveckling. (Bild 5 och 6)

planta
Ax

Bild 3 och 4. En kraftig veteplanta med flera jämnstora skott. Axanlagen är fina och lika långt komna i alla skotten. (Foto: Gunilla Frostgård)

Skottreduktion
Skottreduktion

Bild 5 och 6. Exempel på sen skottreduktion. Två av skotten stannar i utvecklingen, medan två skott fortsätter växa till. Axanlagen är olika stora. (Foto: Gunilla Frostgård)

Årets sista kvävemätningar

När axen börjar sticka fram blir kvävemätningarna otillförlitliga och vi väljer därför att avsluta säsongens mätningar nu.

Samarbete

Precis som tidigare år samarbetar vi med Yara om mätningarna och lånar deras handburna N-Sensor. Vi redovisar också de platser som mätts av Yara och de får tillgång till våra värden.

Gunilla Frostgård, Emma Hjelm och Stina Olofsson, Landskrona