Greppa logotyp
Greppa logotyp


Lägsta kväveupptaget på flera år v.21

Kvävemineraliseringen från nollrutorna och fälten är den lägsta på flera år. I nollrutorna har mineraliseringen stannat, endast 1 kg N/ha i ökning. I fälten är det något bättre fart med ett ökat kväveupptag på 8 kg N/ha.

Foto som visar ett höstvetefält med ogödslad ruta där den ogödslade rutan är ljusare i färgen jämfört med omkringliggande fält.

Bild 1. Nollruta i Börje, med höstvete som förfukt. Här är det lägsta kväveupptaget i nollrutan. Foto: Henrik Forsberg

Låg kvävemineralisering i fält och nollruta

Den här veckan har alla fälten kommit in i stråskjutningsfasen. Medianen är DC 32.

I diagram 1 kan du se kväveupptaget för flera år. På en vecka har kväveupptaget ökat med 1 kg N/ha i nollrutorna och 8 kg N/ha i fältet i medel. Totala kväveupptaget är 28 kg/ha i nollrutorna och 49 kg/ha i fälten i medel. Jämför vi med tidigare år ser vi att kväveupptaget i nollrutorna och fälten ligger på en lägre nivå än tidigare års mätningar.

Stor variation mellan fälten

I diagram 2 kan du se kväveupptagen på platserna. Det finns en stor variation mellan platserna där Veckholm med ärt som förfrukt har högsta totala kväveupptaget på 93 kg N/ha. Även markens mineralisering är högst i Veckholm med ärt som förfrukt, kväveupptaget i nollrutan ligger på 38 kg N/ha. Lägsta totala kväveupptaget har vi i Börje med totalt kväveupptag på 20 kg N/ha. Kväveupptaget i nollrutan ligger på 7 kg N/ha vilket är det lägsta jämfört med de andra nollrutorna.

Vi ser fortfarande en skillnad mellan fälten med stråsäd som förfrukt och fält med bra förfrukter (ärt och raps). I fälten med stråsäd som förfrukt är kväveupptaget 22 kg/ha i nollrutorna och 42 kg/ha i fältet. I fälten med bra förfrukter är kväveupptaget 34 kg/ha i nollrutorna och 56 kg/ha i fältet.

I tabell 1 längst ner, hittar du förutsättningarna för respektive fält.

Avvakta komplettering

Vi börjar närma oss stadiet när flaggbladet växer fram – DC 37-39. I försöken ser vi att en komplettering vid denna tidpunkt ger mest skörd. Men försöken visar också att man kan få en skördeökning även vid senare givor. Senare givor har också en större proteinhöjande effekt.

I de fälten där vi mäter så finns i genomsnitt 15 % av gödselkvävet i det ovanjordiska materialet och som mest 25-28 %. Kväve finns även i rötter och material under jord. Man kan anta att rötterna har tagit upp ungefär lika mycket kväve som det ovanjordiska.

I de maxrutor vi lagt ut så är kväveupptaget som mest 7 kg N/ha mer än fältets kväveupptag. Det är alltså inte brist på kväve som orsakar det låga upptaget.

Tabell 1. Kväveupptag, utvecklingsstadium och sort per fält.

Plats

Sort

Förfrukt

Gödslingsdatum

Gödselgiva (kg N/ha)

DC- stadium

1a Västerås

Hallfreda

Höstvete

21:a april

120

37

1b Västerås

Brons

Höstraps

21:a april

120

37

2a Veckoholm

Reform

Höstvete

12:e april

135

32

2b Veckoholm

Norin

Ärter

12:e april

135

32

3a Enköp. näs

Julius

Höstvete

18:e april

100

32

3b Enköp näs

Julius

Höstraps

18:e april

100

32

4a Svinnegarn

Hacksta

Höstraps

30:e mars

81

32

4b Svinnegarn

Julius

Höstvete

30:e mars

81

31

5 Enköping

Norin

Ärter

19:e april

120

33


6 Torstuna

Reform

Höstvete

3:e april

54

31

7 Grillby

Reform

Höstvete

19:e april

70

31

8a Lövstalöt

Hallfreda

Korn

21:a april

120

31

8b Lövstalöt

Hallfreda

Höstraps

21:a april

120

31

9a Uppsala

Julius

Höstraps

20:e april

122

32

9b Uppsala

Linus

Ärter

20:e april

122

32

10a Börje

Ahoi

Ärter

23:e april

120

37

10b Börje

Ahoi

Höstvete

23:e april

120

37

11a Arboga

Ahoi

Havre

18:e april

135

37

11b Arboga

Julius

Lin

20:e april

135

31

Vi genomförde mätningen måndagen den 16:e maj. Nästa mätning är planerad till måndagen den 23:e maj.

Emelie Andersson och Ulrika Listh, Uppsala