Minskat dragkraftsbehov med strukturkalk

I fältförsök på fyra lerjordar i Skåne minskade dragkraftsbehovet med i medeltal 7 procent när strukturkalk tillfördes jämfört med okalkad försöksruta. Av de tre kalkgivorna på 4, 8 och 16 ton per hektar minskade den högsta kalkgivan markens motstånd mest.

Strukturkalkning har blivit stort i Sverige de senaste 10 åren och hittills har cirka 65 000 hektar strukturkalkats. Kalkningen har kunnat genomföras mest tack vare det så kallade LOVA-stödet (lokala vattenvårdsåtgärder). Motivet till stödet är att strukturkalk, till skillnad från vanlig jordbrukskalk, har visat sig minska fosforläckaget från lerjordar. Det förutsätter att kalkningen görs på rätt sätt. Om den görs rätt kan även andra nyttor uppstå som bättre markstruktur och ökad skörd. Nu börjar det också komma siffror på att förbättrad markstruktur minskar dragkraftsbehovet.

Fyra platser och fyra kalkgivor

Forskaren Jens Blomquist har tillsammans med andra forskare på SLU och med personal från Väderstad gjort flera fältförsök. På fyra platser med lerjord (26 till 38 procent ler) i Skåne tillfördes strukturkalk år 2014, 2016, 2017 och 2018. Försöksrutorna var 12 x 20-24 meter och fyra givor kalk provades: 0, 4, 8 och 16 ton per hektar där 8 ton är en standardgiva. Dragkraftsbehovet mättes i obearbetad stubb strax efter skörd med en Väderstad TopDown-kultivator med fyra meters arbetsbredd och 12 centimeters arbetsdjup. Mellan kultivatorns koppling till traktorns dragögla monterades en dragkraftsmätare kopplad till en dator.

Sju procent lägre dragkraftsbehov

Det fanns en statistiskt säkerställd effekt av strukturkalk på en av de fyra platserna. Det var den plats där kalken tillförts sex år före mätningen. På de andra platserna hade kalkningen gjorts två, tre och fyra år före mätningen. Det antyder att det tar tid innan kalken fått hela sitt genomslag på markens struktur. När dragkraftsbehovet för de okalkade rutorna jämfördes med medelvärdet för rutorna med de tre kalkgivorna (4, 8 och 16 ton per hektar) så visade det sig att dragkraftsbehovet var 7 procent lägre. Det motsvarar 1,2 till 1,4 liter diesel per hektar och mindre koldioxidutsläpp. Givan med 16 ton per hektar var den som minskade dragkraftsbehovet mest (- 11 procent). Det betyder dock inte att den givan rekommenderas då det medför en stor kostnad och kan höja pH så att brist på mikronäringsämnen uppstår.

Källa: Structure liming reduces draught requirement on clay soil Länk till annan webbplats. Jens Blomquist, Jan-Eric Englund, Claes Sjoberg, Jens Kårhammer, Sven-Erik Svensson, Erik Pettersson, Thomas Keller, Kerstin Berglund. Soil & Tillage Research 231 (2023) 105703.

Text: Markus Hoffmann