Greppa logotyp, länk till startsidan.
Greppa logotyp, länk till startsidan.

Trots att det under lång tid gjorts många konkreta åtgärder i kommunala reningsverk och i lantbruket anses fortfarande 97 procent av Östersjön övergödd. Foto Mårten Svensson

Nyheter 20 januari 2023

Sveriges jordbruk trea i arbetet för en renare Östersjö

Sverige hamnar på tredje plats med att minska kväve- och fosforöverskott i nationella växtnäringsbalanser under perioden 1997 till 2017. Det visas i en ny vetenskaplig uppsats som också beskriver särdragen i Östersjöländernas miljöarbete.

Trots att det under lång tid gjorts många konkreta åtgärder i kommunala reningsverk och i lantbruket anses fortfarande 97 procent av Östersjön övergödd. En av orsakerna är näringsläckage från odlingen och forskare har undersökt varför det är så svårt att minska snabbare. Ur ett förvaltnings- och styrningsperspektiv beskriver en grupp forskare näringsläckaget från stora markområden som ett svårt och ”wicked” problem. Hur respektive land organiserar sitt miljöarbete för Östersjön och hur regeringar lyckas styra har stor betydelse framkommer i en ny vetenskaplig uppsats av åtta forskare från länderna runt Östersjön.

Ohållbara under- och överskott

År 2007 enades regeringarna runt Östersjön om en slags räddningsplan för Östersjön benämnd Baltic Sea Action Plan (BSAP). Enligt den ska länderna minska sin näringstillförsel till havet jämfört med referensåren 1997 - 2003. I den aktuella studien har forskarna jämfört överskottet av kväve och fosfor i jordbruket i en växtnäringsbalans för varje land. Störst överskott av kväve per hektar åkermark har Ryssland följt av Danmark och Tyskland (tabell1). Minst överskott finns i de tre baltiska länderna. Störst överskott av fosfor finns i Ryssland följt av Danmark och Finland. Det är stor skillnad i absoluta tal med en spridning från ett underskott på 7 kg fosfor per hektar (Estland) till ett överskott på 16 kg per hektar (Ryssland). Över en längre tid kan det vara ohållbart med både under- och överskott.

Sverige på tredje plats

När det jämförs vilket land som minskat överskottet av kväve och fosfor mest har det en avgörande betydelse i vilken fas ett land är i med sitt miljöarbete. Alla länder har inte satt igång samtidigt med att minska näringsläckage från odling. Strukturen på livsmedelsproduktionen med antalet djur har också stor betydelse varför överskottet i nationella balanser bara delvis ger uttryck för effektiviteten i det egentliga miljöarbetet Procentuellt räknat har Estland minskat sitt överskott av kväve mest följt av Danmark och Sverige. Även för fosfor kommer Sverige på tredje plats där Tyskland och Litauen minskat mest. I Lettland har överskottet av både kväve och fosfor ökat men från mycket låga nivåer vilket kan tyda på att det funnits ett behov av ökad tillförsel. Referensperioden är inte så många år efter Baltikums självständighet med den förändring av lantbruket som skedde då.

Exempel på vad som utmärker länderna

Forskarna har läst drygt 200 publikationer om ländernas arbete mot övergödning och kommit fram till vad som utmärker respektive lands arbete. För Ryssland råder ett top-down förhållningssätt som skapar en mängd olika problem mellan lokala, regionala och nationella myndigheter. Problem med vattenförorening har en betoning på hälsoaspekten och inte på miljöaspekten och därför är övergödning inte ett prioriterat problem. Ett exempel är att cirka 85 procent av gårdarna i Leningrads och Kaliningrads län saknar tillräcklig lagringskapacitet för djurens gödsel.

För Sverige beskrivs en strävan att bete sig rationellt och att bygga miljöarbetet på vetenskap och att eftersträva konsensus mellan myndigheter och lantbrukssektorn. Förekomsten av de fem svenska Mark- och miljödomstolarna anses också unikt. En forskare beskriver en tröghet i Sveriges anti-övergödningsarbete och pekar på brister hos kommunerna. Sverige, Finland och Danmark skiljer sig från de andra Östersjöländerna genom att lokala myndigheter får betydligt mer skattepengar och har därmed råd att utföra miljöarbete. I Polen bildades Vattenmyndigheter redan på1960-talet vilket tydde på en tidig insikt om nyttan. Idag präglas miljöarbetet delvis av att de 2 479 kommuner saknar kunskap och resurser för arbetet med näringsläckage. I HELCOM-sammanhang har Polen gjort sig känd för att ofta lägga in veto mot miljöförslag.

Tabell som beskriver underskott och överskott av kväve och fosfor i de åtta länderna kring Östersjön

Dela

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Prenumerera på Greppas nyhetsbrev

Relaterade nyheter

  • Ny sammanställning av internationella gödselregler

    Det finns en hel del som länderna runt Östersjön kan lära av och inspirera varandra med. Det framkommer i den senaste jämförelsen av regler för gödsling och växtnäring.

  • Ny kvävedebatt i Danmark

    Kväveutlakningen från danskt lantbruk minskar inte i den takt som var förutsättningen för beslutet om den danska livsmedelsstrategin. Nu har både jordbruks- och miljöministrarna blandat sig i och en s...

  • Ny studie: Polen kan få svårt att nå mål om minskat näringsläckage

    Det blir en utmaning för de polska lantbrukarna att nå målen om minskad kväve- och fosfortillförsel till Östersjön. Det skriver polska forskare efter att ha gjort en ny studie i tre vattendrag i Pomme...