Ny studie: Polen kan få svårt att nå mål om minskat näringsläckage

Det blir en utmaning för de polska lantbrukarna att nå målen om minskad kväve- och fosfortillförsel till Östersjön. Det skriver polska forskare efter att ha gjort en ny studie i tre vattendrag i Pommern vid Östersjökusten.

Polen är ett stort jordbruksland med cirka 10 miljoner hektar åkermark. Hur marken odlas har stor betydelse för näringstillförseln från Polen till Östersjön. Men det är ont om uppgifter om kväve- och fosforläckage från polsk åkermark. Nu finns dock en ny studie där en grupp polska forskare gjort mätningar i tre små vattendrag som mynnar direkt i Östersjön nära Gdansk i Pommern.

Tre vattendrag studerades

De tre avrinningsområdena för vattendragen Gizdepka, Bladzikowksi och Mrzezino varierade i storlek från 1 600 till 3 200 hektar. Under 10 månader togs vattenprover i utvalda diken medan vattendragen provtogs under cirka 18 månader.

Sammanlagt 20 lantbruksföretag i de tre områdena valdes ut där lantbrukarna intervjuades om växtodling och djurhållning och där en växtnäringsbalans beräknades. Medelstorleken på gårdarna var knapp 50 hektar och cirka 75 procent av odlingen på gårdarna var spannmål och oljeväxter.

Så var gårdsbalanserna av kväve och fosfor

Kvävegödslingen var cirka 20 procent högre per hektar i de tre områdena än medeltalet för Polen. Överskottet av kväve i gårdsbalanserna var i medeltal för vart och ett av de tre områdena 89, 93 och 110 kilo kväve per hektar. För enskilda gårdar var variationen stor från -14 till 255 kilo kväve per hektar.

För fosfor var överskottet uppräknat i samma ordning som ovan 5, 4 och 4 kilo fosfor per hektar. Min- och maxvärdena för enskilda gårdar var -17 till 27 kilo fosfor per hektar. Variationen är stor och det är viktigt att tänka på att siffrorna gäller det enskilda året som lantbrukarna intervjuades.

Utmanande att nå det polska betinget

Den genomsnittliga kvävekoncentrationen i vattendragen varierade från 1,5 till 3,5 milligram totalkväve per liter och var högst var i Bladzikowski där andelen åkermark var högst (85 procent) av de tre avrinningsområdena. Även den genomsnittliga fosforkoncentrationen var högst i det området med 0,34 milligram per liter. I dikena var koncentrationerna högre.

Långtidsårsmedelvärdena av totalfosfor i den svenska miljöövervakningen för jordbruksbäckar varierar från 0,06 till 0,53 milligram per liter vatten. Det är viktigt att komma ihåg att den polska studien endast omfattade ett år. De svenska utvalda jordbruksbäckarna är också lite mindre än de tre polska i denna studie varför koncentrationen kan vara högre.

Forskarna tror att det kommer bli utmanande för det polska jordbrukarna att nå det polska betinget i Baltic Sea Action Plan. De gör ett beräkningsexempel som visar att om det varje år i medeltal rinner ut 62 kubikkilometer vatten från Polen till Östersjön får det vattnet inte innehålla mer än 2,5 milligram kväve och 0,07 milligram fosfor per liter om det polska belastningsbetinget inte ska överskridas.

Som avslutning nämner de våtmarker, skyddszoner, fånggrödor och justerad gödsling som tänkbara åtgärder.