Bästa betestiden – morgon och kväll, dag eller natt?

Det går att få samma mjölkavkastning från robotmjölkade kor som fått tillgång till produktionsbete morgon och kväll eller hela dagen, som från kor som enbart haft tillgång till rastfålla under samma tider. Det framgår av försök vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Tre försök har utförts vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) för att studera om produktionsbete för högavkastande mjölkkor har fördelar jämfört med rastfålla och vilken tid som är bäst för bete om korna inte har tillgång till bete hela dygnet. Försöken gjordes för kor i robotmjölkningssystem.

Utfodring med ensilage och styrd kraftfodertilldelning innebär att foderstaten ser ungefär likadan ut dag för dag för mjölkkorna. För högavkastande kor är det viktigt att det inte blir för stora skillnader i foderstaten då mikroorganismerna behöver omställningstid om foderråvaran ändras.

I de tre försöken som utfördes på SLU:s försöksgård Lövsta var kontrollgruppen i alla försök kor som hade tillgång till en rastfålla med samma möjlighet till utevistelse som försöksgrupperna. Kontrollgrupperna hade fri tillgång till ensilage under hela dygnet, medan korna med produktionsbete fick högkvalitativt bete i stor mängd under den tid de gick på bete och en planerad ensilagegiva på 6 kg torrsubstans, då utevistelse inte var tillåten.

Mindre avkastning vid sammanhängande nattbete jämfört med rastfålla

I försöket där nattbete var möjligt mellan klockan 18 och klockan 6, var över 90 procent av korna i både produktions- och betesfållegruppen ute klockan 19. Korna på produktionsbete var dock ute längre under kvällen, men endast 10 till 20 procent av dessa kor var ute och betade till klockan 23, därefter var bara enstaka kor ute fram till morgonen. Den förväntade ökade betningen i gryningen uteblev. Kor på produktionsbete nattetid hade en lägre mjölkavkastning än kor som hade rastfålla och fri tillgång på ensilage.

Dagbete gav ingen skillnad i mjölkavkastning jämfört med rastfålla

I försöket med produktionsbete morgon och kväll eller dagbete med möjlighet till 12 timmars sammanhängande bete, jämfört med tillåten utevistelse under samma tid i rastfålla, var det ingen skillnad i mjölkavkastning mellan grupperna. Forskarna tror att skillnaden mellan nattbete och dagbete kan bero på att korna var utan tillgång på ensilage under en längre tid vid nattbete. Andra forskare (Kennedy et.al 2009) rekommenderar att dela upp betestiden på minst två omgångar för att få maximal betning.

Kornas betestid och utnyttjande beror förutom på den tid de tillåts att gå på bete även på betets kvalitet, avstånd till bete, tillskottsutfodring och en mängd andra faktorer som temperatur och kotrafik i stallet. De kor som hade tillgång till produktionsbete i de tre betesförsöken tillbringade signifikant mer tid utomhus och ägnade mer tid för vila ute än korna på rastfålla. Däremot verkade inte den varierande dagslängden under betesperioden ha någon påverkan i de tre försöken.

En högre beteskonsumtion och därmed mindre behov av skördat ensilage bör leda till lägre foderkostnader och ökad djurvälfärd, menar forskarna bakom försöken.