Greppa logotyp, länk till startsidan.
Greppa logotyp, länk till startsidan.

Åkerböna tillsammans med mikroalg gör åkerbönan mer kväve- och fodereffektiv. Foto: Carin Clason

Åkerböna med tillsats av mikroalg kan förbättra foderstaten

En tillsats av mikroalg kan förbättra foderstater med åkerböna både i fråga om kväveeffektivitet, mjölkavkastning och foderutnyttjande.

Forskare i Finland har testat att tillsätta mikroalgen Spirulina platensis i foderstater med rapsmjöl och åkerböna. Tillgången till rapsmjöl kan i framtiden bli lägre på grund av hårdare restriktioner för växtskyddsmedel med neonikotinoider och frågan var om åkerböna tillsammans med alg skulle kunna ersätta raps i foderstaten.

Åkerbönans proteinvärde ökar när mikroalger tillsätts

Mjölkavkastningen i kg ECM och proteinavkastningen minskade när rapsmjöl ersattes av åkerböna, vilket tyder på att åkerbönans protein har ett sämre värde för mjölkprotein än rapsmjöl. Åkerbönans råprotein bryts till större del ner i vommen än rapsmjölets och aminosyrasammansättningen av proteinet visar på brist på aminosyran metionin som är viktig vid mjölkproduktion.

När åkerböna respektive rapsmjöl ersattes av mikroalgen Spirulina med 50 procent i proteinmixen, ökade mjölkavkastningen för åkerbönealternativet, medan den minskade för rapsalternativet. Det tyder på att åkerbönan gynnades av en bättre aminosyrasammansättning, främst metionin, som är relativt hög i Spirulina, men kanske även av en lägre nedbrytbarhet av proteinet i vommen.

Smakligheten blev sämre med mikroalger

I tidigare försök med mikroalgen på samma forskningsstation (University of Helsinki researchfarm), uppvisade mikroalgen en dålig smaklighet, vilket gav ett lägre foderintag. I detta försök valde forskarna att utfodra korna med en fullfodermix, för att dölja eventuell dålig smaklighet och minska sorteringen av fodret.

Det totala foderintaget blev trots detta lägre när en tillsats av Spirulina användes och sjönk cirka 0,65 kg per dag. I tidigare försök med separat utfodring av alginblandat kraftfoder minskade intaget av kraftfoder med så mycket som 2,1 kg per dag.

Kväveeffektiviteten förbättrades för åkerböna med algtillsats

Rapsmjöl med mikroalg gav högre mjölkureahalt och lägre kväveeffektivitet jämfört med enbart rapsmjöl. För åkerböna med algtillsats blev kväveeffektiviteten högre. Mikroalgen innehöll de aminosyror (främst metionin) som saknades i åkerböna och foderstaten blev mer komplett och därmed ökade också mjölkavkastningen.

Om försöket med Spirulina

Fyra proteinmixer användes tillsammans med gräsensilage i en fullfoderblandning:

  • Enbart rapsmjöl
  • Enbart åkerböna
  • Rapsmjöl + mikroalgen Spirulina platensis (50:50)
  • Åkerböna + mikroalgen Spirulina platensis (50:50)

Åtta mjölkkor av rasen Finsk Ayrshire ingick i försöket, varav 4 var försedda med vomfistel, det vill säga prover kunde tas ut direkt från vommen.

Text: Carin Clason

Källa: The effect of partial substitution of rapeseed meal and faba beans by Spirulina platensis microalgae on milk production, nitrogen utilization and amino acid metabolism of lactating dairy cows Länk till annan webbplats. av M. Lamminen, A. Halmemies-Beauchet-Filleau, T. Kokkonen, A. Vanhatalo och S. Jaakkola. Department of Agricultural Sciences och Helsinki Institute of Sustainability Sciences vid University of Helsinki, Journal of Dairy Science, vol. 102, nr 8, augusti, 2019.

Dela

Prenumerera på nyhetsbrevet

Vill du prenumerera på Greppa Näringens nyhetsbrev och få de senaste nyheterna inom miljö och klimat till din mejlbox två gånger i veckan?

Prenumerera på Greppas nyhetsbrev

Relaterade nyheter

  • Full skörd utan fosforgödsling i nästan 20 år

    Trots helt utebliven fosforgödsling till vall på jordar med måttligt fosforinnehåll erhölls full skörd under 18 år i finska försök. Odlingshistorien med tidigare överdosering och ökning av markens fos...

  • Vallen är värdefull för fler än idisslare

    Bioraffinering ska ge högvärdigt protein samtidigt som vi får bioenergi från våra gräsmarker med gräs, klöver och andra fleråriga baljväxter. Fler vinster är ökad kolinlagring i marken, effektivare kv...

  • Minskat matsvinn på gården kan ge stora vinster

    Både lantbrukare, miljö och klimat kan tjäna stort på en minskad mängd matsvinn och förluster på gårdsnivå. Det menar Karin Lindow på Jordbruksverket som arbetar inom ett regeringsuppdrag för minskat ...