Ovanligt hög markleverans i nollrutorna i region mitt

I stort sett alla fält är i DC 37 eller mer, och det är därför dags att fundera på kompletteringsgödsling. Det gäller särskilt i fält med låg markleverans eller högt upptag av gödselkväve. På många platser är det dock hög markleverans och vi ser inga tecken på utplaning av kväveupptag i gödslade fält.

Efter veckans mätning landar kväveupptaget i nollrutorna på i genomsnitt 46 kg per N hektar, vilket är en ökning på 10 kg jämfört med föregående vecka. Variationen är fortfarande stor, några fält har bara tagit upp något enstaka kg kväve medan andra har tagit upp 25-30 kg kväve på en vecka. De allra flesta har dock tagit upp mellan 5-15 kg kväve.

Medelvärdet för upptaget i de gödslade fälten är 98 kg kväve per hektar, vilket är en ökning på cirka 25 kg jämfört med föregående vecka. Kväveupptaget har ökat mest i fälten i Enköpingsnäs där har upptaget ökat med 40-54 kg kväve per hektar jämfört med mätningen förra veckan.

I figur 1 ser du skillnaden mellan nollruta och fält för varje fält vi mäter i, den mörkblå stapeln visar upptaget i nollrutan och den ljusblå stapeln visar hur mycket större upptaget är i det gödslade fältet jämfört med nollrutan. I den här figuren blir skillanderna mellan platser tydligt. T.ex. i fält 5a - Enköping ser vi en väldigt hög markleverans och relativt lågt upptag av gödselkväve. Medan fält 10b - Börje har en betydligt lägre markleverans och ett relativt högt upptag av gödselkväve.

Femte mätningen av kväveupptag i nollrutor genomförde vi den 24:e och 27:e maj. Fälten i Veckholm och Grillby mättes den 24:e maj, resterande mättes den 27:e maj. Majoriteten av fälten är i DC 37 (flaggbladet just synligt) och i DC 39 (flaggbladets slida just synligt). Fältet i Grillby var i DC 32 och fälten i Hacksta är i DC 41 (flaggbladets slida utväxande).

Dags för kompletteringsgödsling

Utvecklingen går fort nu och utvecklingsstadierna varierar mellan DC 37 och 41. De allra flesta fälten har gått in i DC37 och börjar man ana att kvävet håller på att ta slut är det dags för en första komplettering nu.

Följande punkter är värda att beakta inför beslut om kompletteringsgödsling

• Hur stor andel av tillfört kväve har tagits upp? Våra mätningar visar att ca 50% har tagits upp och lagras i bladmassan, men en kväve lagras även i rötterna.
• Är skördeuppskattningen realistisk, eller kan skörden bli lägre eller högre än förväntat? I så fall behöver den totala givan justeras utifrån det.
• Hur ser vädret ut den närmaste tiden? Bäst effekt av en kompletteringsgödsling får du om du gödslar strax före nederbörd. Det är också en faktor att ta hänsyn till vid skördeuppskattningen.
• Hur ser markens leverans av kväve ut på fältet? Många fält har god kväveleverans i år men inte alla.

Ta hjälp av de redskap som står till buds, till exempel nollrutemätningar, N-Tester och CropSAT, för att bedöma resterande kvävebehov. Tänk på att N-Testern bara ser koncentrationen av kväve i växten och inte vet hur mycket kväve som finns kvar i marken.

Och tänk på att det forftarande finns tid att bestämma slutlig kvävegiva. Gödsling fram till avslutad blomning har i försöken gett både ökad skörd och kvalitet, under förutsättning att det kommit regn efter gödsleingen.

Årets kväveupptag jämfört med tidigare år

Efter den här veckans mätning kan vi se att kurvorna för årets upptag i nollrutor nu ligger högre än tidigare år, med undantag av 2019. ÄVen upptagtage i det gödslade fälten ligger högt jämfört med tidigare år. I figur 2 ser du upptaget vid respektive utvecklingsstadium från 2017 och framåt. De streckade linjerna är upptag i fält och de heldragna i nollrutorna.

Samarbete med Yara

Precis som tidigare år samarbetar vi med Yara om mätningarna och lånar deras handburna N-Sensor. Vi redovisar också de platser som mätts av Yara och de får tillgång till våra värden.

Nästa mätning

Nästa mätning blir förmodligen den sista och kommer göras 31 maj och 3 juni.