30 procent av jordbruksarealen behövs inte vid 350 gram rött kött per vecka
Nya norska kostråd har lanserats. De föreslår att konsumtionen av grönsaker och frukt ökar och maximalt 350 gram rött kött per vecka i kosten. Om befolkningen följer kostråden betyder det att arealen livsmedelsgrödor behöver öka men betyder samtidigt att stora arealer gräs- och klövervallar i skogs- och mellanbygd inte längre behövs.
I Norge presenterade Helsedirektoratet nya kostråd den 15 augusti. De blev färdiga efter en tids utredning och är tänkta att ersätta de som funnits fram tills nu. Råden känns igen från tidigare diskussioner och innehåller rekommendationer om att äta mer frukt och grönsaker och att äta mindre rött kött. Kostråden diskuterades nyligen på en konferens med forskare, företrädare för handeln och myndigheter.
Vad går att odla i Norge?
En av frågorna som diskuteras är vilka förutsättningar som finns att odla mer vegetabilier i Norge som skulle behövas om befolkningen följer de nya kostråden. Det går helt klart att öka arealen av flera grödor men inte hur mycket som helst. Allt går inte odla överallt, det måste finnas möjlighet till bra växtföljder, det kan bli utmaningar med skadegörare och det handlar också om tillgång till arbetskraft som exempel på hinder.
Forskarna menar att det exempelvis går att öka potatisodlingen. År 1969 odlades cirka 35 000 hektar potatis jämfört med dagens areal på drygt 10 000 hektar. Grönsaker på friland skulle gå att öka från dagens 5 000 hektar till cirka 25 000 hektar och frukt och bär går att fördubbla från 4 000 till 8 000 hektar.
Behovet av jordbruksmark minskar
De nya kostråden föreslår att upp till 350 gram rött kött per vecka kan konsumeras jämfört med de tidigare kostråden som angav 500 gram. I de nya kostråden rekommenderas att dricka eller äta tre portioner mjölk eller mejeriprodukter varje dag. Det är i storleksordningen en halvering från dagens faktiska konsumtion. Färre djur betyder mindre behov av areal för foderodling. Vad som blir nettoeffekten på den norska markanvändningen beror dock på flera saker som: befolkningsutvecklingen, avkastningsnivåer för olika grödor, hur mycket korna mjölkar, om det går att odla kraftfoder till de kvarvarande djuren och i vilken utsträckning som befolkningen väljer att äta råvaror som är odlade i Norge med mera.
Med vissa antaganden för faktorerna ovan skulle i storleksordningen 30 procent av Norges jordbruksareal inte behövas om de nya kostråden följs. Andra antaganden skulle ge andra resultat. Forskarna skriver att mjölkproduktionen är viktig i det norska jordbruket och det är i skogs- och mellanbygder som det lägre arealbehovet uppstår.
Text: Markus Hoffmann
Kommentar från Greppa Näringen om de svenska kostråden:
De nya kostråden i Norge är i linje med de Nordiska Näringsrekommendationerna NNR. Den svenska regeringen gav under 2023 uppdrag till Livsmedelsverket att analysera hur nya hållbarhetsaspekter som har integrerats i NNR kan komma att påverka den svenska livsmedelsproduktionen och beskriva avvägningar mellan hälsa och miljö. Detta redovisades till regeringen 30 april 2024. Livsmedelsverket ska nu även analysera vilka effekter de nya aspekterna i NNR 2023 får om de införlivades i de svenska kostråden. Det gäller utsläpp av luftföroreningar och växthusgaser, samt effekter för biologisk mångfald och djurvälfärd. Den andra delen i att uppdatera de svenska kostråden, ska redovisas vid utgången av 2024.
.jpg)
