Greppa logotyp, länk till startsidan.
Greppa logotyp, länk till startsidan.

Fortsatt god tillväxt och upptag av kväve i höstvetefälten

Förra veckans nederbörd och det varma vädret har varit gynnsamma för grödornas utveckling och upptag av kväve. Den senaste veckan har upptaget av kväve i de gödslade fälten fortsatt i god fart. Flera av fälten närmar sig axgång.

Stora delar av vårt område fick en hel del nederbörd förra veckan och det har gynnat upptaget av kväve. Inte alla fick dock lika mycket regn och i de områdena behövs mer nederbörd. Kväveupptaget i nollrutorna och i fälten varierar stort mellan platserna och vädret spelar roll.

I de omgivande fälten var upptaget den här veckan 94 kg kväve per hektar i medel, en ökning med 25 kg kväve sedan förra veckan. Som mest var ökningen 38 kg kväve. Det är dock stor skillnad i kväveupptag mellan fälten vi mäter i. Inför kompletteringsbeslut är det viktigt att fundera på om det kan finnas outnyttjat kväve kvar i marken och att göra en realistisk bedömning av skördepotentialen. Diagrammet visar upptag i nollruta och omgivande fält på de 24 platser vi mäter.

Bilderna visar nollrutorna på fyra av platserna vi mäter. I genomsnitt visade mätningarna i nollrutorna på 29 kg kväve per hektar upptaget i grönmassan. Kväveupptaget i nollrutorna har ökat något i några av fälten nu när det varit varmare väder. I fälten med goda förfrukter är upptaget 33 kg kväve i medel medan det är 23 kg i medel i fälten med spannmål som förfrukt. Leveransen av kväve från mineralisering i marken är fortsatt i nivå jämfört med tidigare år. Förfrukt, såtidpunkt, markfukt och temperatur påverkar markens leverans av kväve och grödans utveckling.

Bild 1. Grästorp 1

Bild 1. Grästorp 1 i DC37 med 48 kg N i nollrutan och 132 kg N i fältet. (Foto: Charlotta Norlén)

Bild 2. Grästorp 2

Bild 2. Grästorp 2 i DC37 19 kg N i nollrutan och 102 kg N i fältet. (Foto: Charlotta Norlen)

Bild 3. Levene

Bild 3. Levene i DC41 med 41 kg N i nollrutan och 116 kg N i fältet. (Foto Charlotta Norlen)

Bild 4 Järpås (Foto: Charlotta Norlén)

Bild 4. Järpås 1 i DC39 med 14 kg N i nollrutan och 104 kg N i fältet (Foto: Charlotta Norlén)

Tabell 1. Höstvetets upptag av kväve (SN-värde kg/ha) 22-23 maj 2023 i region väst. Två av rutorna odlas ekologiskt (Skallmeja 1 och 2)

Plats

Sort

Förfrukt

Utvecklings
stadium (DC)

Upptag i
nollruta
kg N/ha

Upptag i
fält

kg N/ha

Grästorp 1


Åkerböna

37

48

132

Grästorp 2


Höstvete

37

19

102

Grästorp 3


Höstraps

39

32

117

Jung 1

Etana

Höstvete

39

53

113

Jung 2

Etana

Höstraps

37

42

105

Ardala 1

Reform

Ärter

37

41

88

Ardala 2

Reform

Korn

37

23

90

Järpås 1

Etana

Havre

39

14

104

Järpås 2

Etana

Havre

41

19

104

Lundsbrunn 1

Brons

Havre

37

19

101

Lundsbrunn 2

Brons

Konservärt

32

39

98

Lundsbrunn 3

Norin

Höstvete

41

19

104

Hasslösa 1

Etana

Höstvete

39

20

86

Hasslösa 2

Etana

Havre

39

22

92

Hasslösa 3

Etana

Höstraps

41

33

103

Vara 1

Etana

Höstvete

41

23

102

Vara 2

Etana

Höstvete

39

40

97

N Vånga 1

Reform

Konservärt

37

18

98

N Vånga 2

Reform

Höstvete

37

18

98

St Levene 1

Norin

Havre

41

41

116

Skallmeja 1

Stava

Åkerböna

32

10

23

Skallmeja 2

Stava

Vall II

32

52

63

Skara 1

Etana

Vårkorn

37

13

39

Skara 2

Etana

Vall III

37

18

67


Viktigt att tänka på inför kompletteringsgödsling

Många höstvetefält är fina och har ännu en hög skördepotential. Några fält har nått stadium 41-43, flaggbladet växer ut. Nedan hittar du några punkter att beakta när du ska fatta beslut om kompletteringsgödsling:

  • Fundera på hur mycket av tillfört gödselkväve som tagits upp. Kvävesensormätningarna visar hur mycket kväve som lagrats in i grönmassan, men lika mycket kväve finns sannolikt i rötterna vid aktuella stadier. (Totalt upptagen mängd kväve = kväve i grönmassan + kväve i rötter)
  • Kan det finnas outnyttjat kväve kvar i marken? Under torra förhållanden transporteras kvävet inte lika effektivt ner till rötterna. Om du lagt stallgödsel, mycket ammoniumkväve eller urea finns också risk att dessa kväveformer inte hunnit omvandlas till lättlösligt nitrat.
  • Är skördeuppskattningen realistisk? Kanske blir skörden lägre på grund av skottreduktion?
  • Ta hjälp av de redskap som står till buds, till exempel nollrutemätningar, N-Tester och CropSAT, för att bedöma resterande kvävebehov. Satellitkartorna kan också vara en hjälp att få överblick över eventuella torkskador. Tänk på att N-Testern bara ser koncentrationen av kväve i växten och inte vet hur mycket kväve som finns kvar i marken.
  • Följ väderprognosen, bäst effekt av utlagt kväve får du om du gödslar strax före nederbörd.
  • Det är fortfarande god tid att bestämma slutlig kvävegiva. En bra idé kan vara att dela upp kompletteringen i två delar om läget är osäkert. Om förhållandena blir bättre och markfukten ökar, gör det inget om du lägger sista givan lite senare. Gödsling fram till avslutad blomning kan öka såväl skörd som kvalitet.
  • Ju senare gödsling och ju torrare förhållanden, desto viktigare är det för kväveeffektiviteten att använda nitratkväve.

Nollrutor 2023

Vi mäter kväveupptaget dels i ogödslade rutor och dels i det övriga, gödslade fältet i 24 nollrutor (rutor utan kvävegödsel) i höstvetefält hos 11 lantbrukare i Västra Götaland. Kväveupptaget anges som SN-värde och mäts med handburen Yara N-sensor. På så sätt kan vi följa markens kväveleverans och beräkna hur mycket av tillfört kväve som tagits upp av grödan. Mätningarna gör vi i samarbete med Yara, som lånat ut en handburen N-sensor till oss på Greppa Näringen.

Vi planerar att göra nästa mätning vecka 22.

Maria Stenberg, Skara