Greppa logotyp
Greppa logotyp


Säsongsnytt vecka 11

Nollrutor ger dig viktig information                             

Foto på människa som står med en handburen N-sensor och framför en ogödslad ruta i ett höstvetefält.

Varje vecka mäter vi markens kväveleverens med en handburen kvävesensor. Foto: Greppa Näringen

Hur mycket kväve levererar marken och hur ser upptaget av gödselkvävet ut? Med nollrutor i dina fält kan du få en bild av hur mycket kväve som levereras från marken. Greppa Näringen mäter även i år kväveupptaget veckovis i ogödslade nollrutor och i det omgivande fältet i höstvete runtom i södra delen av landet.


För att få ett mått på hur mycket kväve marken levererar under våren och försommaren mäter vi kväveupptaget i ogödslade rutor i höstvete. Genom att vi gör veckovisa mätningar under säsongen kan vi göra en bedömning av årets kvävemineralisering jämfört med tidigare år och visa på hur det varierar mellan olika platser.
Eftersom vi även mäter kväveupptaget utanför nollrutan kan vi skatta grödans upptag av det tillförda kvävet. Det ger ett stöd i att bedöma behovet av kompletteringsgödsling när det är dags för det.

Ogödslade rutor en bra metod

Markens leverans av kväve genom mineralisering beror bland annat på jordart, mullhalt och tidigare odling såsom växtföljd och tillförsel av organiska gödselmedel. Kväveleveransen varierar också mycket beroende på årsmånsfaktorer som, bland annat temperatur och markfukt och inom ett fält. Hur våren utvecklar sig påverkar både kvävemineralisering och kväveförluster och nu vet vi att mätningar av kväveupptaget i nollrutor ger ett bra beslutsunderlag för kvävegödsling.
Den senaste vintern har varit lite mildare än normalt på många platser. I de östra delarna har det varit en jämförelsevis nederbördsrik vinter, medan det i söder och väst har varit mer åt det normala.

Greppa Näringen mäter nollrutor i nio län

Greppa Näringen kommer att mäta kväveupptag i cirka 75 nollrutor i höstvete. Mätningarna gör vi på gårdar där intresserade lantbrukare har lämnat ogödslade rutor. Rutorna är fördelade i Skåne, Halland, Kalmar, Västra Götaland, Östergötland, Örebro, Södermanland, Uppland och Västmanland. Mätningarna görs i samarbete med Yara som lånar ut handburna kvävesensorer till oss i Greppa Näringen.
I några fall har vi flera rutor på samma gård, men med olika förfrukt eller sort, vilket gör att vi också kan visa på effekter av förfrukt och sorter. Olika jordarter och gårdar med och utan stallgödsel kommer också att finnas representerade. Vi startar mätningarna under april när höstvetet börjar växa och mäter normalt en gång i veckan fram till omkring vetets axgång.

Få del av resultaten från mätningarna genom Säsongsnytt

Resultaten från våra mätningar presenterar vi i det här nyhetsbrevet; Säsongsnytt. Nyhetsbreven är uppdelade på olika regioner och du hittar dem även på vår webbplatslänk till annan webbplats. Säsongsnytt finns i olika versioner för region Syd, Öst, Väst, Mitt och Norr. Du kan själv välja från vilka delar av landet du vill ta del av resultaten genom att prenumerera på Säsongsnytt från respektive region.
Yara fortsätter att göra mätningar med handburen kvävesensor i sortförsök i serien ”Kvävebehov hos olika höstvetesorter” (L7-150A). Resultaten från Yaras mätningar publiceras i deras nyhetsbrev.

Anlägg egna nollrutor

Förutom att ta del av våra mätresultat kan du själv lägga ut nollrutor i dina grödor. Du kan då bedöma skillnaden i grödans färg, täthet och beståndshöjd i nollrutan jämfört med hur det ser ut i fältet runt omkring. Några rådgivningsföretag erbjuder även tjänster där de mäter kväveupptaget i nollrutor hos enskilda lantbrukare i höstvetets flaggbladstadium, DC 37.

En nollruta anlägger du med hjälp av en presenning och något som håller fast den i hörnen, t.ex.käppar eller tältpinnar. Foto: Katarina Börling

Placera rutan en bit in i fältet, inte på vändtegen eller i körspåren, men ändå så nära kanten att du lätt kan följa den. I höstsäd lägger du ut en nollruta med hjälp av en presenning, cirka 4*5 meter stor, som du fäster i hörnen med till exempel tältpinnar. Lägg ut presenningen så nära inpå varje gödsling som möjligt och ta bort den direkt efteråt för att undvika brännskador. Vik ihop den och töm av gödseln minst 10 meter från den ogödslade rutan. Se till så att du inte spiller någon gödsel i nollrutan. Upprepa detta vid varje gödsling.

Om du sprider stallgödsel kan du göra på samma sätt som med mineralgödsel även om det är lite kladdigare.


I vårsäd kan du också göra nollrutor. Om du kombisår kan du stänga av gödselutmatningen några meter för att skapa en nollruta. Se till att märka ut nollrutan med käppar direkt efter gödslingen.

Text:

Emma Hjelm, Cecilia Linge och Stina Olofsson, Alnarp

Emelie Andersson och Ulrika Listh, Uppsala

Maria Stenberg, Skara

Johan Malgeryd och Pernilla Kvarmo, Linköping